Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kollision’

Ett rörigt inlägg.


 

Det känns lite konstigt att vara hemma igen. Körningen gick bra, som sagt, bara en incident på hela resan. Det var många poliser ute och det tror jag räcker för att bilister ska tänka sig lite för. En del vinkades in och såväl personbilsförare som långtradarchaffisar – och deras last! – kontrollerades, såg jag. Det är bra. Jag vill inte ha några fulla bilister på vägarna eller få last som inte är ordentligt fastsurrad på mig och Clark Kent* när jag är ute och kör, tack! Jag var väldigt trött när jag så småningom kunde slå ner rumpen igår. Att vara koncentrerad kräver hårt jobb av min hjärncell, så det var huvudvärk som jag gick till sängs med och ingen(ting) annat. Det enda bra med huvudvärk är att man i alla fall vet att man har ett huvud.

Kindereggbil

Bilkörning kräver koncentration.


Det är väldigt tyst här,
trots att nån i huset underhöll nån sent igår kväll, att nån tvättade vid halv tolv i natt och att matlagningstekos mötte mig som en icke helt eftertraktad famn när jag anlände. Hos mamma är det bara tyst när mamma sover. Om du tycker att jag pratar mycket har du inte hört min mamma. Helst ska TV:n vara på samtidigt också och då blir det lite kortslutning i min hjärna av alla ljud. Samtidigt, jag har nog aldrig sett så många TV-nyheter som nu under påsken. Och väderleksrapporter. Jag hade ju redan läst alla nyheter och sett alla väderleksrapporter via min dator eller appar i mobilen, så det blev lite kaka på kaka. För när mamma tittade på TV satt jag med datorn i knäet och surfade. Skriva och sköta administration kunde jag göra på förmiddagarna, när mamma sov, och på nätterna. Kanske beror huvudvärken på sömnbrist också? För senast klockan sju var jag upp och skrev. Piskan ven även under påsken, alltså.

Kindereggsnurra

Snurrigt…

Mamma blir 80 i sommar och hon vill fortfarande vara medelpunkten i sällskap. Hon hänger med ganska mycket, men snurrar förstås till det ibland också. Precis som hennes dotter som till exempel glömde sin medicin här hemma när hon stack iväg på påskresa. Det kanske är denna snurrighet hos oss båda som gör att det blir kollision då och då. Och kollisionerna har inte blivit färre med åren, tyvärr. Jag har mina skäl att vara så anti sport och idrott som jag är, utan att jag går in på vad jag menar mer exakt. (Därför blev jag mycket förvånad när Sirius damlag började följa mig på Twitter en kväll för ett tag sen. Naturligtvis förstod jag hur det hela hängde ihop och kunde blockera. Man ska inte använda sig av konton som tillhör klubbar/organisationer/företag när man vill snoka privat. Då är man bra korkad, på ren svenska. Dessutom har jag svårt att förstå att jag är så fruktansvärt intressant – särskilt för personer som motsatt inte intresserar mig ett dugg.)

När det gäller TV-vanor är mamma och jag mycket olika. Visst förstår jag att TV:n är ett sällskap, men när man i några dar har ett mänskligt sällskap kan detta sällskap känna att det är lite jobbigt att konkurrera. Hemma hos mig tittar jag på enstaka, utvalda program, vanligen i samråd med min fästmö, om hon är här.

Igår kväll kikade jag på Jordskott på TV. Det är en serie som egentligen borde göra mig galen eftersom nästan inget i den är logiskt. Men faktum är att jag gillar den! Därefter blev det bädden i sällskap med min huvudvärk, som sagt, och Laurie R Kings Night work. Trots att det var ett tag sen jag läste skönlitteratur på engelska känns det inte alls svårt och jag läser nästan lika snabbt som på svenska – fortfarande. När jag bodde i England läste jag förstås snabbare på engelska. Extra kul blir det att sen läsa ytterligare en bok på engelska som vännen FEM gav mig i mammas brevlåda!

Idag då… Vad händer mer idag? Min dag ska fortsätta med en lång och härlig dusch. Jag ska gå över till Tokerian och C lovade att titta in med min nyckel. På seneftermiddagen ska jag åka och hämta ett paket (födelsedagspresent till en mig närstående person). Därefter ska jag provsitta stolar hemma hos A och J, kanske få med mig nån hem hit, rentav. Ja en stol, alltså, inte A eller J.

I morgon funderar jag på att ta mig till Stormarknaden för att prova gympadojor till mina onda fötter. Jag är så tacksam för mammas peng!

Och nu vill jag förstås veta vad som händer hos DIG! Glad blir jag om du skriver några rader i en kommentar och berättar, inte bara läser!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en rätt bra dag.


Idag har det varit
en riktigt bra arbetsdag – förutom slutet. Men det irritationsmoment som kom mot slutet tänker jag inte låta ta över och lägga sordin på mitt goda humör. Samtidigt nämner jag det, trots att det var en sån bagatell. Det visar att jag fortfarande är rädd att misslyckas, att inte räcka till, att tro att jag ”bara” gör fel…

Det känns som om jag har flutit på fläsket i princip hela dan. Jag hade fullt upp att göra, jag fixade allt utan några större problem och jag åstadkom många bra förberedelser inför kommande dagar. Sen kan väl även jag i mitt stilla sinne tycka att vissa människor borde ha bättre koll på sina egna saker än jag. Men det sa jag inte, det tänkte jag bara. Och så hjälpte jag till.

Vågor

Har liksom flutit idag.


Det har varit väldigt
divergerande ämnen, kan man lugnt säga. En del kultur, en del barn och unga, nån del äldre och så lite finskt och samiskt. Ja, man kan ju inte säga annat än att det är varierat, mitt nuvarande jobb, samtidigt som jag så gott som enbart jobbar med en enda kommunikationskanal idag.

två kakor

Belöning på lunchen.


När halva dan hade gått
gav jag mig en belöning i form av två kakor till kaffet på lunchen. Kurre har ju, tack och lov, ersatt clementinerna med småkakor igen. Mycket godare och bättre, tycker jag, som avskyr att skala citrusfrukter.

Eftermiddagen gick i flygande fläng den också. Lite smått motigare, men jag fick rätsida på det mesta. Det mesta, sa jag. Tills det blev lite kollision mot slutet av dan på grund av att jag får samma uppdrag från två håll – i rummet. Det blir liksom ett håll för mycket och det tar tid för mig att repetera saker och ting och att argumentera två gånger. Tid, som jag skulle ha kunnat ägna åt jobb i stället. Så! Nu är den lilla missnöjesprylen för dagen tillfälligt ställt åt sidan. Och nej. Jag tänker inte prioritera om och utföra nån ändring i morgon. Jag hinner helt enkelt inte.

När jag landade hemma i New Village hade Fästmön gjort en underbart god skaldjurspasta. Jag brukar ju inte äta två mål mat om dan, men idag blev det ett undantag. Det var så gott! Man lär sig att uppskatta hemlagad mat så mycket mer när sån mat så sällan serveras.

Skaldjurspasta

Underbar skaldjurspasta.


Två jobb ligger i pipeline
för att bli sökta, men jag är för trött för att skriva ansökningar i kväll. I helgen sökte jag ytterligare två. Inte vet jag hur många gånger jag orkar skriva ansökningar, men skam den som ger sig. Nån gång borde det vara min tur att få ett fast jobb. Jag fick för övrigt åter igen nej på ett jobb som jag åtminstone borde ha fått komma på intervju för. Det svider, men det är ingenting jag kan göra nåt åt. Det är bara att spotta i nävarna och ta nya tag. För om jag slutar försöka kan jag ju aldrig få nån möjlighet.

Det blir nog en stunds läsning i min bok på gång, en julklapp från Anna. En bok av Sara Lövestam, en bok jag höll på att missa! Sara Lövestam ska du lägga på minnet, det är en begåvad tjej som skriver skitbra böcker.

Nu en surfrunda, sen lite läsning och så kanske nåt att slöglo på från bästefåtöljen. Jag har anmält intresse för ett skrivjobb med ett väldigt passande ämne, så jag hoppas att jag får det! Men nu flyter jag nog inte mer idag, nu fläskar jag bara.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår kväll visades den första delen av fyra av en brittisk TV-serie om Titanic. Serien bär för övrigt samma namn som det som ansågs vara världens första osänkbara skepp. Och det modernaste passagerarfartyget. Mellan Southampton och New York skulle hon gå, men vi vet ju alla att så långt kom hon inte.

Titanic ur TV-serien med samma namn.


I den första delen
får vi följa ett antal personer, bland annat en familj som bor i första klass. Hustrun är väldigt nog med att markera sin klass gentemot makens advokat och fru, som bor i andra klass. Och på sätt och vis var Titanic verkligen en avspegling av det gamla brittiska klassamhället. Det där att man ska hålla sig till sin klass – inte försöka beblanda sig med nån klass över en och än mindre med en klass under en… Men på fartygen blandas även de klassmedvetna britterna med amerikanerna som inte är ett dugg klassbundna utan fria och ofta nyrika. Även detta blir, på sätt och vis, en kollision med ett isberg.

Bakom den här TV-serien står Julian Fellowes, som också har skrivit manus till Downton Abbey. Det märks, tycker jag. Och Fästmön. Vi blev glada att SvT började sända först klockan 21.30 så att vi hann hem från Annas jobb.

Det blir högsta betyg på en gång! Vi får se om det betyget håller genom hela serien.

Read Full Post »

Idag är det torsdag och jag har en julsemesterdag. Eftersom jag trodde att jag skulle sluta redan den 31 december tog jag ut alla semesterdar jag hade innestående. Det innebär semester från och med idag till och med nyårsdagen. Nu blir jag ju kvar på jobbet i januari också, så det kanske var dumt. Det är inte så lätt att gå hemma med mamma. Igår kväll blev det kollision. Jag orkar liksom inte gå omkring och vara en sol när det regnar hela tiden inuti. Och det får hon lov att acceptera eftersom hon ju bjudit hit sig själv. Jag hade helst velat vara ensam, men det har hon ju inte velat höra.

På agendan idag står att åka och inhandla en gran samt nåt att äta. Mamma gapade igår kväll att hon

inte får veta nånting

Jag undrar vad exakt det är hon inte får veta. Jag har sagt att jag ska åka och köpa en gran idag och att hon inte kan följa med då för att jag måste fälla sätena i bilen. Vilket klockslag jag åker och gör detta är inte fastslaget än. Jag vet inte vad det är med vissa människor, men varför måste allting planeras exakt på minuten? Det är inte så att detta har uppstått nu, så här har det varit hela min uppväxt också. Bara det att jag snart är 50 nu och gör som jag tycker.


På agendan idag står att införskaffa en sån här.

                                                                                                                                                                 Jag förstod att det skulle bli så här. Det har inte ens gått en vecka och mamma ska stanna till den 9 januari.

Men det jag inte förstår är varför jag ska prövas så här som jag gör. Är inte min skuld sonad snart? Har jag inte fått tillräckligt straff?

Igår kväll ringde mamma mammakusinen B och jag tycker att det vore så roligt om vi kunde träffas nån gång i mellandagarna. Till skillnad från mamma är hennes kusin en doer, medan mamma bara sätter sig ner och klagar. Och så har det alltid varit! Alla andra har alltid fått göra allt för mamma. Jag har liiite svårt att orka med det just nu eftersom all min egen kraft går åt till att själv försöka stå på benen.

Natten blev sisådär. Sömnen var ryckig och jag slumrade in då och då för att vakna – och vara besviken på att jag vaknade.

Lite glad blev jag för ett mejl från den vänliga Stattinskan som har uppfattat det här med vilken hjälp jag behöver på helt rätt sätt! Tack! Men så har hon också varit, delvis, där jag befinner mig. Har man inte det kan man aldrig förstå. Men kan spela empati och man kan säga att man fattar, men man varken känner eller vet.

Värms gör jag också när Fästmön kallar mig sin Stjärna. Det är väl vad jag minst av allt känner mig som, men Anna har en tro på mig som har burit mig hela vägen. Frågan är hur länge hon orkar…

Read Full Post »