Små citroner gula

Ett inlägg om en film.

---

 

Nyårsafton och hur roar en en mamma? Vi försökte hitta lite underhållning på SvT och fann en film, Små citroner gula (2013), som vi ville se i kväll. Vanligen har vi inte alls samma smak när det gäller litteratur, men boken med samma titel av Kajsa Ingemarsson, har vi båda läst en gång och gillat. Lite skeptiska inför filmen var vi emellertid.

Agnes är en ung tjej som älskar matlagning, helst hemma hos mamma och pappa. Men hon jobbar också på Fina Restaurangen – till dess hon råkar sätta sin chef i brand. Samtidigt blir hon dumpad av sin, i mina ögon, rätt hopplösa pojkvän, värsta Uffe Lundell-fanset. En före detta kollega vill öppna restaurang och ber Agnes gå in som delägare. Agnes får låna mycket pengar av sin mamma. Dessutom bor hon granne med värsta matskribenten. Dessvärre går det mesta åt skogen. När två veckor återstår till konkursen inser Agnes att nåt revolutionerande måste göras.

Det här är en dramakomedi och både mamma och jag tyckte att den var både rolig och sorglig. Men mest var den nog lättsam och roande, precis så som vi önskade.

Toffelomdömet blir högt.

Citroner som jag har fotat och som inte har nåt med filmen att göra.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Morden i Midsomer: A Vintage Murder

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Nelson och Barnaby befann sig bland viner och mördare i kvällens avsnitt.

Skål och hej, leverpastej! Så kunde vi nästan säga i kväll när det var säsongsavslutning för Morden i Midsomer. SvT visade det fjärde långfilmslånga avsnittet, med undertiteln A Vintage Murder. Och märkligt nog inleddes det inte med ett mord utan ”bara” en förgiftning…

Ett nytt vin ska lanseras av den lokala vinmakaren. In träder en berömd vinexpert – och ut döms vinet totalt… Då svimmar en del av de deltagande gästerna. Det är inte av förvåning – de är förgiftade. Senare samma kväll sker det första mordet. Ett mord, som visar sig hänga ihop med en smitningsolycka med dödlig utgång. Vintillverkaren är på väg i konkurs, den lokale hotellägaren försöker köpa företaget via ett skambud och ung, förbjuden kärlek utgör övriga ingredienser. Som vanligt är mordsätten tämligen ovanliga – det ena offret dör kvävningsdöden i vinbryggeriet, den andra blir knuffad ut genom ett fönster och spetsad.

Det här avsnittet är ganska lagom Midsomer, både vad gäller humor och spänning. Men det är också lite sorgligt när sanningen uppdagas i slutet.

Toffelomdömet blir högt, för detta fjärde och sista avsnitt var säsongens bästa, tycker jag.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Chilli i konkurs!

Ett NEJ!-inlägg.

---

 

På Chilli finns bland annat den här fina lampan med en läsande katt.

Idag kom nyheten att inredningskedjan Chilli har gått i konkurs. (Chilli kallas i media möbelföretag, men jag som vet bättre kallar det inredningskedja.) Totalt finns det 23 butiker i Sverige, även om lokalblaskan skriver 24 och dessutom inte kan stava rätt till företagets namn. Framtiden för dessa är förstås oviss. Göteborgs tingsrätt fattade konkursbeslutet igår. I Uppsala finns en butik med bland annat väldigt fina kattlampor.

Självklart hoppas jag att nån kan ta över så att en massa människor slipper bli av med sina jobb. Chilli har dessutom både fina och annorlunda möbler och prylar, sånt som är nånstans mitt emellan IKEA och Mio.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Medan jag intervjuar…

Ett inlägg om nyheter.

När du läser det här (om den tidsinställda publiceringen funkar som den ska) är jag ute på uppdrag och intervjuar på teckenspråk. Förhoppningsvis…  Men en sväng bland medierna i cyberspace hann jag med före intervjun. Här är lite diverse att kolla in – för den som vill, förstås!

Nu kan du tidsinställa borttagningen av dina tweets.

Så raderar du inlägg på Twitter. Jamen det är ju bara att klicka på den lilla papperskorgen. Jo visst, men… Nu kan du, så att säga tidsinställa dina tweets – i alla fall när de ska tas bort. skaparen av Twitterspirit heter Pierre Legrain och har en gång jobbat på Twitter.

Förnyelsen av Ultuna. Nåt som inte går direkt att tidsinställa är förnyelsen av Ultuna, det vill säga lokalerna hos min förra arbetsgivare. Det pålades just här när jag jobbade sist… Titta så fint det blir!!!

Den lilla människan i orange cirkel är väldigt liten mot myndigheter…

Myndighetsfel stod henne dyrt. Maja Sjödahl Algstrand har hamnat mellan stolarna, ungefär. Mellan Arbetsförnedringens och Försäkringskassans stolar. Hon gick till AF för att skriva in sig, men fick inte göra det. Detta straffade sig ett år senare när hon blev sjukskriven. AF har medgett att de har gjort fel och de har skrivit ett intyg om detta – ett intyg som Försäkringskassan inte godtar. Den lilla människan gentemot två byråkratkolosser…

Gallerix i konkurs. Ytterligare en affärskedja har ansökt om konkurs. Företaget har försökt göra en rekonstruktion, men inte lyckats.

Bryter mot upphovsrätten?

Spotify stäms för spellistor. Nu har ett brittiskt skivbolag stämt Spotify. Orsaken till stämningen är att bolagets specialitet är att ge ut samlingsalbum. Upphovsrätten kränks emellertid, hävdar skivbolaget, när Spotify kopierar dessa album i spellistor. Avgörandet i det här fallet kan ha STOR betydelse för upphovsrättsliga frågor i sammanhanget i framtiden!!!

Hur säker är bilen? Folksam har gjort sin årliga sammanställning av hur säkra olika bilmärken är. OK, Volvo sägs ligga i topp, men när jag kollar in hela listan ser jag att Clark Kent* har fått högsta möjliga betyg – det vill säga fem stjärnor!

Har Motala tidning redan gått i graven efter Stormogulens uppköp?

MVT not found…

Och att en kidnappare och våldtäktsman har hittats död i sin isoleringscell, att USA:s president har landat i Sverige, att en svensk artist stäms av sitt X och att en ny iPhone släpps snart har du väl inte heller missat..?

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

En tur i environgerna

Ett inlägg i vilket Tofflan flaxar ut i cyberspace för att kolla läget i environgerna.

Efter en varm och loj helg är det dags att öppna ögonen för annat än schlagers och hockey. Häng med på tur i environgerna!

Vårdcentraler missbrukar ersättningssystem. Ungefär hälften av de organisationer i landet som ansvarar för vår vård och hälsa ger ersättning till sina vårdcentraler efter hur många diagnoser som ställs på patienter där. Tanken är att pengarna ska användas för de mest så kallade vårdtunga patienterna. Men naturligtvis missbrukas systemet. Flera vårdcentral har ställt inte bara väldigt många diagnoser utan också felaktiga. Ja, vem är förvånad? Det klart att felaktiga system kan manipuleras.

Husdjur på modet i Japan. Det ryktas (!) att hundar och katter har blivit japanernas substitut för barn. Allt färre barn föds i Japan, men husdjuren blir fler. Och företagen är inte sena att haka på trenden. Nu finns massor av företag som tillhandahåller både varor och tjänster med fokus på smådjur. Japanerna lägger ut totalt 60 miljarder kronor, ungefär, varje år på sina små älsklingar. Även stora modehus designar kläder för djur. Nog för att det är lite gulligt, men ska inte djuren få vara djur? Kanske veterinäryrket är på frammarsch i Japan också. Hoppas bara att de inte manipulerar några felaktiga ersättningssystem…

Arbetslösa kan varnas. Från september förändras lagen om a-kassan. Bland annat ska det bli tydligare krav på den arbetssökande att redovisa sökta jobb. Dessutom ska den som missköter sig kunna bli varnad. Vad man menar med att ”missköta sig” går ju att spekulera om, men gissningsvis handlar det om att inte skicka in nån aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Som arbetssökande kan avstängd en, fem eller tio dagar, men avstängningen innebär bara avbrott i utbetalningarna. Jag tycker att det är bra att lämna rapporter om vilka jobb man har sökt. Det var nånting jag försökte göra själv när jag var arbetssökande, men på Arbetsförmedlingen var man inte särskilt intresserad. Så frågan är om man är mer intresserad i september.

