Proppat med drömjobb

Ett rätt typiskt måndagsinlägg.

---

 

Min lilla glasögonorm ska iväg och jobba mitt på dan, men i kväll kommer hon hem igen.

Den gångna helgen passerade alldeles för snabbt. Det blev mycket socialiserande med familj och släkt. Det vi hade tänkt göra för oss blev inte av. Nu hade vi inga stora planer, men ytterligare en dag med helg hade varit praktiskt. Fästmön ska iväg och jobba idag igen. Hon börjar mitt på dan och slutar i kväll.

Min dag har jag inlett med sedvanlig administration. Och så sökte jag det där drömjobbet (ett av några stycken…) som jag såg i förra veckan. Formuleringarna har legat och rullat i skallen under helgen. Nu är de satta på pränt och digitalt översända. Men som vanligt gäller att hålla förhoppningar och förväntningar på rätt nivå. Jag brukar få sällskap med ett par hundra andra när det gäller den här typen av tjänster. Proppat med intresserade, alltså. Det är inte lika proppat med drömjobb, dessvärre…

Den ytliga proppen som jag såg igår kväll på vänster ringfingers knoge är redan på väg att lösas upp.

Jag är för övrigt proppad på annat sätt. Igår vid läggdags upptäckte jag en ytlig propp igen, denna gång i vänster ringfinger. I morse, när jag skulle fota den, var den redan på väg att lösas upp så mycket att den nästan inte syns. Den känns inte så mycket heller. Egentligen är det vetskapen att den dök upp som är läskigast.

Min dag och min vecka… Det finns inte så mycket skrivet i kalendern, men eftersom Anna jobbar rätt långa dagar till och med torsdag ska jag försöka ta ansvaret för matlagningen. Det är inget jag gör för att jag tycker det är roligt, utan för att vi behöver äta mat båda två. Igår gjorde Anna broccoligratäng och den var mycket smaskig. Hon får med sig resterna i en matlåda idag. Vad jag ska äta blir en senare fråga. I morgon blir det i vart fall korv i nån form för oss båda. Annas korv innehåller gris, min kyckling. Själva tillagningen är inte bestämd än, men möjligen blir det nån form av Korv Stroganoff – i två pannor, dårå.

När jag inte funderar över mat och dess tillagning idag ska jag försöka läsa ut min bok på gång. Det är en ganska spretig bok, men bitvis är den mycket underhållande. Det främsta skälet till det är den underbara självinsikt författaren har, en självinsikt som hon driver med och skriver om så målande att man ser vissa scener framför sig – och skrattar högt. Och mellan dessa scener är det både seriöst och konstaterande och jag nickar igenkännande.

I kväll går andra delen av Jordskott. Den ska jag se. Sen ska jag bestämma mig om jag ska se resterande åtta delar. Det får nämligen inte bli alltför absurt – såna program klarar jag inte av. Och med tanke på Jordskotts likhet med Twin Peaks, så…

Vad har DU för dig idag och i veckan??? Är det nåt kul, jobbigt, svårt, tråkigt som händer??? Skriv gärna några rader och berätta, för nyfiken är jag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Prinsessan på ärten och andra Annor

Ett inlägg om ett sängbygge i Himlen och om en ny bok.

I eftermiddags skulle vi så ut till Himlen för att bygga ihop en säng. En ny sängram till Fästmöns säng, alltså. Ja jisses anoga! Trots att det var en säng som krävde egen montering blev vi inte osams en enda gång. Fast Anna stängde förstås in mig mellan sängbotten och sängram vid ett tillfälle. Och innan jag var beredd släppte hon ner sängbotten på mitt högra långfinger och Kronprinsens knogar så att blodvite uppstod. Ja, den senare kom lagom hem tills det var dags att gör det tyngsta – flytta i botten i den nya ramen.

Den nya sängen är väldigt… hög och… stor… Vi behöver nästan stege för att kliva i och ur den. Här vilar Prinsessan på ärten ut en stund.

Anna på sin nya stora säng.

Samtidigt tycker jag att det är skönt med en hög säng. Man blir ju inte precis yngre och det är lättare att komma i och ur när bädden är hög. Även om man nu i början kanske tycker att man behöver stege för ändamålet…

Det blev pizza med de två äldsta och efter vattning och dammsugning for vi så vidare in i solnedgången, in till stan och New Village.

Solnedgången fångad genom bilens ena sidoruta. OBS! Vi stod stilla för bomfällning vid järnvägen!

En välbehövlig dusch har jag just tagit samt packat upp dagens post som enbart var rolig. Dels var det Antiktidningen, men så också det recensionsexemplar jag har väntat på. Boken Hållplats Sverige är skriven av min gamla skolpolare Anna ”Sylten” Nilsson, men den har inte kommit ut än. Det ska bli ett rent nöje att läsa denna ungdomsbok. Dock är innehållet mer åt det krigiska, bosniska hållet. Men det är viktigt med allvarliga böcker. Och jag vet ju att Anna ”Sylten” har bott och arbetat i Bosnien, så jag känner på mig att den här berättelsen är både trovärdig och bra.

Hållplats Sverige – om krigets Bosnien.

Nu ska jag skriva ihop ett par jobbansökningar, för det har jag inte hunnit än idag. Men klockan 21 tar jag paus för att titta på ett program om Anna Lindh på TV4. Idag är det ju tio år sen hon knivskars på NK i Stockholm. Fruktansvärt! I morgon visar SvT1 klockan 20 Tom Alandhs dokumentär om Anna Lindh också. Mina tankar går förstås till Annas pojkar som idag är föräldralösa – och det gör ont även om man är ung vuxen.

Livet är kort. Alltför kort är en del människors liv.

Read Full Post »

Insikter och utsikter

Jorå, tackar som frågar. Jag mår bättre. Men det är inte bra. Halvt på skoj sa jag till fru Chef2 i onsdags eftermiddag att jag blir sjuk om jag inte får jobba. Det skulle jag visst inte ha sagt, för min magåkomma satte igång i fredags, den första dan på länge som jag inte arbetade…

Jag försöker se en ljusning…

I morgon ska jag träffa en man och en kvinna och prata ett eventuellt uppdrag. Nej, jag säger inte jobb, för om det blir nåt av blir det ett uppdrag. Ett tidsbestämt uppdrag. Jag har förberett mig lite idag, så gott det nu går mellan magkramperna, och det ser väldigt intressant ut från mitt håll. Känner mig taggad och skulle bli glad för denna utmaning samtidigt som jag förstås försöker se en ljusning på ekonomifronten. Mina två Viktiga-papper-pärmar är knökfulla och skulle behöva rensas, men det här med ekonomi är inget roligt kapitel just nu. Men du måste hålla med om att jag ändå är lite duktig som har lyckats göra en hushållsbudget för 2012 – trots att min sista säkra lön för året kom i onsdags?!

Ibland får man bita sig i tungan/knyta näven i fickan/låta lusten att påpeka vissa insikter rinna av en…

För övrigt idag har kämpat med att bita mig i tungan/knyta näven i fickan/låta lusten att påpeka vissa insikter rinna av mig. Vem är jag att döma nån annan? Vem är jag att påpeka andra människors fel när jag själv är långt ifrån felfri? Jag vet att jag har svårt att hålla tyst ibland, men när det gäller nära och kära är det väldigt, väldigt svårt att ta in – och inte säga nåt, tycka nåt, ha en åsikt. Självinsikten är det ännu svårare med. Det är snudd på underverk att ens ha tillstymmelse till sådan!!! Och jag har väl en millimeter eller så, typ…

Det här med magen skrämmer mig lite. Bland annat därför att jag har symtomen i skov och detta tillsammans med vissa ledproblem (jag har i skrivande stund en krånglande knoge och en värkande armbåge). Men genom att blogga om det försöker jag intala mig att jag är hypokondrisk. Eller att jag har överdoserat C-vitamin. Så den som är min verkliga vän skulle väl aldrig komma och erbjuda mig ett glas C-vitamin brus eftersom jag kanske blir sjuk av det? Nej, tänkte väl det.

Jag har telefonerat med mamma och med Fästmön och fått rapporter om väder, mat och sjukt barn. Anna blir hemma med Elias ett par dar, pojken är inte alls kry. Han såg så blek ut igår, stackarn, och han ligger mest och tittar på film eller TV, orkar inte ens sitta vid sin älskade dator.

Det blev en tur ut i vintersolen, i alla fall en sväng till Tokerian. Där tycktes det vara De Närsyntas Dag, för folk sprang omkring med pilsnerbottnar på näsorna och ändå krockade vi! (Jag själv har ny styrka på linserna sen i höstas, men det tycks inte hjälpa.) Sen fick jag raskt springa hem i stället eftersom magen kom på att den hade fått frukost och det ville den göra sig av med. Genast.

Nä, det är inte kul att vara ämlig, men som sagt, tackar som frågar, jag mår mycket bättre idag. Fast det är ensamt att tillbringa hela helgen i stan medan familjen är i Himlen. Värst av allt är emellertid tanken på morgondagen när jag inte behöver ställa klockradion på 6.15. Jag ska ju inte upp och jobba…

Read Full Post »

Lördag i lyan

Vaknade med skallebank. Det kändes som om jag var med på festligheter igår, men det var bara min fan club Grannarna som betedde sig. De vanligast förekommande oljuden från klubben är

• renoveringsoljud
• idiotflabb åt nån TV-serie
• skrik och utbrott från bortskämda ungar

Men igår kväll slog man på stort och smällde av raketer vid tolvslaget och partajade i en av lägenheterna. Inte konstigt, dårå, att jag har huvudvärk… För övrigt kan jag meddela att både knogen och självsprickorna på tummen har blivit bättre! Självsprickorna behandlade jag med Idomin, en alldeles utmärkt salva som alltså inte bara passar för stjärten…

Klev ur sängen vid niotiden. Ute är det grått och blåsigt och ungefär fyra grader kallt. Skulle helst vilja stanna i sängen hela dan och bara läsa eller nåt. Det här vädret gör en asocial!

