Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘koka ägg’

Ett inlägg i vilket finns såväl glädje som sorg och ett stort mått stress.


 

Det blev en riktigt skön och slapp kväll igår. Maten lagade sig själv, nästan – räkor med tillbehör. Det var bara att koka ägg, skiva desamma samt en avocado och sen ställa fram detta och det övriga. Vi åt ganska sent och i alla fall jag var rejält hungrig. Det var länge sen frukost och eftermiddagskakan. I kylen låg sen länge ett italienskt billigt chardonnayvin som passade alldeles utmärkt till räkorna! Och som alltid när vi har ätit räkor är uppdelningen den att jag går ut med skalen till soprummet och Fästmön diskar.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Efter maten hängde vi med på
prinsbröllopets middag via Sveriges Television. Vi lyssnade på talen, vi kollade vad de åt, blomsterarrangemang, kläder, kyssarna, bröllopstårtan, brudvalsen… Det kändes nästan lite som om vi var med och delade parets glädje.

rosa gerbera

En tröstebukett med gerbera som jag fick en gång.

Men mitt i glädjen fanns också sorgen för så många den här dan. Under kvällen kom ett tredje dödsbud på två dar, detta tredje om att Magnus Härenstam gått bort. Nu har han joinat Brasse och Eva en trappa upp och jag misstänker starkt att inte en dag blir tråkig där. Här nere på jorden fattas han emellertid, liksom ett par andra människor som har ryckts bort från sina nära och kära nyligen och alldeles för tidigt. Jag önskar jag kunde trösta, men döden är så oåterkallelig och inget jag säger eller gör gör nån skillnad. Smärtan finns där i alla fall och de döda förblir döda. Det har gett mig mycket att tänka på och fundera över och delvis förändrade perspektiv på vissa saker.

Selfie 13 juni 2015

Blandade känslor i mig.

Det var med blandade känslor jag gick till sängs i natt, även om jag flamsande försökte mig på en vals med Anna innan läggdags. Det är bara att konstatera att vi inte kan dansa tillsammans, trots att vals är bland de enklaste danserna.

På morgonsidan hade jag en fruktansvärd mardröm. Jag har fortfarande hjärtklappning och tryck över bröstet, för jag blev otroligt uppstressad. I drömmen hade jag varit i en affär och storhandlat. Jag hade min bil i ett parkeringshus. Av nån anledning glömde jag ställa in mina matkassar och en bokkasse i bilen – innan jag gick (!) därifrån. När jag kom på detta rusade jag tillbaka till parkeringhuset. Då var inte bara mina kassar borta utan även min älskade Clark Kent*! Jag sprang upp och ner i trapporna i parkeringshuset, men ingenstans fanns varken bilen eller mina saker. Det sista jag gjorde var att åka en rulltrappa inne i affären. När jag stod på toppen av rulltrappan lyckades jag tappa min plånbok också. Jag SPRANG (tro mig, jag springer ALDRIG i verkligheten!) nerför trappan. Som tur var hittade jag min plånbok bland grönsakerna. Där hittade jag också en bok från min borttappade bokkasse. Den boken var allt som var kvar…

Kanske min dröm var bilden av det som blir kvar efter mig: en bok? Jag tolkade drömmen lite på det viset. Därför fotade jag ett par av mina att läsa-högar bara för att visa att det inte är dags för avfärd än. Jag ska bara läsa de här böckerna – och några till – först…

Två att läsahögar

Två av mina att läsa-högar. Det finns fler…


*Clark Kent = min bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om helger och om att försöka finna ro.


 

Kallskuret och boken Livet går vidare

Folknykter och kristilig middag med mjölk och änglaservett igår.

Det är svårt med helgdagar. För den som jobbar kan det vara skönt med ledighet – om man nu är det en helgdag. För den som inte jobbar blir en helgdag extra trist. Det liksom ligger i luften när en torsdag blir söndag att dagen blir lååång och tråååkig och rätt… intetsägande och tyst. Ändå är inte helgdagar svårare att fylla än vardagar för mig.

