Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kokt potatis’

Ett inlägg om min skärtorsdag.


 

Lila tulpaner

Tulpanerna är lila, men alla har inte slagit ut än.

Skärtorsdag borde heta gultorsdag. Är det nån färgblind som har bestämt namn på dan, tro? Skämt åsido, jag gulade ner mig rejält under torsdagen, fast när jag så här efterhand tittar på bilderna är det faktiskt inte bara gult… Men innan jag gulade jobbade jag halv dag. Jag textgranskade en rapport som ska till regeringen. Själv ska jag till Arbetsförmedlingen igen. Att kunna skriva korrekt är uppenbarligen inget myndigheten jag nu jobbar på prioriterar. Det är viktigare att kunna lay outa och rita. Ja, jag är besviken, men mitt kontrakt har gått ut och det är bara att finna sig i. Samtidigt har jag ett och annat spännande att se fram emot. Det blev ett litet avslutningssamtal med min chef. H*n ska vara ledig nästa vecka. Det är många vuxna som tar påsklov. Inte jag. Jag är ledig en dag, jobbar tre och sen blir jag arbetslös igen. Nä, det är inget aprilskämt. Inte konstigt att jag behövde pigga upp mig på Blomsterlandet efter jobbet idag.

Påskris

Jag har ett påskris som är som värsta julgranen dekorationsmässigt sett.

Jag köpte vide och körsbärskvistar, lila tulpaner och påskliljor. En del av kostnaden står faktiskt Elliot Hund för – jag hade 18 kronor kvar av hans presentkort. Resten av presentkortet gick till tre krukväxter som jag har på jobbet. I nästa vecka får jag släpa hem dem. Men var 17 ska jag ställa dem? Här hemma finns ju redan nästan 50 växter…

Två florala arrangemang med varorna från Blomsterlandet blev det. Det största står i en vas på köksbordet. Kvistarna är dekorerade med svarta och mörkskära fjädrar samt röda glashjärtan. Sen går nog resten i gult. Ja, förutom de lila tulpanerna, dårå, de är ju lila. En kan säga att det jag har i vasen på köksbordet är som en riktig julgran, så mycket saker är det i mitt påskris. Jag noterade för övrigt att en granne i ett annat hus har kompletterat sin blåa ljusslinga med nån sorts fjäderarrangemang. Ser inte klokt ut, men h*n tycker säkert det är snyggt och det är h*n som har det.

 Vin choklad och boken Leon

Zinfandel, belgiska sjöfrukter och en bokreabok och tillika påskekrim Leon, blev det efter Antikrundan.

Nåt påskgodis orkade jag inte köpa, så det får jag göra idag eller i morgon på påskafton. Fast jag hittade asken med belgiska sjöfrukter. Några av dessa intog jag tillsammans med ett glas zinfandel (recension av vinet kommer senare!) Jag måste lära mig igen att sprida ut mina aktiviteter för att få minsta möjliga dötider. Men en långfredag passar det bra att städa. Jag ska gå ett varv med dammsugaren och sen kanske jag drar järnet över strykhögen. Jag tvättade ju en maskin tjockis-svart igår kväll plus att det finns annat sen tidigare i veckan som väntar på att bli slätt.

 

 

Inte för att jag har en massa gäster i påsk – det blir bara jag fram till påskdagens kväll när Fästmön kommer hit – men jag har försökt pynta lite ändå. De gula lampskärmarna på lamporna i köksfönstren åkte på redan igår morse. Sen plockade jag fram en och annan höna liksom en och annan kyckling. Jag hittade visst ett par påskkärringar också. Ja, ja, en kan väl låtsas att en firar påsk genom att det ser gult ut. Ägg och sill och påsköl och nubbe ska jag äta på påskafton. Undras om det går an att sjunga snapsvisor fast en är ensam? På påskdagen ska jag försöka göra ett lite mer omfattande påskbord till min kära arbeterska. Men idag blir det lax grillad i pannan med kokt potatis och sås på crème fraiche, rödlök och rom till.

Påskkycklingar

Små kycklingar i olika gula kulörer pyntar mitt kök.


Idag ska mamma få ett samtal.
Hon sitter ju på sitt håll, lika ensam som jag. För min del känns det OK så här långt. Men till skillnad från mamma är jag ju inte handikappad och kan gå ut om jag vill. Dessutom har jag bil om jag vill göra längre utflykter.

Mellan hushållsarbete, jobbsökeri (har tre jobb att söka) och telefoni ska jag läsa förstås. TV visar bara ett enda intressant program, Det mest förbjudna, om Kerstin Thorvall. Serien börjar klockan 21 i SvT1. Tänk att det snart har gått sex år sen hon dog… (Undrar om jag lever i morgon när det här tidsinställda inlägget pubiceras? Bara Gud vet.)

Vad hade DU för dig under inledningen av påsken? Har du orkat läsa ända hit kanske du har lite kraft kvar att rattla ner några rader i en kommentar och berättat!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mönstrande inlägg.


 

Mönster

Vad är det här för mönster???

Sorg kan se så olika ut och upplevas så olika beroende på vem som upplever vad. Sorgen som nu åter står och knackar på min dörr är en välbekant gäst. Jag säger inte att den är helt ovälkommen. Jag menar, om vi alltid upplever livets glada dagar och aldrig en sorglig… blir vi inte lite… blasé då till slut..?

Den här gången känner jag mig mer redo att möta sorgen. Aningen  mer… beredd… Jag borde visserligen ha gjort så mycket mer och i god tid, men mellan saker och ting vill en ju bara leva lite också. Denna söndagseftermiddag har jag tagit mig lite i kragen trots allt, mellan samtalet till mamma och en gigantisk strykhög med nästan bara tjockis-svart (ett uttryck som härstammar från fru Hatt, ska sägas). Strykjärnet och jag brukar vara kompisar, men idag brände jag mig på högerarmen och skrek ett fult ord.

Dusch

Jag duschade utan att använda övervåld.

Jag har gjort iordning min jobbväska till i morgon och plockat fram kläder. Sen tog jag en söndagsdusch. Det var ganska fantastiskt att bara behöva peta på kranarna i stället för att använda övervåld. Jag är så tacksam att rörmokaren fixade detta. Nu hoppas jag bara att räkningen för utfört arbete inte gör att jag svimmar. Medan vattnet strilade över mig funderade jag på det här med söndagsdusch och i hur många hushåll detta sker. Det skedde i mitt hem när jag var barn. Fast då badade jag i badkar – varje söndagskväll. Som vuxen duschar jag förstås lite oftare än en gång i veckan, men jag gör det nästan alltid på kvällstid. Det finns inget bättre än att ren glida ner mellan svala lakan vid läggdags…

 

Nu ska jag laga söndagsmiddag. Det blir min söndax-lax, tillagad i grillpannan, förstås, och med kokt potatis, kall sås på crème fraiche, rödlök och röd orange rom samt ett glas vitt vin. Sen ska jag läsa en stund innan London Spy börjar.


Jag lämnar dig med en liten bildgåta! Ser du vad den översta bilden föreställer??? Gissa på!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mammigt och laxigt inlägg.


 

Får på kökshandduk

Detalj från kökshandduk med får, en julklapp från Annas snälla mamma. Förutom det fick jag ett generöst presentkort på Hambergs fisk.

Det går inte att kalla mig matmamma. Jag är inte ens mamma, bara en mammis. Men jag har en mamma och jag är så glad och tacksam att skyddsängeln och färdtjänstchauffören skötte sina uppgifter bra så att mamma kom hem helskinnad. Hon ringde på eftermiddagen, trött men nöjd.

Jag hann knappt lägga på luren trycka bort samtalet så ringde det igen. Nästa på tur i lur var Annas snälla mamma. Snacka om tur, förresten: jag blev bjuden på middag i morgon efter jobbet! Ja jag är ju en riktig fårskalle vid spisen, men jag älskar god mat så självklart tackade jag ja.

Lax i grillpannan

Kolla så gott! Hör fräset, känn doften…

Förutom den fina kökshandduken här ovan fick jag ett generöst presentkort på Hambergs fisk av Annas snälla mamma i julklapp. Men det sparar jag till ett tillfälle när det behövs piggas upp eller firas. I stället lagade jag till min egen firre idag. (Nej inte L:s fiskar, dem har jag MATAT idag.) Jag ville ju prova min nya grillpanna, en annan toppenjulklapp fast från jobbet. Alltså, kolla in bilden! Du hör väl hur det fräser, du känner väl doften..? Snabbt att laga till gick det också. Laxfiléer frysta i portionspack är för övrigt verkligen toppen. Jag klippte bara upp två och sparade två filéer i frysen. Filéerna grillade jag i grillpannan med salt, vitpeppar och citronpeppar.

Söndagslax med potatis romsås och ett glas vitt

Tofflisk söndaxlax.

Till min söndaxlax kokade jag potatis. Efter att ha konsulterat Fästmön gjorde jag en, enligt mina smaklökar, himmelsk romsås på crème fraiche, röd och svart rom samt rödlök. Pricken över i:et blev ett glas välkylt vitt.

Ingen levande själ höll mig sällskap vid middagsbordet, men min bok på gång var en rysansvärd bordskavaljer. Kaffe och ett par chokladbitar från julgodiskålen blev dessert. Med Leffe på näthinnan är jag redo att möta en arbetsdag i morgon.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan pratar mat, men även jagar vårtecken.


 

Med Fästmön ivägskjutsad till jobbet fann jag mig plötsligt ensam igen. Eller plötsligt och plötsligt… Jag visste ju att Anna skulle jobba. Världens vackraste vårdag är det, så jag funderade i alla fall på att ta en liten promme. Men först ringde jag lilla mamma för att kolla läget. Mamma ska iväg på 98-årskalas nu i eftermiddag och laddade för det. Jisses! Tänk att fylla 98 bast och ha kalas! Det är mammas faster E i ett nötskal, det!

Raclette med potatis och tillbehör

Raclette med potatis och tillbehör blev gårdagens middag.

Min mamma är ute oftare än jag. Hon är duktig och går ut minst en gång om dan. Mamma blir 80 i sommar. Jag fyller 53 nästa månad. Men för att jag ska gå ut vill jag gärna ha ett mål. Nån mat behövde jag inte handla. Igår åt vi rester från frysen – racletteost som hade blivit över sen i höstas. Osten går alldeles utmärkt att frysa i grilltjocka skivor. Till den serverade jag mig själv kokt potatis. Anna fick broccoli, blomkål och vad det nu var mer för nåt i blandningen. Lite inlagda grönsaker som cornichons, pfeferoni, syltlök och oliver är gott till samt pepparmix på osten.

Chardonnay Pays doc

Chardonnay Pays d’Oc var inget höjdarvin.

I glasen hällde jag vad jag trodde var ett säkert kort – ett torrt chardonnayvin. Men det föll mig inte alls på läppen, så det enda serverade glaset blev det för min del.

Min middag idag blir lite kallskuret köpt till extrapris samt mimosasallad. Till Melodifestivalsfinalen dukar jag fram ostar (ett samlat hopplock från våra kylskåp), kex (till mig), finncrisp (till Anna) och var sitt glas rött av nån sort från vinskåpet.

Damm med is och speglande sol

Dammen var frusen och solen speglade sig i isen.

Men… jag skulle ju UT idag… Jag beslöt mig trots allt för att gå en sväng till MM-affären och Tokerian. Jag behövde lite städgrejor och så nåt litet lördagsgodis. Jag tog Skogsvägen dit och passade på att fota näckrosdammen som fortfarande var frusen. Solen speglade sig vackert i den – som synes här intill (bilden är inte Photoshoppad alls, mer än storleksförminskad).

Fast jag ville ju jaga vårtecken! Jag såg solen och hörde fåglarna, men fanns det inga blomknoppar nånstans? Ärligt talat, det vanligast förekommande vårtecknet under min lilla promenad till Tokerian var… inte hundbajs, men skräp. Överallt i gräs, buskar och träd såg jag plastpåsar, chipspåsar, godispapper, kakförpackningar, McDonaldsförpackningar och annat smått och äckligt. Jag irriterade mig enormt, för i det här lilla skogspartiet finns en stor soptunna centralt placerad. Hur svårt kan det vara att slänga sitt skräp där?!

Trädgren krokig

En krokig trädgren – och en massa plastpåsar i bakgrunden, tyvärr.


Vårtecken i form av små näpna blomknoppar 
var det dåligt med. Jag såg mest skräp, som sagt. På hemvägen tog jag Den långa vägen. Där var det soligare än inne i skogen och då… äntligen såg jag… tussilago! Årets första för min del! Jag ställde ifrån mig kassen och krälade nere i förnan för att ta en bild. En kvinna glodde på mig så att hon höll på att ramla av cykeln hon trampade på.

Tussilago

Årets första tussilago för min del.


Och nu vill jag förstås veta om DU har sett några vårtecken och i såna fall vad! Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trött inlägg.


 

Inte är jag typen som brukar kunna somna om ifall jag vaknar till tidigt på morgonen. Jag får nästan alltid ge upp om sömnen och kliva ur sängen. Men uppenbarligen har jag börjat ta det här med söndag som vilodag på allvar. Fast inte först. Fästmön puttade lite försiktigt på mig strax före halv sju i morse. Jag slängde på mig några paltor och ett starkmintsmakande tuggummi i käften innan jag skjutsade henne till jobbet. Halt var det, fullt med snö och spårigt att köra. Samtidigt regnade det. Skitväder, med andra ord.

Hemma igen startade jag datorn. Satt och skrev en rapport i närmare en timme och skickade in den. Sen kände jag efter. Kroppen skrek:

Jag är trött. Och frusen!

Så jag slängde av mig paltorna, kröp ner i sängen och drog täcket över huvet. Två minuter, sen sov jag som en sten. Nästan. Nånstans, i en annan värld, hörde jag mobilen bzzzza då och då om att nån ville ha kontakt på nåt sätt med mig. Men det ignorerade jag och bara SOV. När jag vaknade på riktigt fick jag en chock. Så här mycket var klockan:

Klockan är 9.40

Klockan var 9.40!


Nästan eftermiddag, alltså.
 Jag undrar hur den här dan ska bli… Det brukar kännas så konstigt de få gånger sånt här händer. Men det var skönt att sova och det var nog vad jag behövde. Ladda, liksom.

Goda ostar och två vinglas

Jag dukade fram goda ostar igår kväll.

Anna jobbade kväll igår, fast slutade så tidigt som 20. Jag dukade fram goda ostar till oss och kex och fikonmarmelad till mig. Var sitt litet glas vin blev det, det sista av Appassimenton. Och så tog vi flera stora glas bubbelvatten med citron för vi var outgrundligt törstiga båda två. Vi hade några bitar ost kvar sen förra helgen och i fredags köpte vi Cambozola, White Castello och Baby Bel cheddar. Anna äter så lite kolhydrater som möjligt nu och då blir ost ofta det hon tuggar på när helst hon är sugen på nåt. Det är tur att hon älskar ost! Samtidigt har jag anat en viss… mättnad på livsmedlet ifråga hos henne…

Vi smaskade och mumsade och glodde på första delen av Grantchester på TV. Jag åt inte så jättemycket ost och kex, för jag hade ätit en kolesterolbomb till middag – jag stekte upp rester av kokt potatis och potatisklyftor, några skivor kycklingkorv och två ägg. Men i gengäld slank det ner en liten Sportlunch (chokladen som förut hette Mellanmål) och en liten Plopp. Eh ja. Jag håller alltså ingen som helst diet. Det inte bara märks, det syns också.

Klockan var trots allt närmare midnatt innan vi släckte. Det var lite sent för Anna som skulle upp och jobba, men hon jobbar ”bara” till klockan 14 idag. Själv har jag, som sagt, vilodag.

Min söndag ska jag fortsätta ägna mig åt att vila och ladda. Jag är alldeles i slutet av min bok på gång också, så den ska jag läsa ut strax. Nån middag ska jag försöka komma på. Det får vi inhandla på vägen hem från Annas jobb. Jag tycker att det är lite svårt ibland eftersom vi för tillfället är matkrångliga båda två.

Som vanligt vill jag veta vad DU gör denna vilodag! Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oktobert inlägg.


 

Lampor

Ingen sol här, bara lampor tända hela dan.

Tänk att vi den kommande helgen går in i november! Året har gått i ett rasande tempo – på flera sätt för min del. Turerna har varit många, det har varit ömsom omtumlande bra, ömsom omtumlande mindre bra. Ändå sitter jag fortfarande här. Vissa dar ifrågasätter jag varför jag fortsätter och hur jag orkar. Kanske är det för att jag ser slutet närma sig? Och så har jag slutat att fråga hur andra orkar, för jag får nästan aldrig frågan tillbaka. Eller så möts min fråga med tystnad. Tystnaden är talande, jag förstår budskapet, vet när jag inte är önskvärd. Men nu råkar jag finnas här och tänker så vara – ett tag till.

Jag skrattade lite åt väderappen i morse. Den visade nämligen sol. Det visade emellertid inte vädret IRL utanför mitt fönster. Det är mörkt och jag har lampor tända hela dan. För en stund sen kom regnet. Men jag har i alla fall en intention att ta en promenad idag och rensa och sortera de senaste dagarnas intryck. Dessutom behöver jag gå ut med diverse soppåsar.

Min dags första vakna timmar har jag gått som på räls och sökt ett par jobb. Bara för att. Bara för att… jag hittade ett par intressanta, men också för att jag måste redovisa sökta jobb i min aktivitetsrapport, grunden för att få ersättning från a-kassan. Rapporten ska jag ägna mig åt en stund i helgen, tyvärr.

svarta oliver

Svarta oliver tas fram på bordet.

Jag tänkte annars försöka ägna mig åt ren och skär epikurism och kärlek i helgen. Inga planer för helgen är fastlagda ännu mer än att jag tänkte servera god mat för en gångs skull. På fredag kokar jag potatis och ställer fram oliver, syltlök, cornichons och pfeferonis till racletten. Osten grillas vid bordet och allt kommer att stinka ost – köket, kylskåpet, våra kläder och Fästmön och jag. Men gott är det när man äter det! Och jag tror att jag har svårt att misslyckas med den här rätten. En flaska chilenskt vitt vin har legat tillräckligt länge på kylning nu, så den serverar jag till.

Till lördagen har jag tänkt laga min kyckling i lergryta, en högst personlig variant av Coq au vin, tror jag bestämt. För pippin tillagas med lök, kantareller, vitlök – och så rödvin, förstås. Men det är kryddningen som gör det – och den är hemlig! Annars är kyckling i lergryta, min version, en ganska billig maträtt – till skillnad från raclette… Måltidsdryck till kycklingen blir innehållet i guldpåsen. Jag tror att det passar alldeles utmärkt! Lergryta är för övrigt en fantastisk och underskattad gryta för matlagning!

lergryta

En fantastisk och mycket underskattad matlagningsgryta.


Skräck och drama
har jag tillräckligt av i livet just nu, men det blir nog ändå en del fiktivt sådant via DVD eller TV. Jag noterade en och annan film som verkar lovande på TV i helgen. Och Tokerian har extrapris på godis, så man behöver inte tugga på naglarna om man blir rädd…

Har DU några planer för helgen??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lite hit och dit-inlägg.


 

Gul björk

Björken utanför mitt arbetsrumsfönster. Visst är den som ett konstverk?!

Det har regnat sen igår. Hela natten och morgonen har det vräkt ner. Ända fram till klockan 11.10. Då tittade solen fram. Jag trodde inte att det skulle bli möjligt igen såsom det har regnat.

Möjligt eller inte, men jag tycker att mina ord beter som regndroppar. De hoppar än hit, än dit och jag får ingen ordning på dem idag. De lyder sin egen lag, definitivt inte min. Kanske känner de sig befriade nu, snudd på anarkistiska. Nu, när jag har… Nej, visst nej!

Tyst var ordet!

sa Bill

Ordet var tyst!

svarade Bull.

Två blogginlägg har jag skrivit, det här är dagens tredje. Men, som sagt, jag får ingen ordning på orden, de vill inte alls göra som jag vill. De betedde sig likadant när jag sökte dagens tre jobb. Tankarna flyger ut genom mitt arbetsrumsfönster, där björken nu har intagit höstlig gul klädedräkt. Den är som ett riktigt konstverk!

Vit blomma

Nej, min armhåla doftar INTE blomma just nu.

Jag gör allt för att försöka komma ut i hösten, men ingen svarar på mina kontaktförsök. I vart fall ska jag pallra mig till affären när jag har duschat. Det blir till ICA Heidan, för nu börjar kontanterna tryta. På ICA-kortet finns det i alla fall 600 kronor kvar. De ska räcka till den 31:a dennes. Jag ska försöka få tag i fisk av nåt slag idag. Fisk med sås och kokt potatis samt färska grönsaker (potatis och grönsaker finns redan i kylen!) tänkte New Village-kökets kock servera Arbeterskan. Hon, som jag fick skjutsa även i morse i det fruktansvärda vädret.

I eftermiddag behöver jag tvätta innan tvättkorgens lock går sönder helt och hållet. Jag lyckades spräcka det för ett tag sen när jag på grund av dum-ryggen stödde mig lite för tungt på tvättkorgen. Tvättkorgar i plast är inte gjorda för att vara stöttepelare åt tjocka tungviktartanter med dumma ryggar.

Men vad gör DU? Förhoppningsvis skriver du en rad i en kommentar här så att jag blir riktigt glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »