Vecka 39: Anders och DLF

Ett hissande och dissande inlägg.

---

 

Jamen dä ä ju torsdag idag! Och då vet den som följer den här bloggen lite regelbundet så där att det är dags för veckans hissning (Anders) och dissning (DLF). Det är faktiskt inte svårare än så här:

Anders

• Anders, så klart! (Jag känner ovanligt många Anders och alla är snälla, men Anders N är snällast!)
• Kaximaxi (Det var ett finfint bidrag till katastroflådan!)
• Farbror Blå (Som försöker hjälpa min mamma att slåss mot byråkratin.)
• Konsten att vara snäll (En mycket lärorik bok.)
• Skriva bok-högen växer (En bra hög för mig.)
• Kärlek (Det kan vara en lapp från din älskade på din huvudkudde. Eller hallon från hennI.)
• Familj  (Det är gott att ha.)

DLF

• Skit-Sverige (Hur behandlar ni gamla människor utan id-kort? Fy faaan!)
• De konstiga reglerna kring deltid och a-kassa (Alltså, hur kan man räkna på det sättet?)
• A-kasseersättning (Det går inte att leva på den.)
• Informationen om helgens vattenläckor i Uppsala (Sen information, fel information, ingen information.)
• Jämlikhet är inte alltid rättvisa (Inte när det gäller el och vatten, i alla fall.)
• Oförskämda människor (Ni är portade här, så enkelt är det!)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Att vara snäll stavas Anders

Ett tackande inlägg.

---

 

Office Home & Student 2013 är nu beställt och på väg till mig tack vare Anders.

Igår kväll fick jag ett något förbryllande samtal på mobilen från Jerry. Det var så förbryllande det han sa att jag hade svårt att förstå vad som menades. I stora drag var det emellertid så här:

Anders hade läst på min blogg om mina pengabekymmer och gamla programvaror. Han kontaktade då vår gemensamme bekant/vän Jerry via Facebook för att säga att han vill betala ett Office 2013-paket åt mig.

Jag känner inte Anders, men jag har förstått att han tillhör the Good Guys. Det är svårt att fatta att det finns snälla människor idag. Människor, som inte nödvändigtvis har läst Stefan Einhorns bok och påverkats. De är bara snälla och goda av naturen. En sån är denne Anders. Snäll och god. Inga krav på nån mot-prestation. En person som är snäll mot andra, kort och gott.

Eftersom jag sitter i den sits jag gör tackade jag förstås väldigt mycket ja. Igår kväll förde Anders över 1 500 kronor till mig. De fanns på mitt konto kring lunchtid idag. Det kändes som en finfin belöning att få nätshoppa Officepaketet efter att jag hade suttit och harvat på min bok i tre timmar!

Ett tag hade jag helt tappat tron på människor – även mig själv. När man upprepade gånger får höra att man är elak och bara tänker på sig själv tror man på det. Dessutom tycker man att andra är det också. Man ser ingen godhet nånstans.

Nu har jag sett godhet och snällhet i cyberspace. Jag känner som sagt inte Anders, jag har aldrig ens träffat honom. Det enda jag vet är hans för- och efternamn samt hans e-post-adress. Naturligtvis har jag mejlat honom och tackat för pengen och berättat att jag har nätshoppat Office-paketet idag.

Men jag vill ändå lyfta fram Anders här på bloggen, så att den som läser här också får veta att det finns goda och snälla människor där ute. Typ Anders.

TACK!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Konsten att vara snäll

Ett inlägg om en bok.

---

 

En guldpeng. Tio kronor. Det är vad Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll i fin, inbunden utgåva kostade mig i augusti när jag fyndade den på Återbrukets nya ställe i Boländerna.

Den här boken kom ut redan 2005, men jag har länge velat läsa den. Skälet till det är att jag tror att snällhet är nånting annat än dumhet. Jag ville se om även Stefan Einhorn tror det.

Boken inleds med ett kapitel om etik och moral, hur begreppen faktiskt från början betydde samma sak. Kapitlen som följer behandlar både falsk och äkta snällhet, men även om det lönar sig att vara snäll och om snällhet kan leda till framgång. En stund under läsning hade jag en blyertspenna i näven för att markera särskilt intressanta och bra ställen. Till sist kände jag att pennan höll på att ta över – jag ville markera hela boken. Och det går ju inte.

I det här inlägget skulle jag vilja citera många ställen. Jag väljer ett par:

[…] Det är inte alltid så att majoriteten har rätt och minoriteten fel. Ibland kan man till och med vara ensam om att ha rätt, medan alla andra har fel. Då krävs det stort mod för att våga stå upp för det som är gott. […]

Och så detta:

[…] Ett av de bästa sätten att var snäll mot sig själv är just att vara snäll mot andra. […]

Det finns många sätt att vara snäll på, men det finns också många skäl till att vara snäll. Samtliga skäl är faktiskt goda, till exempel att man undviker konflikter, man kan samarbeta med andra, man undviker dåligt samvete, man slipper få negativ kritik från omgivningen, man slipper straff, man känner sig behövd, man står inte ut med att se andra lida etc etc.

Boken avslutas med att stipulera att vi mår bra av att göra gott – liksom människor omkring oss. Vi skapar fördelar för oss själva. Och, bäst av allt: vi får en bättre värld.

Toffelomdömet kan inte bli annat än det högsta! Dessutom tycker jag att du ska läsa den här boken.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mjölken, ceratet, tuppen och lantbruksmaskinerna

Ett lite på Håkan Nesser travesterande inlägg.

---

 
 

Cerat och mjölk. Tuppen och lantbruksmaskinerna fick jag inte med mig hem.

Jag läser en bok om att vara snäll. Den kostade bara tio kronor i inbunden, bättre begagnad utgåva på en av stans loppisar. Boken är lärorik. Jag läser den med blyertspenna. Och så försöker jag omsätta mina inlästa färdigheter i verkliga handlingar. Fast om man är snäll på riktigt, läser jag, ska man inte berätta om det. Så jag berättar bara lite grann om det jag har gjort. Det jag har gjort idag är inte det jag vill lyfta fram.

Fästmön hade blivit lovad skjuts hem med sina väskor. I samband med detta passade jag på att handla lite åt en tåsjuk man. Det tog eeevigheter att fara ut till Förorten. Det verkade som om alla tänkbara lantbruksmaskiner var ute och provkördes idag på eftermiddagen. Men fram kom vi och handlade gjorde vi och varorna levere-rades till Den Sjuke. På köpet fick vi även med oss en gosse och hans grejor till moderskeppet.

Och… nu kommer det: som tack för att jag gjorde detta fick jag köpa mig nåt på ICA Solen. Jag valde en liter mjölk och ett cerat.

Nu brukar jag alltid säga och för det mesta agera som så här: sina vänner hjälper man. Underförstått: gratis. Man gör vad man kan om ens hjälp behövs. Så det kändes inte helt bra att köpa mjölken och det ganska dyra ceratet. Men jag gjorde det för att jag behöver båda varorna och för att mina pengar nästan är slut. TACK!

På vägen tillbaka till New Village ett par timmar senare höll jag även på att få med mig en tupp hem. Tuppen spatserade på vägen utanför ett hus. Hade jag haft högre fart… kunde det ha blivit Coq au vin till middag. Nu blir det inte det. Jag är en bra bilförare, if I may say so. Det blir några små bitar stekt Kalle Kon, som har legat cirka tio månader i frysen och potatisklyftor, som har legat där ett par veckor. På tio månader hinner frysen döda alla bakterier, säger vi.

I kväll ska jag skrapa en Trisslott och lyssna på min mammas röst i telefonen. Vad ska du göra???

 
 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Snällträning, men dumträning då..?

Ett snällt och lite dumt inlägg.

---

 

Konsten att vara snäll – nåt jag behöver träna på, enligt somliga.

Vad tar man för bok ur att-läsa-högen när man just har slagit ihop pärmarna till en vidunderligt vackert skriven bok? Jag nappade åt mig Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll. Det är nämligen sånt jag behöver träna på, enligt somliga. Jag är ju så elak. Boken har några år på nacken (den kom ut 2005), men det har ju jag också. Jag läste inledningen igår kväll och i morse började jag på ett kapitel om etik och moral, begrepp som ursprungligen betydde samma sak. Intressant…

Men idag ska jag inte läsa bok. Som vanligt har jag inlett min vardag med att söka tre jobb. Ett av dem hade jag redan sökt… Ja, jag skriver ner alla jobb jag söker i en Excelfil, men uppenbarligen hittade sökfunktionen inte detta jobb. Så nu har jag antingen dubblat mina chanser att få den sökta tjänsten – eller minskat dem drastiskt. Finns det nån bok i dumträning, tro???

Jag skjutsade Fästmön till jobbet i morse genom dimmiga gator. Dagarna brukar börja så för att sen framåt lunch bli riktigt soliga och varma. Min hälsporre mår gott av att jag håller mig ganska stilla, så kanske kan jag ta upp mina promenader nästa vecka. Nåt simkort har jag ju inte råd med förrän möjligen nästa månad. Fast då behöver jag köpa linser. Risken finns att jag måste välja mellan att simma tio gånger eller se under tre månader. Valet blir inte svårt… Men promenader är gratis!

På tal om val skrev Jerry igår på sin blogg och undrade när valaffischerna ska plockas ner. När vi åkte till Annas jobb såg jag ”kvarglömda” affischer från Kristdemokraterna, Folkpartiet och Vänstern. På vägen hem noterade att jag Kristdemokraterna hade varit ute och städat.

I kväll ska vi storhandla, så gott det nu går, för Anna ska flytta hem till sig i två veckor nu när de yngsta barnen kommer i morgon. Det är inte mycket som skramlar i våra plånböcker och det finns inte mycket i min kyl och frys. Ett paket thaisoppa hittade jag i alla fall, så det blir kvällens middag. Sen ska jag köpa mer nudlar – jag har 120 kronor i min plånbok och 170 kronor på ICA-kortet. Ett paket nudlar kostar 3.90 på Tokerian och det blir en helt OK middag som jag blir mätt på. Jag kör med Anders variant och slänger ner en näve frysta blandade grönsaker i koket. Med en rostad macka och ett glas mjölk till är måltiden komplett. Det kan jag leva på fram tills a-kassan behagar betala ut ersättning. När det blir vet jag inte, men jag hoppas att det blir fredagen den 26 september.

Ja, det är tufft att leva på marginalerna, men det är bra träning för mig. Träning på att inte ta nåt för givet. Träning på att inse att det finns både snällhet och dumhet här i världen. Det är inte lätt när man behöver träna på båda.

Nu blir det en djupdykning ner i bokskriveriet. Idag ska jag skriva texten till kapitel 17. Texten handlar om förra hösten, den tiden jag inledde med gott mod, fann mig överväga att hoppa framför tåget och till slut hamnade i Märsta.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar så jag har nåt roligt/intressant att läsa när jag tar paus i mitt eget skrivande!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

På upphandlingsuppdrag bland böcker och nakna tjejer

Ett inlägg om tre loppisbesök.

---

 

Nej då! Det är inte så farligt som det låter i rubriken. Jag såg för övrigt bara en naken tjej och den var uppdragsgivaren inte intresserad av eftersom den var för färggrann. Låt mig förklara från början!

Idag skulle vi åka på studiebesök till Myrornas butik i Boländerna. Det var flera syften med det besöket, bland annat att hälsa på Kronprinsen, som jobbar där tills butiken i stan är renoverad, och att leta efter böcker åt vännen FEM. Samtidigt avhandlades ett par uppdrag av annan art som i förlängningen kan leda till jobb. Alla avhandlingar och kontakter används för övrigt i jakten på jobb, så känn dig aldrig säker på att jag inte har baktankar om jag hör av mig!

Det fanns mycket att titta på i denna cirka ett år unga butik! Där var fräscht och bland böckerna rådde samma ordning som det gjorde i butiken i stan tidigare. Däremot var det alldeles för hög musik och att placera en högtalare bland böckerna är helt fel. Tänk på hur det är på bibliotek: tyst. Fina prylar såg vi, några roliga också. Med mig hem kom en inbunden bok för 20 kronor samt en disktrasa från Ekelunds väveri med Lilla My på.

Nästa stopp blev Återbruket, som ligger i princip ett stenkast bort från Myrorna i Boländerna – fast på andra sidan gamla E4:an. Och det var där vi träffade Fästmöns jobbarkompis J som bad oss kika om vi såg några nakna tjejer – i svartvitt, helst blyerts. Tavlor, alltså. Det enda jag såg var en färggrann och hög bild av en naken tjej. Den var fel.

Lite besviken blev jag allt på Återbruket som nu landat i nya lokaler. Det är till exempel ingen ordning bland böckerna. Det är jättesynd, för i och med att de inte står i bokstavsordning och många dessutom i konstig genreordning blir det svåröverskådligt. Lusten att köpa böcker minskade drastiskt, men jag gjorde ändå två fynd för sammanlagt endast tio kronor! Boken om att vara snäll kanske jag borde ha läst för länge sen, tycker somliga. Boken med snapsvisor läser jag gärna, fast då måste det ju stå snaps på bordet så att prövningen kan bli klinisk.

Sista loppisstoppet blev en second hand-affär i Fyra Mackarnas Hörn. Den heter nåt i stil med Second Hand Social Ekonomi, vilket ju inte är nåt särskilt… säljande namn. Tråkigt och alldeles för långt. Bokavdelningen var liten, men porslins- och husgerådsdelen väldigt fin. Där fyndade somliga, för det var för tillfället halva priset på dessa grejor.

Vi rundade av vårt besök med var sin glass – trots goda intentioner om att upphöra med frosseriet. Men eftersom jag trots allt kom i min baddräkt i storlek 44 i morse, så… Nu gäller det bara att jag tar mig i baddräktsaxelbandet och fixar ett simkort på Centralbadet. Och det kanske jag gör på torsdag när jag har en lunchdejt med en före detta jobbkontakt inne i stan. Fast nu ska vi äta grillad kyckling och sallad till middag. Först. Anna och jag, alltså.

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bland konstiga grejor med min bejb

I eftermiddag fick jag en liten stund för mig själv – nåja, men är väl knappast ensam bland ett antal stormarknadsshoppare – och min bejb. Först intog vi en enkel måltid å Mac Jack för att vi inte skulle tuppa av.

Vi hade ett uppdrag att åka till Stormarknaden för att inhandla presenter till den blivande nioåringen. Jag fick också sms att mina glasögon var klara för avhämtning, toppen! Anna passade på att få två klockarmband fixade också till sina pojkar.

Naturligtvis kan jag varken skriva eller visa här vad som inhandlades, men vi hittade en massa annat skoj också. Som dessa två gubbar. Eller maskar. Eller vad de nu är.

Gult är ju fult, men grönt är skönt. Fast vi köpte inte dessa.

                                                                                                                                                           Anna hittade fiffiga krokodilklämmor som var magnetiska. Dem köpte vi inte heller! 😛

Magnetiska krokodilklämmor hamnade inte i våra påsar.

                                                                                                                                                           Lyckotroll lekte både Anna och jag med när vi var små kickor, men såna här stora troll hade vi inte. Och inte införskaffade vi några nu heller!

Trollet Tofflan till vänster, Trollet Pingolina till höger???

                                                                                                                                                            Jag mötte ett spöke från ett annat liv, såg det stint i ögonen och hälsade. Min hälsning återgäldades. Men jag kunde inte le. Det gjorde för ont och jag kände att jag också ville göra ont. Kanske borde jag ha köpt den här boken till mig själv?

Konsten att var snäll borde jag kanske lära mig…

                                                                                                                                                                Anna skulle kunna extraknäcka som leksaksdemonstratris.

Fig 1: Fatta leksaken såsom på bilden.

                                                                                                                                                                  Hon är verkligen som klippt och skuren för att visa leksaker och hur de fungerar! Misstänker starkt att hon är uppe och leker med Elias grejor under natten.

Fig 2: Tryck sen in leksakens botten så vippar gubben! Jätterolig grej!!! Men den köpte vi faktiskt inte heller…

                                                                                                                                                               Jag är ju kvar i kiss-och-bajs-humor-stadiet, men Elias har lämnat det för länge sen. Så den här boken fick jag tyvärr inte köpa.

Bajsfesten låter väl som en bra bok? Men jag köpte den inte!

                                                                                                                                                                    Och slutligen hittade vi ett kvartettspel – som vi inte heller inhandlade. Nehej då!

Hej på dig Kitty! Vi köpte inte dig!

                                                                                                                                                                   Vi var hemma i Himlen före klockan 19 med två klockor med fixade armband, glasögon med utbytta glas och kanske ett eller annat paket… Men inget av det som syns på bilderna i inlägget, förstås! 😆

Read Full Post »

Snällhet – är det värt nåt eller bara dumt?

Läser i dagens lokalblaska en större artikel om snällhet. Enligt artikelrubriken är det en egenskap som lönar sig i längden. Men varför har snällhet numera så ofta blivit lika med mesighet, dumhet eller naivitet?

Idag är snällhet inte nån högt värderad egenskap. Fast vi vill ju att folk ska vara snälla mot oss. Eller är det empati vi vill ha? Eller godhet?

För fem år sen kom Stefan Einhorns bok Konsten att var snäll ut. I ett ögonblick av total förvirring tänkte jag köpa den till DLF*, men jag tog mitt förnuft till fånga. (Hur makabert hade det inte blivit om jag gett DLF den boken innan DLF kränkte mig så djupt och till sist oförlåtligt?..) Stefan Einhorn menar att det är en konst att vara snäll, men att det krävs väldigt lite. Det kan handla om att hälsa och le mot folk man möter. Han tror att det finns en längtan i oss alla att lära oss mer om godhet och han anser att det är få som är riktigt onda – även om vi alla har ondska i oss också!

Många av de snälla handlingar vi utför är rent egoistiska. Vi vill helt enkelt känna oss nöjda med oss själva. Att skicka pengar till fattiga kan vara ett sätt att känna oss goda. Eller om jag ställer upp för nån kanske jag själv får hjälp nästa gång jag behöver. Naturligtvis är det viktigt att inte göra snälla saker och samtidigt sätta folk i vår omgivning i tacksamhetsskuld till oss. Men nog är det lite så att man ändå hoppas att gott ska göra gott och att man ska få igen på samma sätt?

Stefan Einhorns definition av snällhet är att det är en vilja att göra gott som omsätts i handling som kräver omdöme, mod och integritet. Man ska till exempel inte göra snälla saker om man sen mår dåligt av sina handlingar.

Artikeln rundas av med att Einhorn får frågan om han själv är snäll. Han svarar bland annat:

Svaret är att jag är ganska snäll. Men jag kan ha kort stubin och jag jobbar på att bli snällare[…]

Att gå till sig själv att ställa samma fråga är intressant. För även jag känner att jag vill vara snäll och att jag är snäll. Däremot är jag nog mest snäll mot dem som är snälla mot mig och mot dem som är svaga eller utsatta på nåt sätt. Och den som nån gång har varit dum mot mig vet att jag kan vara väldigt dum tillbaka och förbaskades långsint. DET är nåt jag måste jobba med. Men jag vägrar att bli mesig. Jag vägrar att bli tilltofflad nånsin igen. Det räcker med det jag har fått nu.

                                                                                                                                                    Hur är du? Är du snäll?

                                                                                                                                                    *DLF = Den Lille Fjanten, obehaglig person på min förra arbetsplats

Read Full Post »