Helt ledigt tog jag inte heller utan gjorde det jag skulle som den plikttrogna samhällsmedborgare jag är. Men jag unnade mig mycket läsning igår. Jag kröp in i Livet går vidare, in i en sjukhusmiljö från 1950-talet, med stärkta sköterske-uniformer och hemliga förälskelser mellan olika professioner. Boken är emellertid inte bara

kärlek på lasarett

utan så mycket annat. Medicinhistoria, till exempel. Och en allmän beskrivning av ett samhälle från ungefär samma tid som den gamla tidningen jag hittade häromdan.

Ljuslykta flaska

Tände ljus i mitt vardagsrum igår kväll. Just denna ljuslykta har jag fått av vännen M en gång.

Till middag åt jag tunna skivor rökt kalkon och mimosasallad. I kylen hittade jag en bit fetaost, svarta oliver och körsbärstomater. Måltidsdrycken blev mjölk – det var ju Folknykterhetens dag igår, inte bara Kristi Himmelsfärdsdag. Men den senare till ära dukade jag med änglaservett. Lite kristlig är jag allt.

Jag har svårt att finna ro. Ändå är jag trött jämt. På kvällen tände jag ljus i vardagsrummet och satt och njöt av min bok. Spelade lite Wordfeud. Inte ett skit att se på TV. Tyst i huset, för ovanlighetens skull. Var det därför jag inte fann nån ro?

Selfie  15 maj 2015

Selfie den 15 maj 2015 – med rynkor och allt.

Satt och lekte med mobilkameran och tog en selfie som jag skickade upp till Instagram. Fjorton personer gillade bilden av mig. Fjorton personer… Jag själv är inte överdrivet förtjust i selfies. Det är väl den där lille som sitter på axeln och säger

Du ska inte tro att du är nåt!

Men jag försöker ta en bild som jag kan använda i mitt CV, på LinkedIn och i ansökningar. En bild som visar hur jag faktiskt ser ut – med rynkor och allt…

Natten blev en prövning. Jag gick och la mig vid 23-tiden, läste ytterligare en stund och släckte före midnatt. Klockan två vaknade jag och låg vaken en stund innan jag somnade om. Nästa gång jag vaknade var klockan fem. Då mobilsurfade jag och läste fram till klockan sju när jag klev upp. Såna är mina nätter numera.

Dagens viktigaste projekt att är åka till bilverkstan för att få hjälp att byta en lampa. Clark Kent* blev ju underkänd i besiktningen och ska vi ut och fara med honom i helgen vill jag inte köra olagligt. På vägen hem stannar jag för att köpa en flaska torrt vitt vin till kvällens räkor. Min älskling kommer nämligen hit idag. Räkor med tillbehör kan vi äta båda två och det är enkelt att bara koka ägg, skiva avocado och citron och ställa fram dillkrukan och aioli. Till helgfrukostarna har jag betalat alldeles för dyrt för spanska blåbär och holländska hallon, men vi behöver få i oss C-vitamin.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En liten tur med dammvippan ska jag ta samt hänga upp rena handdukar som vi kan smutsa ner. Lite fil och müsli ska jag få i mig innan jag åker till verkstan. Äggen kokar jag när jag kommer hem, räkorna får ligga i frysen till dess också. Min helg rullar på och kanske får jag mer ro när Anna är här.

Idag går mina tankar till vännen som ska gå på en kollegas och väns begravning samt till vännen som väntar besked efter en anställningsintervju. Jag håller mina tummar för er båda, även om syftena är olika!


Vad gör DU den här helgen??? Skriv gärna några rader i en kommentar nedan så blir jag lite gladare! 


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett promenerande inlägg.


 

Valpolicella Ripasso o Amicone

Valpolicella Ripasso och Amicone ska jag få av mamma lite senare i månaden.

Det är skönt att få vara lite lat en dag. Min dag började ju med sovmorgon. Sen låg jag i min bädd här på golvet och läste i ungefär en timme. Mamma är nattuggla och morgontrött, så jag kunde njuta av tystnaden i några timmar. En tur upp till stan blev det för några ärenden åt mamma. Bland annat köpte jag två flaskor vin till mig själv fast från mamma till födelsedagen. Lite roligt att botanisera i Metropolen Byhålans sortiment på Systemet. Men jisses så mycket folk där var och ”alla” skulle de visst köpa italienska viner…

Vinerna lämnades av i Toffelmammans boning och medan mamma förberedde sig för utgång kokade jag sex ägg som ska bli ägghalvor. Vi gick över gatan till Lilla ICA för att inhandla nåt vi glömt. Sen blev det äntligen dags för dagens längre promenad. Som vanligt tog vi oss ner till sjön och gick Vätterpromenaden fram till stan först, sen till Motalabron. Där vände vi och gick hemåt fast mellan husen. Vi var ute över en timma idag också och det är toppenbra för oss båda. Mamma behöver pausa lite då och då, vilket passar mig utmärkt. Då kan jag fota lite och ibland hinner jag skicka upp en bild till Instagram.

Här är några bilder jag tog under påskaftonslunken:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Mamma har skalat tolv räkor 
medan jag har skrivit detta – och fikat. Innehållet i godispåsen har sjunkit rejält. Strax är det dags för min insats i form av ”resten”. Men det är inte så mycket att göra mer än koka potatis, värma Jansson, plocka fram och duka. Jag börjar bli riktigt sugen!

Och nu vill jag ju veta vad DU har ätit eller vad du ska äta idag på påskafton! Skriv några rader och berätta, för mat är gott!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som jag bara måste skriva. Eller?


 

Läsglasögon ocb bok Den grymmaste månaden

Mina nya läsglasögon (10 kronor) och Den grymmaste månaden (55 kronor på bokrean) ska jag ägna mig åt idag.

Mitt liv är så fullt av måsten att det kändes som jag gjorde revolution idag när jag tog sovmorgon tills klockan var nästan halv tio. Ja, jo, jag hade varit uppe och ute och kört bil vid halv sju-tiden, men jag gick och la mig sen och somnade om. Sov som en sten. (Fästmön tittade in igår kväll och sov kvar, så det var henne jag körde till jobbet.) Resten av dan tänker jag göra så lite som möjligt. Det blir nämligen tvärtom nästa vecka. Första prio idag blir att läsa (ut) min bok på gång. Jag införskaffade nya läsglasögon för tio (10) kronor igår. Brillorna håller väl en kvart eller så, men jag har köpt förut och en del går sönder genast, medan andra håller lite längre. En guldpeng för att kunna läsa är det värt i alla fall. Linserna hittade till min postbox i torsdags, men de korrigerar bara min närsynthet. Sen nåt år tillbaka måste de kompletteras med läsglasögon om jag ska kunna avnjuta en bok, läsa på mobilen, läsa en meny, en tidning etc etc. Det är en nackdel med livet som 50+. Jag hade trott att synfelen skulle ta ut varandra, men sån tur hade jag inte alltså. Kan DU läsa utan brillor???

Gårdagens middag, som jag gjorde cook alone på och skapade en helt ny maträtt, blev riktigt lyckad. Hur ska jag toppa den idag? Jo, jag har tagit fram en gigantisk kycklingfilé ur frysen. Gissningsvis steker jag den. Kycklingfilén vill säga, inte frysen. I skrivande stund är jag väldigt sugen på potatisgratäng, så kanske att jag hasar över rondellen till Tokerian och införskaffar potatis, lök och matlagningsgrädde. Vad ska DU äta idag??? 

Redo med kvasten!

Redo för påskresa med kvasten. 

I morgon ska jag ta en tur ut till Förorten på diverse ärenden som involverar familjen. Här hemma borde jag tvätta, stryka och packa inför min påskresa. Jag har miljoner saker som jag måste göra, men som jag inte har lust att göra – i alla fall inte i helgen. Att rensa kylen har jag ju påbörjat och så gott som avslutat. Men att rensa mobilen på bilder är inte ens påbörjat… Vidare behöver jag säkerhetskopiera bilder och andra filer. Det samlar sig lätt till högar, men jag är så nöjd att jag köpte en extern hårddisk att ha som arkiv i början av hösten. Hängslen och livrem är inte helt fel. Vad ska DU göra i påsk???

På måndag förmiddag ska jag på besök i vården, tisdagen är full av administration och därefter packning. På tisdag kväll ska jag lämna nyckeln till min granne som ska se till mitt hem. Onsdag morgon ska jag rapportera ett och annat innan jag packar in mig, min dator, router och en flaska med påsksnaps i bilen och tuffar ner till mamma. Och när jag har kommit fram ska jag ge mig ut på storhandling, för nåt måste vi ju ha att äta i påsk mamma och jag. Under knappt sex dar ska jag umgås med min mamma, men även besöka faster och träffa kompisar. Det ska nog gå, jag vill ju så gärna.

Godis

Smågodis är gott.

Innan min pappa gick bort var det mest avkopplande jag visste att åka hem till föräldrarna i huset och ligga på mammas höj- och sänkbara säng och äta smågodis och läsa veckotidningar medan mamma lagade god mat nere i köket. Så blir det aldrig mer. Det lagas inte nån mat, utan mammas kök är ganska oanvänt. Vi brukar äta hämtmat – pizza, korvkiosk och kinesiskt. Men till påskafton tänkte jag i alla fall koka några ägg och fixa lite sill så att påsksnapsen får sällskap. Sen hoppas jag på fint väder så vi kan promenera längs med sjön och att jag kan ta många bilder.

Rätt som det är måste jag åka hem och här hemma väntar inget annat än det vanliga efter påsk. Jo, en födelsedag i familjen blir det veckan efter påsk och den vill jag inte missa. Senare i månaden infaller ytterligare en födelsedag. På grund av jobb tänkte födelsedagsbarnen göra en gemensam firning av sig själva nånstans mitt emellan på tu-kvinna-hand. Jag hoppas att vi kan överraska oss själv på nåt sätt. Det gäller att ha små saker att se fram emot så man inte tappar sugen.

För egen del behöver jag även en del måsten. Jag ser dessa måsten som krokar att hänga upp min låtsastillvaro på. Och vem vet… En dag kanske tillvaron blir verklighet och de riktiga måstena poppar upp…

Idag tar jag i alla fall lite paus från de flesta måsten – för utom att glo på Mr Selfridge senare och att flytta fram klockan till sommartid innan jag går och lägger mig i kväll. Vad gör DU???

påskgodis från L m elefant

Påskgodis som jag fick av Den Hjärtegoda en gång. Den lilla elefanten står på ramen till anslagstavlan mitt emot min datorarbetsplats här hemma.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens klanterier.


Idag tycks vara en sån där dag
när jag bara klantar det. Eller yttrar mig klantigt. En riktig kruka, med andra ord. Det började redan i morse när jag stolt twittrade om min matlagning. Det vill säga jag kokade fyra ägg som Fästmön och jag ska ha på våra räkmackor i kväll. Detta var jag så stolt över att jag twittrade – att jag skulle servera okokta ägg i kväll. Smart… Nu är jag osäker på om hon fortfarande vill komma.  Möjligen för vinets skull, dårå…

Löskokt ägg

Nej, varken löskokta eller okokta ägg funkar på macka med räkor.


Nästa sak där jag bevisar mitt mellannamn
uppdagades strax före lunch. Eller nja. Jag hade kämpat med en väldigt irriterande bild först som inte ville publicera sig i rätt storlek. Hur som helst… Under två och en halv arbetsdag har jag svurit över att jag inte har kunnat skapa en ny användare som ska kunna jobba i vårt webbverktyg. När kollegan sen tog tag i det hela visade det sig att jag sett fel och tolkat en pil som en scrollist. Två klick från kollegan och därpå kunde användaren börja jobba. Jag döööööööööööör för att jag skäms så mycket!!!

Under lunchen tror jag inte att det hände så värst mycket klantigt. Inte från min sida, i alla fall. Jag fick besök av vännen Klara som anlände med färdtjänst. Vi gick tio steg till Kurre där vi intog paj och sallad. Och beundrade julpyntet

Julkruka

Tjugondag Knut har väl varit, men Kurre kör på jultemat fortfarande. Eller också var det en känga till mig, en riktig KRUKA..?


Klara var i alla fall snäll
och hånskrattade inte åt mig, så jag måtte ha skött mig under lunchen. Roligt var det att ses, för det blir ju inte alltför ofta när man bor på olika sidor om Stan. Som vanligt pratade jag nog för mycket. Klara hade mer fokus på själva matintaget. Men Klara har, som alla människor, en historia att berätta. Och jag skulle vilja skriva om en del av den. Nån gång. När jag får ett frilansuppdrag som jag kan ta skamligt mycket betalt för. För jag skulle skriva om viktiga grejor, nämligen!

Klara

Klara vill äta sin lunch.


Lunchen blev rejäl
t, men till kvällen hoppas jag att jag har plats för sisådär ett halvt kilo räkor med limeaioli, dill och lite citron samt, naturligtvis KOKT ägg. HÅRDKOKT, till och med…

Ska du äta nåt nyttigt gott i kväll eller blir det chips och öl som gäller???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om anor och gener.


Det finns människor
som menar att jag är rasist. Hur skulle jag kunna vara det, jag med mina anor och uppblandade gener? För jag är nästan bara lite svensk, även om jag är född i Sverige och alltid har varit svensk medborgare.

Sen jag var runt fem år har traditionen varit att jag har fått julstrumpa från Tomten. Detta införde min farfar, som var till hälften svensk, till hälften engelsk. Den ursprungliga strumpan finns faktiskt kvar och i natt hade Tomten varit på besök och lämnat den utanför min sovrumsdörr. Tänk, en strumpa som är +50 år – och fortfarande så… fräsch…

 Julstrumpa

En fräsch +50-åring!


I min familj
försvenskade vi den engelska strump-traditionen genom att Tomten kom med strumpan natten till julafton och inte den följande natten. Och strumpan brukade innehålla några småpaket, nånting jag kunde roa mig med medan jag väntade att Tomten skulle återvända till julaftons kväll.

Förra året fick jag ingen julstrumpa, för jag hade väl varit elakare än vanligt då. Eller nej. Jag var sjuk och firade (!) jul ensam, nyopererad. I år fick jag fyra paket i min julstrumpa!

Julklappar

Fyra klappar i julstrumpan.


Fina klappar fick jag
– nånting ätbart, nånting väldoftande, nånting användbart och nånting som kan göra mig rik.

Innehåll i klapparna

Användbart och väldoft, gott och nånting som kan göra mig rik.


Strax före klockan elva
bänkade vi oss framför TV:n. Då är det dags för nästa kultur i min familj – den finska. Vi tittar alltid på julfredens utlysande från Åbo. För min pappa är född i Helsingfors, Finland, av en finsk mamma (min farmor) och en pappa som var svensk medborgare (min farfar), men som också alltså var till hälften engelsk).

Julfred i Åbo

Julfreden utlystes även i år i Åbo.


Fram till trettonhelgen
är julfred nu utlyst och man ska hålla sig i skinnet och inte bråka. Det här blir svårt – för somliga…

Efter Maamme och Björneborgarnas marsch trippade jag ut i köket för att koka ägg som ska bli till smaskiga ägghalvor – utan majonnäs – på vårt julbord i kväll. Och tänk… till och med i min kastrull blandas kulturerna… Eller färgerna, i det här fallet. Ett par blekvita, några ljusbruna i olika nyanser…

Ägg

Flera färger i äggkastrullen.


Låt oss nu hålla julfreden och med milda sinnen fira julhelgen 2013. En riktigt god jul önskar jag dig som läser mina ord här på bloggen.


Livet är kort. Det finns andra färger än vitt.

Read Full Post »

Varning för läskig bild på ärr i slutet av inlägget!!!


Jag undrar om det är nån som orkar läsa
mina tråkiga inlägg om hur jädra trött jag är. Skit samma, jag skriver inte för andra, jag skriver för mig. Och JA! JAG ÄR JÄDRIGT TRÖTT IDAG IGEN!

Vad har jag gjort då? Tja inte mycket. Vi tog sovmorgon eftersom Fästmön inte började jobba förrän klockan 13. Jag kokade var sitt ägg åt oss. Skrev ett inlägg om en bra film vi såg igår samt förberedde och tidsinställde ett inlägg till i morgon. Försökte också besvara ett mejl från en sjukskriven kollega som har det väldigt, väldigt tufft. Ibland kan jag bli så trött på folk som gnäller i onödan – eller som bara är… lite trötta… 😳

Jag fick ett telefonsamtal, men jag har för dålig ork och kände mig för stressad för att prata. Se där, nu gnäller jag igen! 😳 Faktum är att jag inte orkar prata i telefon längre. Det räcker med alla samtal med mamma, sen är jag telefonslut. Så för tillfället är telefonin reserverad för familjen. Och Försäkringskassan. För gissningsvis ringer de och kan inte läsa vad jag skrev på den där jädra blanketten.

Anna var söt och halkade till soprummet med två soppåsar medan jag körde ut bilen ur garaget. När vi kom fram till hennes jobb hade två bilar – en personbil och en lastbil parkerat så idiotiskt att jag fick stanna flera mil från entrén. Hoppas Annas lårbenshalsar höll!

På vägen hem svängde en buss från Grönlunds ut från vänster från en parkering framför mig. OK, jag vet att det är övningskörning, men måste man inte ha B-körkort innan man tar bussförarkort???  Det är andra gången nån från Grönlunds nästan orsakar en krock med mig inblandad. Förra gången var det i en rondell. Jag bara undrar om det verkligen pågår nån lektion i bussarna eller om instruktören sitter och sover. Grönlunds är den sista bilskola jag skulle skicka min dotter eller son till – om jag hade nån.

Jag skulle svänga in till Tokerian och handla. Vid det laget var jag inte bara skärrad utan också drabbad av den där jädra tröttheten igen. Den kommer som ett slag i huvudet! Men jag är ju som bekant envis och stapplade in. Nån hade glömt sina nycklar i en varuvagn. Reagerade nån annan utom jag? Nej. Jag stapplade fram till två unga, till synes friska tjejer som stod och prackade på folk nånting utanför Tokeria-kiosken och berättade om de kvarglömda nycklarna. De tyckte att jag skulle gå till kiosken och ställa mig i kö.

Nej, jag jobbar inte här men det gör ni!

sa jag då och stapplade in för att handla, ilsknare än nånsin. Jag fattar inte vad det är med folk?!

Matkasse

Detta släpade jag in från garaget. Ja jag vet, inte mycket mat och dessutom en pocketbok.


Nu laddar jag för att ringa mamma,
för gissningsvis är hon sur på mig eftersom jag fick klippa av telefonpratet igår kväll. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. Jag kan ju inte mer än säga att jag är trött och inte orkar prata mer, men varför hör hon inte vad jag säger utan fortsätter?

Måste försöka orka städa av i badrummet och duschrummet/toan också i eftermiddag. Resten av städningen lämnar jag till helgen när jag ska plocka ner alla stjärnor, stakar och julsaker. I morgon ska jag ju in till stan angående presskortet och en sån tur kan mycket troligt vara det enda jag orkar göra då.

Anna jobbar till klockan 20 i kväll. Därför spelar jag in sista delen av ABBA-dokumentären, Absolute image, på SvT1 och så tittar vi på den efteråt i stället. I morgon börjar förresten en ny säsong av Antikrundan. Härligt!

I kväll blir det andra halvan av gårdagens pizza till middag. Anna fick med sig sin till jobbet, för vi äter ju inte ihop i kväll.

Och så slutligen, så här ser mitt ärr ut just nu. Eller igår. Jag tog bilden igår kväll.

Ärret 8 januari 2013

Det har läkt lite bättre i toppen än i botten.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »