Påskdagskarameller

Ett påskdagsinlägg.

---

 

En god dag där ute?

Trött på påsken än? Äh, du som har kontorsjobb njuter säkert av ledigheten. Själv bävar jag för den kommande, påtvingade ledigheten. Påsken har på sätt och vis varit en träning inför vad som komma skall. Ta bara bort all god mat och dryck och känslan av att ha rätt att vila efter ett antal jobbade månader. Tiden som närmar sig lär fyllas av oro. Värdelösheten kryper in under skinnet redan dag ett. Från och med den 1 april har jag ingen rätt att vare sig njuta av livet eller vila. Jag vet, jag har varit där förr. Den som aldrig har varit där vet inte. Där goda dagar är dagar när jag åtminstone orkar betrakta livet som försiggår utanför mitt fönster. Deltar gör jag ju inte.

Det är fortfarande påsk!

Men ännu är det lite tid när jag kan låtsas att allt är OK och bra. I eftermiddag får jag en gäst som jag ska bjuda på enkel påskbuffé. Det ger den här dan lite mening och glädje. Som en karamell. Sött och gott och sen… tar den slut…

Det blir ungefär samma upplägg som igår fast vi blir två i kväll. Gårdagen var som en generalrepetition. Jag har dukat lika fint idag. Jag tänker göra lika fina ägghalvor, lägga upp samma sillsorter, men ställa fram lite fler goda ostar och några skivor skinka. Jag måste skena över till Tokerian och kompletteringshandla lite lax. Av godiset är det mesta orört. Jag grävde bara lite bland lösgodiset, men alla chokladägg är kvar, till exempel.

Kaffe och Rörelsen blev starten på min påskdag.

Min påskdag började som alla lediga dar med kaffe på sängen och läsning. I morse läste jag halva min bok på gång. Det var svårt att komma in i den först – John Ajvide Lindqvist har i den här boken ett betydligt mer omständligt sätt att skriva än rappa och brutala Mons Kallentoft och Markus Lutteman. Rörelsen,  som mer är en självbiografisk bok än en spänningsroman, känns som en bok vars mål inte riktigt var klart från början. Fast det är det naturligtvis. Utan vettig synopsis ger inget förlag ut nån bok. Och utan att vara ett känt namn ger förlagen inte ut självbiografiska böcker. Allra minst om det är halvgamla, förbrukade kärringar som har skrivit manus. Då är en inte intressant, anser förlagen.

Dagens färger: gult och grått.

Vädret är inte lika fint som igår. Det passar mig bra. Då kan jag gå ut och bli lite genomblåst och få klarare tankar i knoppen, kanske. Färgerna idag går visserligen i gult, men även i grått. Därför behövde jag nätshoppa ett par böcker. Ja, till tröst, men också till andra. Två deckare blev det för min del, Grebe & Träffs senaste liksom Anna Janssons. Grebe & Träffs bok kom ut i november förra året och är den femte delen om Siri Bergman. Anna Janssons bok är alldeles nyutkommen nu i mars månad. Det är den sjuttonde boken om Maria Wern. Jag hade tur och fick bra påskrabatt. Dessutom kom jag på att mitt fackförbund också har rabatt på Bokus-böcker om jag anger en kampanjkod.

Det är dags att sätta fart med förberedelserna innan jag åker och hämtar Fästmön, min gäst för idag. I kväll ska jag inte vara ensam.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ordning på torpet

Ett gott inlägg.

---

 

Äntligen är Fästmön här och det blir ordning på torpet! Vi har inte varit tillsammans på sex veckor, eller nåt, enligt Annas uträkningar. Ja, vi har ju setts korta stunder, men inga längre. Den här gången lutar jag mig lite extra mot denna fantastiska kvinna – hon har själv erbjudit sig. Det är gott att få kärlek och stöd när man har det tufft. Och det bästa av allt är att jag kan vara mig själv hela tiden, jag behöver inte låtsas orka. För jag orkar inte alltid.

Anna slutade tidigt igår. Trots det var vi inte här förrän framåt kvällningen. Vi skulle ju fara än hit, än dit. Men jag kör så gärna. Passade på att låna en bok på var ställe jag var också. Dessa båda titlar kan tyckas disparata. De tillhör ändå mina intresseområden. Inte vet jag hur andra människor är, men jag är inte FIXERAD vid ett intresse – även om litteratur i sig ofta är gemensam nämnare.

Universums plan och Fallet Thomas Quick – två disparata titlar som intresserar mig.

Det som är extra märkligt med Hannes Råstams bok är att det är jag själv som har köpt den och gett bort den i julklapp till min yngsta bonusdotter 2012. Skrämmande nog har jag inget minne alls av detta. Mitt minne är helt blankt. Det skrämmer mig lite, men jag får väl se det som att mitt cacheminne tömmer sig självt på sånt som är färdigt.

Petite Faiblesse är ett torrt sauvignon blanc och det passade utmärkt till räkorna.

Middagen var snabbt tillfixad igår. Jag hade tinat räkor. Till dessa serverade jag kokta ägg, citron, limeaioli, tomater och dill. Anna skivade avocado, för det är jag inte så bra på. Ett torrt och kallt sauvignon blanc-vin, Petite Faiblesse, var perfekt till. Jag har svårt för vita viner och till räkor ska det nog vara halvtorra viner. Det går inte! Här serveras enbart vita viner som är så torra att de knastrar. Hyfsat billigt och förvånans-värt gott var vinet, i alla fall.

Vi avslutade kvällen med att försöka hålla oss vakna och se Shetland. Totalt är det ju åtta avsnitt som hänger ihop två och två. Igår kväll var det tredje delen, det vill säga första delen av två. (Hängeru med?)

Ryggen väckte mig mitt i en spännande dröm om mitt boksläpp. Jag klev ur sängen och vankade runt lite innan jag kröp ner under täcket igen – och lyckades somna om. Drömde en ny dröm i vilken en person jag skulle luncha med en gång i Märsta var inblandad. Lunchen den gången blev inställd och nåt nytt försök gjordes aldrig. Men i drömmen fick jag hjälp att hitta in i byråkratins labyrinter, Spindeln. (Fråga mig INTE varifrån jag får allt i mina drömmar!)

De som spar de har! Vi har en julklapp kvar från Den Hjärtegoda!

I afton tänkte vi tillreda kyckling till middag, men dessvärre måste vi ge oss ut och kompletteringshandla. En av oss har börjat en diet och den andra halvan är ju sedvanligt matkrånglig. Vi ska också sätta sprätt på presentkortet vi fick i julklapp av Den Hjärtegoda. Enligt givaren skulle det ha använts till jul eller nyår, men eftersom vi inte firade nån av dessa helger tillsammans har vi sparat det. Det blir en eller två flaskor rött vin – den ena till middagen, den andra till vinskåpet.

Vädret är inget vidare och egentligen skulle man helst vilja stanna inne och läsa. Det är grått och ett par minusgrader, det blåser och snön yr. Vi får helt enkelt skynda oss att handla och sen åka hem och ha det gott. Det är betydligt lättare för mig nu när Anna är här och det råder ordning på torpet.

Du som har orkat läsa ända hit ska ha en riktigt fin helg! Kan du gissa vad bilden föreställer???

Vad föreställer bilden???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det är en djungel…

Ett snårigt inlägg.

---

 

En djungel i mina köksfönster.

Å, vad jag är spänd inför måndagens övning! Det ser väldigt lovande ut alltihop och uppdraget är både spännande och välbetalt. Jag skulle verkligen behöva det efter dessa månader med nålpengar. Och jag behöver göra nåt vettigt om dagarna medan jag väntar på vad som händer med ett visst manus (det kan ta upp till tre månader…). Dessutom behöver jag ut ur hemmets djungel och träffa folk – varje dag. Höra till, socialprata, du vet. Det enda som känns jobbigt är resorna, eftersom de kommer att ta mycket av min fritid i anspråk. Samtidigt får jag försöka ägna restiden åt att läsa, skriva eller sova – för jag tänker inte köra bil.

Men jag är inte där än. Efter en första telefonintervju blir det en personlig intervju på måndag. Jag hade sån tur att I är ledig den dan och vi ska träffas efteråt på ett fik i närheten. Ett riktigt kanonbra fik, enligt I. Och eftersom jag slapp betala tåg- och t-banebiljetterna kan jag ju lägga en slant på en kopp kaffe med nåt till.

I morgon eftermiddag ska jag också träffa en kompis och fika, men det blir här hemma. A och jag ska stråla samman på Tokerian och sen går vi över till mig och dricker Lindvalls kaffe. INTE Arvid Nordquists magvärksframkallande! Jag känner hur jag redan i förväg mår gott av alla dessa möten. Hur jag liksom forcerar djungeln av ovilja och rädsla och tittar ut. Nyfiket.

Morgonens tidiga timmar idag har jag ägnat åt jobbsökeri och inläsning inför intervjun. Och så har jag kollat lite vad det kostar att pendla. Billigt är det inte och det är allt annat än pålitligt att åka tåg, men jag har inget val. Jag lär i vart fall ha råd att pendla om jag får en lön, trots att pendelkostnaden ligger på runt 3 000 kronor i månaden. En å andra sidan rätt skrämmande hög summa bara för att få åka och jobba… Meeeen… återigen: jag är inte där än.

Idag ska jag fortsätta min städning. Det blev lite si och så med den igår, eftersom större delen av dan gick åt till att ordna biljetter. Hade jag vetat att det skulle ta så lång tid hade jag nog skippat det. Tvättar gör jag också. Det är nån som har fyllt tvättkorgen IGEN. För att inte tala om soppåsarna… Jag måste gå till soprummet, men en tur ut i regnet lockar inte just nu. Men jag måste vidare till Tokerian för att kompletteringshandla till middagen idag – bröd till soppan eller potatisklyftor till kycklingburgaren??? Jag har inte bestämt mig än.

Hum hum, bilden är inte helt sann. Jag har kläder på mig, en högre stol och bruna sandaler på fötterna.

När jag ändå har suttit här vid datorn har jag också passat på att kolla lite bredbandsleverantörer och -priser. Det verkar som om de flesta som har svarat på veckans fråga i Tofflan undrar…. – se högerspalten! – har bredband från Telia eller Bredbandsbolaget. Det senare har ju jag också. Men Telia har bättre priser! Och att Bredbandsbolaget är dyrare, har längre URL:er och inte funkar med min webbläsare gör mig ju inte precis mer positivt inställd…………..

Men även det där med bredband är en djungel och jag ska kika vidare medan tvättmaskinen gör sitt. Sen blir det tvätthängning och rengöring av badrum och duschrum/toa.

Vad händer hos DIG idag??? Har du också en djungel hemma? Skriv några rader i en kommentar om du har lust att berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan och Pingolina på äventyr

Ett äventyrligt inlägg.

---

 

Ett typiskt tillbehör som gör vardagen till helg.

Livet är som ett äventyr ibland. Men de flesta dagar är det inte särskilt spännande. Till viss del blir det vad vi gör det till. Igår tyckte jag att vi skulle leka lite helg eftersom Fästmön är ledig idag och jobbar lördag och söndag. Därför ägnade jag torsdagen åt att städa. Städning är ju, som bekant, kanske, också ett sätt för mig att må lite bättre. Det var ett tag sen jag fejade och det tog sin lilla tid. Efteråt var jag så nöjd och glad att det var gjort så att mitt hjärta och jag kunde fira… helg.

Jag hade tänkt ut lite god mat till kvällen. Vi tog svängen om Tokerian för att kompletteringshandla på vägen hem från Annas jobb. För jorå, jag fick hämta henne igår eftermiddag.

Visst betyder en regnbåge tur?

Ett tag hade jag hoppats på en kvällssittning på ballen*, men som de senaste dagarna har vädret inte tillåtit det. Det har regnat av och till. För det mesta regnar det inte in på ballen, fast det är ju inte så särskilt varmt och skönt att sitta där…

Mycket riktigt kom regnet. Och en åskknall. Och en regnbåge! Jag vill så gärna tro att regnbågar betyder tur. Jag har intalat mig det, för det gör dem än mer spännande. Det blev mörkt och jag tände både lampor och stearinljus.

Vi var rejält hungriga när vi satte oss till bords. Vinet, ett fylligt rött från Valpolicella och svindyrt, hade luftat lite mer än en timme och Kalle Konen hade tillagats i 40 minuter i ugnen. Jag är verkligen inte nån matlagningsmästare, men jag gillar god mat. Och pulled turkey är gott! Dessutom passar det mig eftersom maten sköter sig själv större delen av tillagningstiden. Då kan jag i stället ägna mig åt roligare saker som att läsa eller skriva.

Visst ser det gott ut?

Torsdagskvällen avrundades med lite TV och soffsnark. Vi var trötta båda två – Anna hade ju jobbat och jag hade städat – så vi somnade ganska snabbt. Idag hade vi kunnat ta sovmorgon. Hade kunnat. Två ögonpar öppnade sig – man hörde nästan plinget – redan vid sjutiden.

Anna sover räv medan jag fotar i sovrumsmörkret.

 

Våra handdukar lämnar vi hemma idag, men själva ger vi oss ut på äventyr.

Idag är det fredag och ingen av oss jobbar. För Anna är det på grund av hennes schema, för mig är det ofrivilligt. Men vi ska ut på nya äventyr idag. Det kommer nämligen gäster som vi ska möta vid tåget runt 13-tiden och som vi därefter tänkte turista lite med inne i centrala Uppsala. Där finns det ganska många spännande byggnader och andra sevärdheter att glo på. De flesta av dem kostar gratis att beträda, dessutom. Då blir det i stället pengar över till middag nånstans på lokal. Dessutom trillade 277 kronor och 15 öre in igår som kompensation för bensin och p-avgift för en resa till en intervju som inte blev av. Dessa kronor måste sättas sprätt på!

Och vad händer hos dig idag??? DET vill jag förstås gärna veta, så skriv några rader i en kommentar!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Och dan tog vägen vart?

Ett inlägg om De Flyende Timmarnas Dag.

Inte vet jag vart den här dan har tagit vägen, men den har redan övergått i eftermiddag och jag är inte på långa vägar klar med det jag borde! Alldeles strax ska jag ställa mig vid spisen och påbörja tillagningen av fredagskvällens måltid, min suveräna italienska pastasås, gjord på kycklingfärs. Den HÄR du vet…

Italiensk pastasås à la Tofflan!

Den med MYCKET vin i… Jag har tagit en promenad över till Tokerian och det var underbart att låta regnet pricka mitt ansikte. Det behövdes kompletteringshandlas till middagen. Dessutom är det ju fredag och då vill man möjligen ha nåt gottigt till senare. Särskilt som vi kanske ska se på film…

Du minns väl förresten skåpen på Tokerian? Så här såg det ut den 28 juli…

Trasiga skåp på Tokerian den 28 juli.

Och den 6 augusti…

Lika trasiga skåp den 6 augusti.

Men hur såg det ut idag, den 9 augusti? Tja, så här:

Trasiga skåp även den 9 augusti.

Some things never change, it seems… Så jag får skriva som sist om detta: To be continued…

I övrigt uppfyller jag mina egna satta mål för jobbsökeriet: jag har sökt tre jobb idag – sen tog bläcket i skrivaren slut. Ja, inte för att jag skickar ansökningar med snigelpost, men jag vill gärna skriva ut dem för att spara ihop med annonsen… Har beställt en ny svart patron för 209 kronor via ink.club. Nä, billigt är det inte, men betydligt billigare att köpa via nätet…

Vidare jobbar jag med att upprätta mitt kontaktnät på LinkedIn. Senast idag har jag fått en ny rekommendation av en före detta chef. Den tackar vi för!

Tvättmaskinen låter inte längre, så jag gissar att mitt tjockis-svarta väntar på att jag ska hänga det. Men kanske får det ligga kvar i tvättrumman med jag leker mästerkock – ska ju steka…

Fick just sms från Fästmön om En Fruktansvärd Fadäs hon gjort idag. Men den är så fruktansvärd att jag varken vill eller får skriva om den – då skulle hon definitivt göra slut! SKITslut…

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Tre igång och så även jag

Ett inlägg i vilket Tofflan konstaterar bättring, gläds åt rosor samt skryter om sina datorer. Sina TRE datorer.

Den lilla Fästmön kom hemtravandes en kvart över fyra i eftermiddags. Då hade hon gått hela långa vägen. Det tog en timme! Så skönt det måtte ha varit, för det var en sån där lagom varm eftermiddag. Lite blåsig, men inte för kall och inte för het.

Själv la jag mig ovanpå gästsängen för att vila. Det höll en kvart. Sen plonkade det i Ajfånen och jag förbannade mig själv för att jag inte hade satt den på ljudlöst. Den plonkar liksom till och med när jag har fått svar på mina kommentarer hos en annan WordPress-bloggare. Känns ju liiite onödigt, men… Sen svoschar mobilen också. Då berättar den att det kommer jobbmejl. Det kom flera såna idag och jag har fortfarande inte svarat på ett enda. Har man semester så har man.

Det känns konstigt att ha semester en vardag, för det är ju vad det är idag. Så innan jag gick och vilade skuttade (nåja…) jag ner till postboxen för att vittja den. Fullt av reklam – och underbara rosor från den snälla tant Raffa! Tusen tack!

Underbara – och eviga – rosor från tant Raffa.

Igår rensade jag kylskåpsdörren på kort och satte upp alla nya, fina som jag fick till i fredags. Men det är några jag aldrig plockar ner. Ett är från vännen Karin, som gick bort i höstas, och ett är från E som jobbade där jag jobbade en gång, i ett annat arbetsliv. E var den enda som hörde av sig av de så kallade arbetskamraterna i huset där jag arbetade. Förutom en eller två andra som mest var nyfikna.

Tillfälligt avbrott för att kolla övriga datorer!!!

Ja, nu är det ju så att jag plötsligt är ägare till tre (3) datorer. Stordatorn, numera benämnd Storebror, är ju lite krasslig. Men faktum är att han kämpar på. Och eftersom han var min förste av de tre är han mig kärast. Det är bara ett problem och det är att jag inte vågar stänga av honom. Starta om går bra, det har jag testat, men stänga av… Nja, då blir han svart och man måste fippla lite. Nu har jag emellertid rensat och tömt lite, vilket har snabbat på honom när han arbetar. Det märks faktiskt ganska stor skillnad. Och – ta i trä! – inga problem är akuta just nu.

Storebror.

Anna behöver sitta vid en dator också i kväll, så nu har jag riggat upp Lapdancen (laptopen) som jag fick av en snäll vän. Den är ganska tom och därmed också ganska snabb. Medan Anna nu är iväg och kompletteringshandlar uppdaterar jag virusskydden på Lapdancen och på Toyboy (leksaksdatorn).

Lapdance.

Den tredje och minsta, Toyboy, har jag mest som tidningsläsardator i köket, men eftersom jag nu har varit ledig har jag läst tidningar på Storebror. Detta innebär att Toyboy inte har kunnat hämta uppdateringar automatiskt. Men nu är alla tre datorerna skyddade – förhoppningsvis! Storebror gör det automatiskt och under tiden den står på.

Toyboy.

Nu låter det som om jag skryter väldeliga om mina tre datorer, men faktum är att de alla tre har flera år på nacken. Yngst är Toyboy, som jag köpte hösten 2009. Då förstår du – en Toffla måste liksom ha både hängslen och livrem när det gäller datorer. För se utan en dator kan hon knappast klara sig.

På tal om att klara sig undrar jag hur det blir på jobbet när jag inte längre går dit. Idag har jag fått flera mejl där min närvaro och mina arbetsinsatser önskas. Men jag vet inte vad jag ska svara. Blir jag inte varslad under morgondagen förlängs min anställning ytterligare en månad, det vill säga juni ut. Och blir jag varslad får jag överväga om jag ska plocka ut all semester jag har innestående i stället för att arbeta i maj. Så det mejl jag fick idag där man önskar min närvaro och insats i början av juni kan jag liksom inte svara på – även om jag nu skulle vilja svara. Jag har fört en hård diskussion med mig själv och kommit fram till att jag får svara på jobbmejl vardagskvällar, men inte helger och semesterdagar. Idag är det semester.

Vi har ätit några varma mackor till middag och jag har inte fått mera ont. Det vete 17 vad det är med min insida, men nånting är uppenbarligen inte OK. Är det inte det ena skiten så tycks det vara det andra. Jag blir lite trött, det kan räcka nu. Och jag blir rätt att jag ska få alldeles för mycket tid framöver att känna efter. Jag älskar att jobba, men hatar att vara sjuk…

Livet är kort.

Read Full Post »

Påskpromenad, orange och mycket gott på gång

Solen lyser över Uppsala lite grann även idag på påskafton. Men himlen är ljusare och molnigare och vinden som blåser är kylig. Vi traskade över till Tokerian, mor och jag, för att få lite frisk luft och kompletteringshandla. Det var väldigt kallt och blåsigt, så jag stannade inte för att fota oss. (Vi kan ju inte gå så fort eftersom mamma rollar fram.) Jag skulle inte köra bil utan fingå, och därför åkte finvantarna på!

Finvantarna från Iréne.

Efter många om och men tog jag min påskdusch, men då hade nog förmiddagen övergått i lunchtid. Jag har förberett ägghalvor med aioli, räkor, svart rom och orange rom. Halvorna ska slutligen piffas till med lite dill. Vi kom faktiskt ihåg att köpa dill – trots att Somliga (inte jag!) tog med sig en gammal handlingslapp. Jag har fyllt på korgen med svindyrt knäckebröd, så dyrt att det måste ätas med andakt. Gott som tusan och inköpt på ICA Solen, min favorit-ICA-affär.

Svindyrt och skitgott.

Men vi ska inte enbart äta ägg och svindyrt bröd utan det blir sill, färskpotatis, lax, Janssons frestelse, kalkonetter (jag), prinskorv (mor), rödbetssallad, skinka (mor), kex och goda ostar… Har jag glömt nåt nu??? Mamma ville inte ha påskmust, så hon dricker citronbubbelvatten till medan jag kör på påsköl och Östgöta sädes. Jag har inte så mycket snaps kvar, men det blir några stycken. Och vill jag ha mer finns det faktiskt vodka i kylen. Och ljus rom. Båda flaskorna har varit min pappas, så det är nog inte mycket alkohol kvar i dem*, vilket passar mig ypperligt. Jag gillar inte att bli påverkad, nämligen.

Små söta korgar och fina påskägg har vi skippat nu. Jag har plockat fram var sin rejäl karamellskål som vi har fyllt med allehanda snask, allt med papper på eller  tagit med egna fingrar ur obruten karamellpåse. Ingen magsjuka tack vare bajsiga fingrar på lösgodiset här, inte!

Kexchoklad och rollokolor dominerar i min skål. Rollokolorna har ju orange papper, mycket sniggt.

För tillfället har jag två Wordfeudmatcher igång, båda randomspelplan, och båda leder jag. Men den mot Fästmön är väldigt jämn – hon har 164 och jag 166. Lite större är då ledningen på den före detta Stormästaren där jag leder med 428  mot 263. Dessvärre har vi lyckats stänga in oss i ett besvärligt läge. Vi får se hur det hela utvecklas.

Mamma sitter vid TV:n en stund, jag vid datorn. Jag har tagit med mig min styrkeelefant hit. Tror att det är här den får bo, för jag är rädd att den går sönder om jag bär med mig den överallt.

Den är med mig vid datorn.

Nu ska jag ta en surfrunda i media och kolla om det har hänt nåt. Det verkar synnerligen dött, jag misstänker att massor av murvlar har påskledigt. Själv har jag bara svarat på ett par jobbmejl idag. Det är OK.

Ha en riktigt go påskafton!!!

*Min pappa gick bort sommaren 2006.

Livet är kort.

Read Full Post »

Mathemskassen: 3. Allt-i-ett kyckling i ugn och Baba Ganoush

Dags för den tredje rätten ur Mathemskassen! Kockmössor och förkläden på igen, men Fästmön tog först vägen till affären för att kompletteringshandla.

Och så här skulle Allt-i-ett-kyckling i ugn och Baba Ganoush se ut enligt Mathem:

Allt-i-ett-kyckling enligt Mathem. Baba Ganoushen är röran i skålen längst till höger i bild. Till rättens recept hör också en sallad som vi skippade.

Jag började med att fixa till auberginen, det vill säga jag delade och skårade den, droppade på olja och hällde på salt och körde in den i ugnen. Jättekul för den fina gamla formen sprack…

Auberginen skulle in i ugnen en stund innan den blev till Baba Ganoush!

Eftersom Anna var och handlade bland annat mer grönsaker till kycklingen och fetaost till Baba Ganoushen började jag med kycklingen. Jag hällde ut benen på en plåt och klyftade potatis och röd paprika samt rödlök. När Anna kom kompletterade jag med en grön paprika och en morot, tro det eller ej.

Kyckling, potatis, röd paprika och rödlök väntade på plåten.

Jag gjorde en marinad som inte riktigt följde receptet eftersom jag inte hade vit balsamvinäger hemma. Men min marinad blev rätt OK ändå, tycker jag nog.

Min egen marinad. Men den följde receptet hyfsat, förutom den vita balsamvinägern.

Anna gjorde färdigt Baba Ganoushen. Medan kycklingen stod i ugnen för att bli varm, stod Baba Ganoushen i kylen för att bli kall.

Baba Ganoush.

Efter betydligt längre tillagningstid än receptet föreskrev blev det dags att äta. Och så här såg maten ut, i vår version:

Allt-i-ett-kyckling enligt oss.

Vi följde receptet sisådär. Till marinaden använde jag vanlig rödvinsvinäger i stället för vit balsamvinäger. Mängden morötter reducerades till en rätt stor. Vi la i stället till en grön paprika. Salladen skippade vi helt – det var ju fullt av grönsaker på plåten.

Maten blev jättegod – precis som alltid när vi lagar mat – även om kycklingben inte tillhör Annas favoritdelar på pippin. Jag blev väldigt förtjust i Baba Ganoush.

Mindre bra var att tillagningstiden för kycklingen, 40 minuter enligt receptet, blev hela 55 minuter. Maten räckte betydligt bättre den här gången, men fyra personer hade näppeligen kunnat äta sig mätta på detta.

Rätten får ändå högsta Toffelbetyg!

Här kommer nu receptet, inklusive salladen, från Mathem:

Allt-i-ett kyckling i ugn, Baba Ganoush och fänkålssallad

Cirka en timma totalt

Kyckling

900 gram tinade kycklingben

500 gram potatis

250 gram morötter

1 paprika

½ zucchini (squash)

1 rödlök

4 matsked olivolja

4 matsked vit balsamvinäger [rödvinsvinäger gick lika bra!]

1 ½ matsked honung

½ tsk salt

2 nypor svartpeppar

2 tesked torkad rosmarin

Baba ganoush

2 auberginer

½ paket fetaost [vi tog ett helt paket]

1 vitlöksklyfta

½ citron

1 nypa salt

1 nypa svartpeppar

1 matsked olivolja

Sallad [den skippade vi]

½ gurka

1 fänkål

1 äpple

Olivolja och vinäger

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Baba ganoush: Skär auberginerna på mitten. Skär ett par snitt i köttet och ringla över lite olivolja och strö över lite salt. Lägg dem i en ugnsfast form och sätt in i ugnen cirka 20 minuter. Auberginhalvorna är klara när de har blivit mjuka och fått fin färg.

3. Kyckling: Skala rödlök, morötter och potatis. Skär alla grönsaker i klyftor och lägg dem på en plåt tillsammans med kycklingklubborna.

4. Gör en marinad på olivolja, vit balsamvinäger, honung, salt, svartpeppar och rosmarin. Häll marinaden över grönsaker och kyckling och blanda runt ordentligt.

5. Sänk ugnen till 200 grader och flytta ner auberginehalvorna längst ner i ugnen om de inte känns klara. Sätt in kycklingen i mitten av ugnen cirka 40 minuter.

6. Baba ganoush: Ta ut auberginen och lägg över dem på en tallrik. Låt dem svalna lite.

7. Ta ur inkråmet från auberginerna med hjälp av en sked och lägg det i en matberedare tillsammans med olivolja, skalad vitlöksklyfta, citronsaft och fetaost. Mixa till en röra och smaka av med salt och peppar. Ställ kallt till servering.

8. Sallad: Skölj grönsakerna. Skiva fänkål och äpple tunt. Dela gurkan på längden och gröp ur det vattniga med en sked. Skär gurkan i tunna halvmånar och blanda med äpple och fänkål. Ringla över lite olja och vinäger.

Näringsvärde

34 gram protein

34 gram fett

35 gram kolhydrater

Totalt: 592 kcal

Anna har tidigare gjort Broccolifritters från Mathemskassen och tillsammans har vi gjort Parmesangratinerad torsk och Lax med sötpotatisrösti och mangosalsa.

Tack, Kommunikationsavdelningen för maten! 

Livet är kort.

 

Read Full Post »

A trip to Town

En tripp in till stan. Med buss. Vånda! Men det gick bra, jag överlevde den här gången, precis som sist (när det nu var).

Mål ett för min del var att hämta Pridebiljetterna på Musikens Hus.

Två Pridebiljetter till mig och Fästmön! 😛

FEM väntade tålmodigt medan jag hämtade biljetter och dokumenterade detta. Ja, jag hade ju förvarnat att jag är jobbig med min kamera.

FEM väntar.

Nån tur upp i huset för att kika på utsikten blev det inte. I stället styrde vi stegen mot Vaksala torg där det var lördagsloppis. Och träff för gamla bilentusiaster.

FEM styrde stegen mot loppisen.

Det var sjukt mycket att titta på och massor av folk, så vi gick bara en liten runda. FEM hade visst annat för sig också.

FEM passade visst på att befria några flygare också.

FEMs primära mål var att besöka Lush som ligger i S:t Per gallerian. Där luktade det mycket. Men gott.

Det luktade både mycket och gott på Lush.

Mitt andra mål var att inhandla en present till Mor. För den som inte vet varför kommer här en påminnelse.

Nästa söndag är det Mors Dag. Men jag köpte naturligtvis inte detta örngott med en fruktans värd sär skrivning!  😡

Så blev det dags för lite intag av nåt ät- och drickbart. Självklart tog jag FEM till min vän Greken och hans Kafferummet Storken, bästa stället i stan för kaffe och godsaker.

En härlig lunchfika på Storkens terrass.

Nu blev solen riktigt varm och min jacka åkte av. Jag kikade uppåt takåsarna. Filosoferade för mig själv att jag är alltför sällan i stan…

Uppåt takåsarna.

Det fanns massor med lustifika exemplar som kunde ha

recenserats 

på en blogg nära dig, men jag har varit så elak, så elak på sista tiden att jag måste försöka mesa till mig nu. Jag sippade lite snällt på en underbar cappuccino i stället. TACK mamma, för fikapengen! Den räckte nästan.

En underbar cappuccino fick mig att hålla käften och inte kommentera lustifika exemplar.

Bokantikvariat blev nästa mål, även om vi tog en tur in på Åhléns först för strumpinköp. Jag tog med FEM till mitt favoritbokantikvariat i Uppsala, Röda Rummet.

FEM vid Röda Rummet.

Där gjordes en del fynd. FEM hittade nåt åt sig, jag hittade nåt åt Anna. Dock inte denna bok, den fick bo kvar på Röda Rummet:

Den fick bo kvar på Röda Rummet. 

Dags att bli lite kulturella! Vi hasade genom centrum upp mot Dômen. Medan vi gick där och pratade, rundade vi ett hörn och –  HEPP! – så stod hon där, så magnifik mot den blåa majhimlen! Och – HEPP! – så träffade vi på före detta fakultetskollegan, trevlige J med fru K som bonus.

Magnifik, eller hur?! (Frågan är retorisk och tarvar inget svar, tack.)

Det hade just ringt ut för ett bröllop, så vi hade tur. Inne i Dômen var det häftigt som alltid. Jag gillar till exempel ljusträden.

Ett av Domkyrkans ljusträd.

Sist jag var i Domkyrkan var på en begravning. Den där tillställningen när jag ignorerades av ett antal före detta kollegor och satt mitt emot Annas styvmoster Elsie Johansson.

En annan favoritplats i Domkyrkan är Gustav Vasas gravkor. Där ligger han med två av sina fruar (Visst hade han väl tre? Ja det hade han.)

Taket i Gustav Vasas gravkor är så otroligt vackert – blått med gyllene stjärnor.

FEM hade nu börjat bli trött i fötterna (själv är jag ju mycket yngre än hon – cirka fyra månader – och pigg och rask… NOT!) och blivit sugen på glass, men se jag styrde om lite där och vi tog oss ner till Åkanten. Det fläktade härligt från Floden. Vi sjönk ner i alltför mjuka soffor och sippade på kalla drycker – för FEMs del en läskeblask, för min del en stor stark.

FEM kollar sina inköp. Snacka om att människan fick påssjuka!..

På väg till bussen hem stannade vi på ICA S:t Per och kompletteringshandlade till kvällens middag.

Hemma igen fick FEM publicera sitt andra gästbloggsinlägg medan jag grejade med mina inköp:

Mina inköp: en bok till Anna och ett paket till Mor.

Om jag köpte nåt till mig själv? Självklart gjorde jag det:

Livets nödvändigheter just nu, i kombination.

Read Full Post »

En soft dag

Varning för Kiss och Bajs!!!

Idag har jag en riktig hemmadag! Jag gillar verkligen att gå och skrota hemma – om jag inte är tvungen till det utan det är självvalt. Utanför regnar det fortfarande och jag njuter i fulla drag av att bara göra… ingenting.

Riktigt sant är det ju inte att jag inte gör nånting, för jag har ju tvättat en maskin och bäddat rent med mina nya satinlakan.

Titta så fint det blev! 

Överkastat är nytvättat och hänger på tork, så bara för bildarrangemangets skull la jag dit Kiss och Bajs. De tronar annars, tillsammans med ett antal kuddar, ovanpå överkastet.

Nu ska man emellertid inte blanda ihop Kiss och Bajs i gosedjursversion med den fina akvarell jag fick till 50-årsdagen av Arga Klara. Den tronar än så länge i min bokhylla i sovrummet, i väntan på att jag ska hitta en passande ram. Den slutliga placeringen är ännu inte bestämd, men det kan bli på toadörren i hallen. Jag menar, då slipper ju folk gå in i städskåpet eller nån garderob av misstag när de vill kissa eller bajsa.

Kiss och Bajs i akvarellform. När vi ses ska jag be konstnären Klara att signera verket!

Jag känner mig döäcklig, men ingen mer än jag själv drabbas. Jag har bara borstat tänderna och inte tvättat mig ännu och jag går omkring i rena underkläder, men skitful, oformlig grågrön t-shirt och slitna, tjockissvarta Nike-brallor. Igår slog det mig att ALLA som har gråa mjukisbrax tycks vara tjocka. Varför köper de inte tjockis-svarta mjukisbrax i stället? Då kan man åtminstone lura sig själv att fetman inte syns så mycket. Nä, gråa mjukisbrax gillar jag INTE.

Vad ska jag hitta på nu då? Tja, jag ska ta en surfrunda och sen blir det väl att slå en signal till mamma. Hon är så väldigt tyst den här veckan och skälet är ju hockey, vad nu det är för dumt påhitt!

Klockan 16 slutar Fästmön jobba och då ska jag åka och hämta henne. Vi måste sen stanna nånstans och kompletteringshandla till kvällens middag, som blir Tofflan’s cookalong no. 5.

Å vad jag njuter av tystnaden! Det enda som hörs är knattret av tangenterna och tyvärr en unge som gallskriker då och då. Men det senare får man borthöra ifrån. Jag är så glad att jag slipper höra sjutton olika musikstilar och färdigskrattade TV-program* samtidigt. Det enda som hörs i just denna stund är regnet… ungen som gallskriker…

Vad gör du idag då???

*färdigskrattade TV-program = TV-program där en (inspelad) publik hör skratta på de rätta ställena. Det bevisar en gång för alla att komedi inte är roligt. Jag menar, varför måste man tala om för folk när det är plats för skratt?

Read Full Post »