Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘komedi’

Ett inlägg med en sammanfattning av en mini-TV-serie.


Tre delar
blev det av Fröken Frimans krig. Tre mycket lyckade delar, eftersom de inte bara var roliga och rappa utan också hade ett stänk av allvar. Jag skrev om första delen, inte om andra och nu om hela serien. Och detta enbart för att gratulera SvT till en bra produktion.

Fröken Friman

Fröken Friman i mitten och hennes gäng. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Här har man lyckats samla
några av Sveriges bästa kvinnliga skådespelare. Skådespelare från olika genrer, såväl komedi som drama. Och det blir bara så lyckat! Inte bara i själva dramat kompletterar kvinnorna varandra utan också på scenen. Även de allvarliga blir roliga – och de roliga allvarliga.

Sissela Kyle är lysande i huvudrollen som den driftiga fröken Friman. Kvinnan, som kräver att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Maria Kulle är kanonbra som den barska hushållerskan som avancerar till butikschef och som visar sig älska en häst… Och så Ulla Skoog, i fantastiskt orange hårburr, som konkurrenthustrun mitt emot.  För att nämna några. Jag skulle kunna nämna alla, men timmen är sen och jag önskar att alla som inte såg serien gjorde det. Det här är riktigt bra svensk TV-produktion, nämligen.

Högsta Toffelbetyg, förstås!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan redovisar den gångna veckans resultat av omröstningen.


En vecka har gått.
Det är söndag igen och dags för nya undringar. Men först resultaten från den gångna veckan. Tofflan undrade vilken typ av film du helst ser.

Så här fördelade sig de 26 inkomna svaren:

62 procent (16 personer) svarade: Thriller och deckare. Jag gillar spänning! 

15 procent (fyra personer) svarade: Dokumentär! I want the truth, the whole truth and nothing but the truth. 

Åtta procent (två personer) svarade: Drama! Jag vill gråta! 

Åtta procent (två personer) svarade: Komedi! Jag vill skratta!

Fyra procent (en person) svarade: Skräck! Jag vill bli skitskraj! 

Fyra procent (en person) svarade: Other:
PIlsnerfilm

Ingen svarade: Tecknat och barnfilm. Jag vill barnsla mig!

Cattis kommenterade:

Jahaja, jag är ensam skräckfantast som vanligt, ingen vill se film med mig… Ska fästa lite döskallar eller andra lämpliga symboler på min offerkofta tror jag! 😉

Tofflan kommenterade:

Inte alls att du är ensam! Jag ser gärna skräckis med dig! Sist jag tittade på en, nyinspelningen av Terror på Elm street, höll jag på att skita på mig av rädsla – jag var ju ensam…

Stort TACK till dig som tog dig tid att delta! Hoppas du kollar in den nya frågan, som vanligt här intill i högerspalten under rubriken Tofflan undrar!


Livet är kort.

Read Full Post »

En av mina favoritserier på TV är Stjärnorna på Slottet. För ett tag sen läste jag att nästa gäng är utsett. I augusti spelas serien in.

Årets Stjärnor är:

Ett intressant gäng även om jag tycker att skådespelarna är i lite övervikt. Finns det inga andra stjärnor att tillgå? Mest nyfiken är jag på Maria Lundqvist, som jag tycker har gått från komedigenren till mer seriösa roller.


Livet är kort.

Read Full Post »

Över två timmar. Det är längden på filmen Sherlock Holmes från 2009. Och jag satt i en och en halv timme och väntade på att den skulle bli bra. Sen gav jag upp. Fästmön hade somnat för länge sen, för övrigt. Kanal 5 visade eländet igår kväll.

Sherlock Holmes från 2009.


Den här gången jagar
Sherlock Holmes och doktor Watson en adelsman som tros vara i förbund med Den Onde själv. För trots att han avrättas försvinner han från sin grav. I stället hittas hans medhjälpare, en rödhårig dvärg utan framtänder, där. Samtidigt försöker doktor Watson umgås med sin fästmö. Sherlock själv drabbas av en förförisk brottsling…

Sherlock Holmes från 2009 är lika konstig som han alltid har varit. Men för varje Sherlock känns det som om han måste göras konstigare och konstigare. Inte nog med att han knarkar, han får allt fler boktstavsdiagnoser och neuropsykiatriska tillstånd också. Suck.

