Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kommunikationsdirektör’

Ett sorgligt inlägg.


 

tårarPå annandag jul var det tio år sen den fruktansvärda tsunamikatastrofen i Khao Lak. Det var en riktigt hemsk händelse och som vid de flesta såna minns jag på ett ungefär vad jag gjorde då: jag var hemma hos föräldrarna för att fira jul och jag var förkyld och beklagade mig över detta… När katastrofen var ett faktum slutade jag gnälla. Det var ett hemskt uppvaknande ur självömkan, men det var inte svårt att få andra perspektiv på andras lidande och mitt eget, rätt futtiga.

Det var så många människor som fick sätta livet till och så många vars bostäder och livsverk blev förstörda. Många turister dog också. Från Sverige total 543 personer. Den svenska regeringen fick mycket kritik för att den inte hade nån katastrofberedskap. Den som stod för detta utåt sett blev Fritidsresors Lottie Knutson. Hon tog verkligen ett enormt ansvar även om hon egentligen bara representerade ett resebolag… Men där ser man hur viktigt det är med kommunikation – Lottie Knutson var ju vid tillfället Fritidsresors kommunikationsdirektör.

Annandagen 2014 var det många anhöriga som reste till Khao Lak för att delta i minnesceremonier. En del av dessa människor hade varit med om katastrofen på plats, till och med, men överlevt. Dessa människor, som rest dit för att ha semester med familj och vänner och som sen reste hem utan delar eller kanske hela sitt sällskap…

Blött löv med droppar på markenJag hade inte rest tillbaka. Jag har inte heller rest tillbaka till den plats där min pappa drunknade. Där var jag en gång – för att hämta hem min mamma och pappas saker. Jag gick inte ner till vattnet då, jag ville inte se själva… platsen. Jag skulle aldrig kunna förmå mig till det. Däremot såg jag min pappas döda kropp innan han skulle begravas. Först då fick jag svart på vitt att min pappa verkligen var död. Oåterkalleligt. Sorgen hanterade jag sen på olika sätt. Det tog lång tid innan jag släppte fram den, för jag var tvungen att vara stark för mammas skull. Ordna med det praktiska och sånt… Det är mycket praktiskt när en anhörig dör.

Vi hanterar sorg på olika sätt, det är bara att konstatera. Jag har svårt att se framåt utan låta bli att snegla bakåt. Tänka ”om…” eller ”om inte…”. Men pappa är borta nu. Han kommer aldrig tillbaka. Jag, däremot, är här.

Händer ovanpå varandraDan efter annandagen, det vill säga igår, fick vi svenskar veta att det inte blir nåt nyval – eller extraval – i mars nästa år. Ja, livet går ju vidare, vare sig vi vill det eller inte, oavsett om flera hundratusen människor får sätta livet till eller 500nånting eller en. Personligen tycker jag att det känns skönt och rätt att det inte blir nåt nyval. Vad hade det liksom inte kostat? Nu kan pengarna användas till vettigare saker i vårt samhälle, förhoppningsvis.

Viktigast av allt var att blocken med gemensamma krafter kväste det lilla uppstickarparti som i princip har en enda fråga på sin agenda. Ett riktigt otäckt parti, i mina ögon. Men ett parti som i senaste mätningen hade 16 procent av svenskarnas röster. Även sossarna hade gått framåt, så gissningsvis måste Alliansen ha tappat väljare. Hur som helst, nu blir det en svag regering i mångas ögon. Men ändå en regering som står enad mot ett parti som för mig representerar ren och skär ondska. Och jag tänker också att de 13 procent som gav partiet sina röster i valen i september är en del av den ondskan. Jag har mycket svårt att fördra och förlåta. Men nu tänker jag försöka se framåt och hoppas på det bästa.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällsblaskornas löp skriker ut att Sveriges Television ska göra sig av med sina hallåor. Eller programpresentatörer, som det heter på korrekt svenska numera. (Jag drar parallellen städerska – lokalvårdare…). Men hallå! Är inte det lite… dumt? Eller i vart fall väldigt trist!

Det är visst inte helt klart när hallåorna försvinner och det KAN bli så att det rösthallåor ersätter bildhallåor. (Då kanske till och med fula jag, som sägs ha radio-/telefonröst, kan komma i hallå-fråga!) En översyn av TV2 gjordes redan för några år sen och nu är det alltså dags för ”Ettan”. Syftet: att modernisera.

Jovan Radomir är en av hallåorna som sitter med i arbetsgruppen som tittar på hur det hela ska utformas. Han säger i Expressen:

[…] Jag kan tycka personligen att det är lite tråkigt om den (hallåan) försvinner från kameran. Jag tror att väldigt många människor tycker att det är skönt med en människa som gör oss sällskap under en tv-kväll. […]

Enligt Jovan Radomir riskerar ingen av hallåorna att stå utan jobb eftersom deras röster ska användas. Ett tag, i alla fall. Frågan är vad alla hallåor ska göra sen? I nästa fas. Joina Fas-3, kanske? (Jag var ironisk nu.)

TV4, däremot, satsar på FLERA människor i rutan. Och skälet är att man vet att publiken önskar det. Enligt ”Fyrans” kommunikationsdirektör är hallåorna

[…] viktiga för helhetsupplevelsen i vår kanal. Det är någon som både vägleder och ger kanalen en personlig närvaro. Vi tycker att det är trevligt att någon tar emot och hälsar välkommen och vet att vår publik uppskattar det. […]

Intressant är att både Aftonbladets och Expressens läsare har en majoritet som vill ha kvar hallåorna. Och själv tycker jag att TV-hallåor för det mesta tillför nånting och är ett sällskap när man är ensam, precis som Jovan Radomir uttryckte det. Varför är det så farligt med RIKTIGA MÄNNISKOR, Sveriges Television???

Här kan du titta på några hallåor genom tiderna. 

PS Min favorit genom tiderna är förstås tant Anita, hon med dockan Televinken som bland annat lärde oss som var barn på stenåldern 1960- och 1970-talen trafikvett. Bland annat med Gullan Bornemarks… lustifika sånger (som jag för övrigt ÄLSKADE som barn! Inte konstigt jag är som jag är… Har du inte hört Herr Gårman-låten har du missat nåt!!!).

Read Full Post »