Läste i lokalblaskan om gårdagens Knutmassofirande i Gimo, årets höjdpunkt evenemangsmässigt på den lilla orten. Folk trotsade vädret och följde påpälsade karnevalståget. Lite märkligt blir det då att tidningens nyhetshef för Uppland tipsar om att det är knutmassokarnevalståg i Gimo i kväll. Fast det kanske är så att de kör två kvällar i rad??? Vad vet jag, vad vet jag. Nån gång vore det kul att se spektaklet.

En av Dupontarna i årets Knutmassotåg har tappat huvet. Fotograf är Emma Eriksson och bilden är lånad från lokalblaskans bildspel.

Vidare såg jag två annonser på säljesmarknaden i samma blaska tidning och slogs av kontrasterna. I den ena annonsen ville säljaren avyttra ett databord, en trist laminatmöbel i imiterat körsbärsträ och gjord för en dator med stor skärm; den andra annonsen erbjöd ett stadigt och vackert dalabord med låda, en nätt och vacker möbel, troligen tillverkad av en duktig finsnickare. Om Tofflan själv fick välja skulle dalabordet hamna här hemma!

Tänkte slå på stort och laga till en überfrukost så här på lördagen – kokt ägg, rostat bröd med ost och lemon curd, yoghurt med müsli. Kaffe har jag redan bälgat i mig två baljor av. Sen är det kanske dags att ringa mamma, fräscha till sig och klä på sig samt kolla läget i Himlen.

Read Full Post »

Blåst och trött och lite sånt

Klockan har passerat 22 och eftersom det är fredag är jag inte alls pigg. Det är konstigt, alla andra av veckans vardagar är jag pigg som tusan på kvällen och vill inte gå och lägga mig. På fredagskvällen vill jag gå och lägga mig hela tiden. Därför har jag mutat mig med popcorn och Lonkakolor. Och Tyst vittne (varför ändrar Sjuan inte bilden på hemsidan – Amanda Burton har ju inte varit med i serien på hundra avsnitt, typ..?).

Muta till mig själv så att jag ska kunna hålla mig vaken och se på TV en stund.

Det blåser som tusan ute! Och snöar! Eller yr. När jag var och kastade granen trodde jag att jag befann mig i en finska vinterkriget, minst. Brrrrr… Fönsterrutorna vibrerar och här inne är det iskallt. Tyst vittne är verkligen rysligt i afton – det handlar om en skolskjutning…

Jag är glad att jag fick ut granen i kväll. Det tog sin lilla tid. Annars har jag tagit reda på ännu mer ren tvätt, men strykningen får vänta till söndag kväll eller nästa vecka.

Telefonerade med Fästmön tidigare och fick berätta om min ganska händelserika dag. Annas dag hade inneburit kökstjänst såväl på jobbet som hemma. Storasyster och Lillebror har anlänt, men Frida är kvar hos sin pappa och hostar, stackarn!

I morgon bär det av till Himlen, men vi ska också försöka storhandla nånstans. Anna har ju alla barnen hos sig den här veckan och då går det åt en del matvaror. Både Johan och Linn arbetar hårt och behöver äta ordentligt och de andra två växer ju fortfarande, så…

Härom kvällen när jag skulle lyfta upp en jullåda på hyllan i förrådet gjorde jag illa knogen på mitt högra långfinger. Det har värkt och gjort förskräckligt ont i själva knogleden. Naturligtvis kommer jag åt det onda stället hela tiden. Och när vi ändå är inne på åkommor kan jag lika bra beklaga mig på alla finnar som poppar upp i ansiktet och nacken och de fruktansvärda självsprickorna, särskilt dem på höger tumme. Aj aj AJ, typ!..

Aj på höger långfingers knoge.

Idag när jag kom hem hittade jag två tidningar i postboxen. Den ena var UppsalaTidningen, den andra Antik & Auktion. UppsalaTidningen har mist en del av sin glans för mig sen Maria Thuré slutade med sina krönikor, men till min glädje hittade välformulerad insändare av henne. Klokt resonerar hon i den om Fyrishovspojken och idrottsföräldrar. Jag undrar vad som händer i ärendet, det är väldigt tyst…

Slutligen… Jag funderar på hur jag bäst ska sätta sprätt på den fina julklappen jag fick av vännen Rippe – ett presentkort på Bokus. Det lutar åt att det blir Marilyn Monroe-boken Fragment, som jag och Anna gav bort i julklapp. Bläddrade lite i den häromdan på stan.

Nää… nu är det dags att göra sig redo för bädden…

Read Full Post »