Nej, det här är inte bra. Jag vill att Sherlock Holmes ska vara spännande. Inte nån jävla komedi.

Tyvärr, en enda toffla i betyg – och då är jag snäll.


Livet är kort.

Read Full Post »

Under veckan som gått har det ju regnat en del och många av oss har stannat inomhus och glott på film. Tofflan undrade vilken typ av film du helst ser.

Så här fördelade sig de 21 inkomna svaren:

33,33 procent (sju personer) svarade: Drama. Jag vill gråta.

19,05 procent (fyra personer) svarade: Thriller. Jag vill gissa vem som är mördaren. 

19,05 procent (fyra personer) svarade: Dokumentär. Jag vill se sanningen.

14,29 procent (tre personer) svarade: Komedi. Jag vill skratta.

14,29 procent (tre personer) svarade: Skräck. Jag vill bli rädd.

Ingen hade lämnat nån kommentar.

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas förstås att du kollar in den nya frågan som du hittar i högerspalten, precis som vanligt!

Read Full Post »

Varning för Kiss och Bajs!!!


Idag har jag en riktig hemmadag!
Jag gillar verkligen att gå och skrota hemma – om jag inte är tvungen till det utan det är självvalt. Utanför regnar det fortfarande och jag njuter i fulla drag av att bara göra… ingenting.

Riktigt sant är det ju inte att jag inte gör nånting, för jag har ju tvättat en maskin och bäddat rent med mina nya satinlakan.

Titta så fint det blev! 


Överkastat är nytvättat
och hänger på tork, så bara för bildarrangemangets skull la jag dit Kiss och Bajs. De tronar annars, tillsammans med ett antal kuddar, ovanpå överkastet.

Nu ska man emellertid inte blanda ihop Kiss och Bajs i gosedjursversion med den fina akvarell jag fick till 50-årsdagen av Arga Klara. Den tronar än så länge i min bokhylla i sovrummet, i väntan på att jag ska hitta en passande ram. Den slutliga placeringen är ännu inte bestämd, men det kan bli på toadörren i hallen. Jag menar, då slipper ju folk gå in i städskåpet eller nån garderob av misstag när de vill kissa eller bajsa.

Kiss och Bajs i akvarellform. När vi ses ska jag be konstnären Klara att signera verket!


Jag känner mig döäcklig,
men ingen mer än jag själv drabbas. Jag har bara borstat tänderna och inte tvättat mig ännu och jag går omkring i rena underkläder, men skitful, oformlig grågrön t-shirt och slitna, tjockissvarta Nike-brallor. Igår slog det mig att ALLA som har gråa mjukisbrax tycks vara tjocka. Varför köper de inte tjockis-svarta mjukisbrax i stället? Då kan man åtminstone lura sig själv att fetman inte syns så mycket. Nä, gråa mjukisbrax gillar jag INTE.

Vad ska jag hitta på nu då? Tja, jag ska ta en surfrunda och sen blir det väl att slå en signal till mamma. Hon är så väldigt tyst den här veckan och skälet är ju hockey, vad nu det är för dumt påhitt!

Klockan 16 slutar Fästmön jobba och då ska jag åka och hämta henne. Vi måste sen stanna nånstans och kompletteringshandla till kvällens middag, som blir Tofflan’s cookalong no. 5.

Å vad jag njuter av tystnaden! Det enda som hörs är knattret av tangenterna och tyvärr en unge som gallskriker då och då. Men det senare får man borthöra ifrån. Jag är så glad att jag slipper höra sjutton olika musikstilar och färdigskrattade TV-program* samtidigt. Det enda som hörs i just denna stund är regnet… ungen som gallskriker…

Vad gör du idag då???


*färdigskrattade TV-program = TV-program där en (inspelad) publik hör skratta på de rätta ställena. Det bevisar en gång för alla att komedi inte är roligt. Jag menar, varför måste man tala om för folk när det är plats för skratt?

Read Full Post »

Det har länge surrat i mitt huvud det här med manliga komiker. Såna som är i par, så att säga. Tror de att de blir dubbelt så roliga då eller vad? Personligen tycker jag att de blir hälften så roliga, men jag har inte mycket till övers för komiker överhuvudtaget. Jag gillar inte när det är meningen att det ska vara roligt. Det är roligare när det ser ut som om det bara liksom blir roligt. Stå-upp-komiker roar mig inte ett smack och komedi på film ser jag aldrig. Ja, jag är en tråkmåns!

Men så var det det här med komiker i par. Vi har haft Helan & Halvan, Fyrtornet och släpvagnen samt Abbott och Costello på den svartvita tiden. På senare tid har vi fått Filip och Fredrik samt Erik och Mackan. Med risk för att låta som en surkärring, men jag har svårt att se nåt roligt med Filip och Fredrik. Jag tycker bara att de super på TV och det finns väl inget roligt alls med fulla människor??? Erik och Mackan har nyligen börjat ett samarbete med Bandit Rock. OK, de är inte värre än han Betnér, som bara är arg hela tiden (det blir ju varken roligt eller trovärdigt i längden) eller en av programledarna som har så flänga åsikter om det mesta att jag fick stänga av radion i en månad. (Jag föredrar kanalens morgonpratare Bollnäs-Martin och Sanna, de försöker inte vara roliga hela tiden och dessutom spelar de bra musik.) Om Erik och Mackan är roliga? Mitt svar är nej.

Om vi sen går till kvinnliga komiker och tittar… har vi… Petra Mede, typ. Hennes skämt förstår jag inte alls; jag tycker bara att hon är elak hela tiden. Så när hon dyker upp, dyker jag ner. Det är bäst så. Letar jag bland kvinnliga komikerpar som jag faktiskt har garvat åt så hittar jag faktiskt ett: Nancy & Carina, alias Lill-Marit Bugge och Anna-Lena Brundin. Roligast var de förstås som flatorna Marja (Anna-Lena) och Agneta (Lill-Marit). Här kan du se dem i en inspelning från Europride 2008:


Men vad gillar DU för komiker??? Eller har du några åsikter i frågan om komiker är roliga eller inte?

 

Read Full Post »

Igår invigdes Pride-veckan – det har väl inte undgått nån? Och som jag skrev häromdan tycks media vältra sig i HBTQ-artiklar. Det är väl bra i sig, men jag skulle önska att bevakningen var minst lika stor året om och inte bara en enda vecka om året.

  • Men även etermedia vältrar sig – på gott och ont, dårå. Ibland blir jag mest full i skratt, ärligt talat. Igår kväll, till exempel hade SvT2 ett program om homosexuella djur… (Länken går till SvT Play ifall du missade det och vill titta.)
  • I förra veckan startade en norsk dokumentärserie från 2010 på SvT2, Mitt liv som homo. (Finns tydligen inte på SvT Play!) I fyra delar berättar män och kvinnor om livet som homosexuell. Jag har inte sett det än, men spelade in på DVD-hårddisken igår så vi ska kanske titta i kväll.
  • Del två kommer på onsdag klockan 20, följt av programmet HBT-personer om sina kroppar (länken går till ett SvT Play-klipp), en svensk dokumentär från 2010, klockan 20.30. Tolv personer – bögar, flator och transpersoner – berättar om sina kroppar.
  • Innan dess, på onsdag, visas klockan 18 på SvT2 Könets vetenskap (den hittar jag inte heller på SvT Play!), en amerikansk dokumentär från 2009 om intersexuella.