El-Sayeds stora korthus. Tillhör du dem som minns Refaat ”Raffe” el-Sayed? Han som blev Årets svensk, Sveriges rikaste man och som sa sig ha doktorsgrad i biokemi? Vad hände med honom egentligen? Tja, så småningom vände alltihop, hans bolag blev värdelöst. Raffe dömdes till fängelse 1989 och fick näringsförbud för bokföringsbrott och brott mot insiderlagen. År 1997 hade han planer på revansch genom att tillverka läkemedel i Egypten med billig arbetskraft. Det nya bolaget gick i konkurs 2011 och sen 2012 är han efterlyst av Interpol på grund av en bedrägeridom. Turbulens…

Kommunal strand marknadsförs med stora tuttar. Badholmarna i Sotenäs marknadsförs på en turistkarta med tuttar. Eller en tecknad bild på en tjej med bara bröst. Nåt nakenbad är där inte. Samtidigt är bröst kvinnliga kroppsdelar. Turistbyrån anklagas för sexism, ordföranden värjer sig och säger att ”det har varit så i urminnes tider”. Personligen har jag inget emot kvinnobröst, men såsom de används i marknadsföringen här är faktiskt sexistiskt. Skäms! 

Rivning på Sjukstugan. Idag börjar man riva på Sjukstugan i Backen. De två höghusen ska renoveras. Avdelningarna ska moderniseras och rustas. För miljarder. Frågan är om man har några anställda kvar som jobbar med vården sen, när allt står fint och färdigt. Det är ju tufft nog som det är redan idag. Besparingsåtgärderna har nämligen medfört allvarliga brister i arbetsmiljön, enligt en undersökning som ett av facken har gjort. Och bristerna är så stora att man har svårt att såväl behålla som rekrytera personal. Det hjälper ju inte med moderna lokaler om man inte hinner ta rast eller skadar sig för att det är så stressigt.

Livet är kort.

Read Full Post »

Kultur bara för eliten? eller Är alla sjukskrivna okunniga om kultur?

Som bekant har jag ingen morgontidning i pappersform längre. I stället läser jag tidningar på nätet. Och tro det eller ej, jag fastnade för en artikel i lokalblaskan idag. Artikeln handlar om ett trädkollsprojekt inom projektet Kulturbärarna, projekt där man involverar personer som har varit arbetslösa eller sjukskrivna en längre tid. Projektet Kulturbärarna ingår i det nationella projektet Kulturarvslyftet.

Projektet startade i november förra året och drivs av Skogsstyrelsen (nej, lokalblaskan kan inte stava rätt till Skogsstyrelsen…) och Länsstyrelsen, i samarbete med Arbetsförmedlingen. Det hela går ut på att inventera träd i Uppsala, Enköping och Österbybruk. De natur- och kulturvärden projektdeltagarna får in läggs sedan ut på Trädportalen.se. Där har sen såväl myndigheter som privatpersoner möjlighet att se ”sina” träd. Myndigheterna får dessutom en viss ledning i beslut som gäller trädfällning eller trädbevaring, nåt man kan ha nytta av när man till exempel ska bygga hus nånstans.

Värt att inventera.

Man kan tycka vad man vill om såna här arbetsmarknadsåtgärder. Min åsikt är att de för det mesta inte är särskilt lyckade. För ett par år sen skrev jag till exempel om högutbildade arbetssökande som inom ett projekt satt och virkade i en butik. Om jag minns rätt var det en kemist.

Totalt sett har projektet inte gett så många nya arbetstillfällen som det var tänkt. I Kulturarvslyftet har 4 400 personer ingått. Av dessa har 188 fått nya jobb. Och en fjärdedel av dem, det vill säga 47 personer, har fått jobb i Uppsala län.

I artikeln i lokalblaskan berättar en anonym ung man om hur han kom att delta i trädkollsprojektet och hur viktigt han tycker att det är. Den unge mannen, som blev arbetslös efter att hans tidigare arbetsgivare gått i konkurs, andas en positivism som jag tycker är underbar! För hur många unga arbetslösa – gamla också, för den delen! – kan känna sig positiva när tillvaron utan jobb ger dem bevis för att de är värdelösa, mer eller mindre?

Jag är fullkomligt övertygad om att det finns fler liknande projekt som kan drivas inom Kulturarvslyftet. Projekt som är meningsfulla och som ger deltagarna en del självkänsla tillbaka, men där de också får utföra ett användbart arbete.

Därför blir jag minst sagt rasande (det är en underdrift här) när Upsala Nya Tidning tillåter att en sån här nedsättande kommentar till artikeln får stå kvar, när man från tidningens sida annars är så kvick med att rensa i kommentarsfälten:

MagnusJ kommenterade kl. 20.54 igår [16 mars 2013] kväll:

”Regeringen tycker att sjukskrivna ska arbeta med kultur, för då behöver man inte kunna något. Jag tycker sjukskrivna kan arbeta i regeringen.” – Mark Levengood

Ännu mer rasande blir jag när jag noterar att den som citeras kommer från den så kallade kultureliten i vårt land. Vad är det för syn på sjukskrivna människor, Mark Levengood??? Hur vet du att sjukskrivna inte kan nånting om kultur?  Skämmes!

Livet är kort.

Read Full Post »

Bye, bye Expert!

Häromdan kunde man läsa i media att Expert hade ansökt om att gå i konkurs. Det handlar om över 800 människor som blir av med sina jobb på de 136 affärer runt om i Sverige som nu läggs ner. Fruktansvärt, tycker jag! Men konkurs blir ju den logiska följden om man inte kan betala sina skulder. Expert hade tydligen gått med förlust i många år, vilket förvånade mig något eftersom man sommaren 2011 köpte upp OnOffbutikerna, som var först ut att konka.

Ingen Expert kvar, bara en cirkel med en krumelur inuti.

När det gäller elektronikbranschen ligger Elgiganten och Media Markt i topp. Just Media Markt gick ut med en stor annons igår, tror jag, där man sa sig ta emot presentkort från Expert och hjälpa till med Exertkundernas garantiärenden. Är det nåt snällt i detta, tro? Knappast. Ganska genomskinligt, snarare. Gissningsvis vill Media Markt framstå som en hjälpsam elektronikaffär, men syftet är ju ganska genomskinligt, tycker jag: Media Markt vill skaffa sig fler kunder genom att försöka ta över Experts kunder.

Idag klockan tio öppnade Expert för att sälja sina varor till vrakpriser. Det kanske är väldigt bra priser, men man får inte glömma bort att det kan bli problem om man behöver reklamera sin vara.

Utanför Expert står 63 butiker som drivs som franchiseföretag. Audio Video har visat intresse för att knyta dem till sig. För även om dessa inte ingår i Experts konkurs kan ju dess butiker få en del praktiska problem när moderskeppet har sjunkit.

Jag handlade rätt många prylar på Expert förut, framför allt när det fanns en butik på Stormarknaden. Vid ett tillfälle fick jag bra hjälp med ett garantiärende där och vid ett annat tillfälle bra hjälp när jag var ute för att shoppa telefoner till min mamma. Men sen tyckte jag att de som jobbade där blev irriterande säljiga. En tjej, till exempel, påminde mig högt och tydligt varje gång jag kom dit och hon noterade mig i affären, hur bra hjälp jag hade fått med mitt garantiärende. Det kan man kanske ett  par gånger, men när det hade gått fem år tyckte jag att det blev liiite tjatigt… Det slutade med att jag faktiskt undvek att gå dit…

OnOff hade Fästmön och jag en dust med när det gällde hennes förra mobiltelefon, så där slutade jag också handla. Där stod emellertid OnOffs ord lite grann mot Nokias, men det var slutligen Nokia som slutade tjafshantera ärendet och som såg till att Anna fick en ny mobil i stället för det måndagsexemplar hon hade köpt.

Elgiganten har jag handlat på några gånger, bland annat vitvaror och en dammsugare. Jag tycker nog att jag har fått bra hjälp där. Media Markt har jag varit inne hos en gång och det gick bara runt i huvudet, jag orkade inte ens börja leta efter det jag var på väg att handla. Dessutom har några mig närstående personer fått dålig hjälp i ett reklamationsärende där, så jag tänker nog fortsätta vara ganska kallsinnig på Media Markt.

Var handlar du elektronik till hemmet? Har du nån bra elektronikaffär att rekommendera???

Livet är kort.

Read Full Post »

Kodak konkar?

Redan igår läste jag om att Kodak, en gång USA:s mest lönsamma företag, är på väg att göra konkurs. Företaget planerar nu att sälja alla sina patent.

En sån här Rolleiflexkamera hade min pappa när jag var barn. Den laddade han med Kodakfilm och framkallade i en toalett, omgjord till mörkrum, på redaktionen.

Kodak har funnits i 131 år. Det har tagit fram massor av produkter kring foto och film. Redan 1975 uppfann Kodak den digitala fototekniken. Men tyvärr lyckades företaget inte skapa produkter som blev lönsamma.

När vanlig film och analoga kameror blev mindre intressanta för kunderna, satsade Kodak på produkter inom kemikalieindustrin, till exempel rengöringsmedel, och testapparater för den medicinska industrin. Kodak har också de senaste åren gjort skrivare.

Men företaget förlorar pengar varje år. De 19 000 anställda och ett stort antal pensionärer kostar enbart det så mycket som en miljard om året.

George Eastman hette Kodaks grundare. Han tog livet av sig när han var 77 år gammal och det sägs att han lämnade efter sig ett brev med dessa rader:

Till mina vänner, mitt arbete är färdigt. Varför vänta?

En epok går i graven, tycker jag som har använt Kodaks produkter för att smalfilma och för att ta mina första bilder.

Read Full Post »

Sista sommarlovsdagen

Idag är det sista LEDIGA sommarlovsdagen för en viss liten kille. På måndag blir det fritids igen när pappa jobbar. Den lille mannen är inte så överförtjust vid tanken på fritids, men jag tror att det går bra bara han kommer dit. Och så får han ju träffa kompisarna igen efter sommarlovet, det är nog spännande och höra vad alla har gjort.

Vi har bara lite planerat idag. Bland annat ska vi åka hem till mig så att jag får fixa ett par saker. Åter är det en sån där mulen och klibbig dag. Det har regnat i natt, men luften är tjock och jag har hostat så jag trodde att luftrören skulle hoppa ur bröstet på mig. Detta TROTS att ingen röker här. Nej, det är min egen före detta rökning som spökar och jag skäms lite för att jag blir så arg på rökare idag – jag har ju själv rökt. Men jag blir förbannad och frustrerad när man inte inser hur farligt det faktiskt är. Detta gäller särskilt dem som sett nära och kära avlida, långsamt och plågsamt, på grund av att de har rökt. Jag har lite svårt att förstå att människor inte tänker på sin hälsa då. Ingen med lite hjärna kvar skulle nog vilja ta livet av sig på detta plågsamma sätt. Och är man ung vuxen har man ju större chanser att reparera sin kropp om man slutar röka än en tant som jag som inte har rökt på sju år.

Ingen med lite hjärna vill väl frivilligt ta livet av sig långsamt och plågsamt?

                                                                                                                                                                  Igår kväll åt vi kallskuret. Det var så fruktansvärt klibbigt och hett och ingen av oss orkade stå vid spisen. Vi satt en stund på Fästmöns balle* och där fläktade det lite, faktiskt. Anna hade glömt sin mobil på jobbet, så för tredje gången åkte jag in till stan så att hon fick hämta den. Det är ju ganska många som tittar in på hennes kontor även kvälls- och nattetid och med tanke på det tjafs vi hade med OnOff och Nokia om hennes mobil anser jag att den är värd att vara rädd om. Allra helst nu som OnOff gått i konkurs (inte svårt att gissa varför, tänker jag elakt). Just Annas affär är uppköpt av Expert. Det är en annan kedja som har många lysande anställda – men också en och annan tok, på ren svenska. Hur som helst, min belöning för att jag skjutsade in henne blev en halvtimma på tu-kvinna-hand – samt en glass från Hemglassbilen från vilken det handlades igår kväll.

Den låg på kontoret.

                                                                                                                                                                   Sitter och funderar över dagens handling och middag. Vi pratade om sill och potatis igår, men barnen äter inte det. Elias hade visst sagt nåt om korv och pommes frites igår kväll till sin mamma. Det låter smidigt och bra! I kväll tror jag att Frida återvänder till oss efter att ha varit hos sin pappa ett par dar, men vi blir samtidigt ”av med” Linn som ska åka bort med kompisar. Anna har det lite körigt nu på morgonen på jobbet, men jag hoppas att vi kan höras senare så ska jag fixa handlingen. Det är en pina att behöva tänka ut nån middag och att gå och handla när man är skittrött i den här klibbiga värmen efter en hektisk dag på jobbet. Tro mig, jag minns hur det var!.. Och snart är jag där igen, åtminstone ett tag…

Nu ska jag se till att den lille mannen och jag får i oss lite frukost innan vi åker hem till mig. Jag har skrivit en påminnelselapp vad det är jag ska komma ihåg att ta med mig hit ut – linser, kläder och lite annat. Jag menar, jag kan ju inte ha på mig min favorit-t-shirt på söndag när det ska firas födelsedag med familjen…

Min feta överkropp iförd min favorit-t-shirt.

                                                                                                                                                            *Fästmöns balle = Annas balkong

Read Full Post »

Försvunna

Jag satt kvar en halvtimma framför TV:n efter Morden i Midsomer och kollade på en ny serie på SvT 1: Försvunna. Det var nåt så ovanligt som en finsk dokumentärserie i fem delar om människor som försvunnit.

Programledaren Markku Hyvönen var lik en kompis till mig!

                                                                                                                                                            Förutom att programledaren Markku Hyvönen var lik en kompis till mig tyckte jag att programmet i sig var intressant. Jag menar tänk dig själv att du har en anhörig som bara försvinner spårlöst, i princip. Gissningsvis finns personen inte i livet längre, men vad har hänt? Tänk att aldrig få lösningen på gåtan och få göra ett riktigt avslut?

Först ut i denna serie om fem avsnitt var fallet Aulis Käkelä. Han försvann i augusti för snart fem år sen från sin gård i Rovaniemi i norra Finland. Några år före försvinnandet hade han haft en tuff period i sitt liv när hans firma gått i konkurs med en massa skulder till följd. Då hade han gjort som alla typiska finländare, sa programledaren:

Han blev deprimerad och sen söp han. Men sen tog han sig i kragen!

Det är därför inte troligt att Aulis Käkelä efter att ha kommit igenom dessa svåra år plötsligt långt senare skulle ta livet av sig. Möjligen kan hans försvinnande ha att göra med ett rån han råkade ut för en kväll när han hade festat. Men ingen vet nåt.

Detta var kanske inte nåt riktigt actionprogram. Bitvis var det snyggt filmat och dramatiserat, men det kändes trist att alla samtal mellan programledaren och polisen var svartvita. Dessutom blev det väldigt flåsigt när ett av dessa samtal hölls under tiden de båda männen gick uppför trapporna… Men annars tycker jag att programmet var intressant! Jag känner verkligen med de anhöriga som inte vet vad som hänt!

Tycker du att finska låter konstigt? Äh, du är inte van! Ta chansen och lyssna på detta vackra språk! Och om du vill förstå vad folk säger kan du alltid läsa textningen…

Högt betyg för ett angeläget program!

Read Full Post »