Vem vet..? Kanske Tofflan dyker upp på en TV nära dig…

 

  • I kväll klockan 18 visar SvT2 1700-talets homosexuella Europa (rättigheterna att visa denna på SvT Play har gått ut), en brittisk dokumentär från 2010.
  • Torsdag klockan 18 kan man se en dokumenter på SvT2 från New Zeeland från i år, Är han en hon, eller? Programmet handlar om Graham.
  • Fånigt nog, tycker jag, visar Tv6 filmen Härmed förklarar jag er Chuck och Larrry på torsdag klockan 21. En amerikansk komedi om ett kompispar som gifter sig.
  • SvT 1 kontrar på filmfronten på fredag klockan 22.35 med Tootsie, en komedi från 1982. Men jisses, har de varit och gjort utgrävningar i stenåldern, eller???
  • Men före dessa kan man se en brittisk dokumentär från 2011 på SvT 2 klockan 18, Världens farligaste land för homosexuella. Landet är Uganda.
  • På söndag klockan 22.15 visar SvT 2 den svenska dokumentären från 2009 Hemligheten om skådespelaren Carl-Ivar Nilsson. Se den! Den är mycket gripande!
  • Sen är ju Pride-veckan slut och nästan också TV-programmen. Men Mitt liv som homo del tre går på SvT2 klockan 20 onsdagen den 10 augusti. Tänk, det finns ett liv efter Pride även på TV…

Read Full Post »

Månpockets nyhetsbrev landade i inboxen häromdan. Jag noterade att det finns en hel del godingar som släpps nu i maj. Bland annat nya pocketupplagor  av Håkan Östlundhs böcker Släke och Dykaren. Och så lite annat intressant, som till exempel…

Drömmen förde dig vilse av Anna Jansson
Elva böcker om har det blivit hittills om polisen Maria Wern på Gotland sedan Anna Jansson debuterade år 2000. Tre av dem har filmats för TV4.

                                                                                                                                                 Arseniktornet av Anne B. Ragde
Drömmen om ett liv i lyx och flärd driver den unga Amelie från det lilla fiskeläget till mellankrigstidens dekadenta Köpenhamn. Hon får plats som varietédansös och spås en lysande framtid inom teatern. Tills man upptäcker att hon är gravid och hon tvingas avbryta sin karriär för att gifta sig med porslinsmålaren Mogens. Flera decennier senare nås dotterdottern av beskedet om Amelies död, en händelse som inte bara för generationerna närmare varandra utan även öppnar den Pandoras ask som är familjens hemligheter. Och denna beställde jag idag! 😛

                                                                                                                                      Tiger av Mian Lodalen
En bok om tonårstidens utsatthet och rädslan för det annorlunda. Om att växa upp i 1970-talets Jönköping med en stor hemlighet. En ovanlig och modig skildring av unga tjejers sexualitet. Tiger fick jag av Fästmön i november förra året på vår andra förlovningsdag.

                                                                                                                                                                        

Bittrare än döden av Camilla Grebe och Åsa Träff
En regnig höstkväll någonstans i Stockholm blir femåriga Tilde vittne till hur någon sparkar hennes mamma till döds. Samma höst börjar terapeuten Siri och hennes kollega Aina träffa en helt ny typ av klienter: De har åtagit sig att leda en självhjälpsgrupp för kvinnliga brottsoffer. Under några mörka höstkvällar berättar kvinnorna den ena grymma historien efter den andra om våld och förnedring. En mörk bild av kärleken och mäns våld mot kvinnor växer fram.

                                                                                                                                                  Devils Peak av Deon Meyer
Utsedd till bästa utländska kriminalroman 2010! Ett banalt, meningslöst rån mot en bensinmack ändrar allting. Tobelas son vådaskjuts till döds, mördarna grips men kommer undan. Tobela förvandlas till en hämnare. Han vill hämnas inte bara sonen utan allt våld som riktas mot barnen i Sydafrika.

 

      

Mitt livs roll av David Nicholls
Framtiden för Josh Harper ser oförskämt ljus ut. För stackars Stephen, Josh inhoppare eller ”understudy”, som det heter på teaterspråk, hänger det på Josh hälsa om han någonsin ska få en chans att bli den lysande stjärna han drömmer om. Men det ser allt annat än ljust ut. Detta är en underbar komedi om ambitioner, berömmelse, svartsjuka och kärlek.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      

Read Full Post »

Nu var det ett tag sen jag tjatade om min TV-vecka, men idag har jag införskaffat veckans TV-tidning. Till min glädje noterade jag två intressanta säsongspremiärer, så jag bara måste tvinga på dig min TV-vecka.

En ganska bra TV-vecka, om Tofflan själv får välja!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »