Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘klimatförändringar’

Idag har de flesta tidningar slagit upp Världsbankens larmrapport om jordens uppvärmning. I stället för två grader som klimatmötet i Köpenhamn enades om för tre år sen beräknas jorden bli fyra grader varmare. Från Världsbanken menar man att det inte längre går att tala om en farlig framtid för mänskligheten utan om en framtid som är katastrofal för oss.

Fyra grader låter ju inte mycket. Men låt oss titta på vad det innebär. Först och främst skulle vattentillgångarna förändras. Hotet mot biologisk mångfald skulle bli större. Men minskad tillgång på vatten skulle också påverka produktionen av livsmedel. Vidare skulle havsnivåerna höjas och glaciärerna skulle smälta. Vi skulle få extrema väderhändelser och tropiska sjukdomar skulle spridas. Människor i U-länder och för människor som bor i kuststäder skulle drabbas hårdast. (Sveriges Radio har bra beskrivningar!)

I Stockholm finns Globen. Men det här inlägget handlar om jordgloben…


Visserligen skulle vi
inte nå fyra grader varmare förrän på 2060-talet. Det känns ju evigheter till dess. Jag skulle vara typ 100 år då. Men mina bonusbarn skulle förmodligen leva, liksom deras barn och barnbarn.

Vad kan man göra åt eländet då? Energisystemet måste bli effektivare, menar forskarna. Men man kommer aldrig åt välfärdshotet om vi inte gör nåt drastiskt mot klimatförändringarna nu. Och det handlar om att ALLA länder måste göra nånting, inte bara vissa. Det handlar främst om att minska utsläppen av växthusgaser. Men nästan hälften av alla länder som anses rika har inte gett några såna löften.

Joråsaatte… Ska man börja få lite ångest, rentav? Eller varför inte försöka göra nånting konkret i stället för att bryta ihop???


Livet är kort.

Read Full Post »

Det har kommit en larmrapport igen. Men den här gången är det faktiskt allvarligt läge – år 2100. Då får den som lever räkna med extrema värmeböljor och massor av nederbörd.  

Stockholm ligger ändå bättre till än både Göteborg och Malmö. Och eftersom Stockholm ligger cirka sju mil från Uppsala är ju risken stor att även vi får räkna med värme och skyfall.

Länsstyrelsens rapport Stockholm – varmare, blötare innehåller följande fakta om år 2100:

  • Medeltemperaturen ökar med fyra till sex grader.
  • Medelnederbörden ökar med 10 till 30 procent.
  • Växtsäsongen blir 100 till 140 dagar längre.
  • Skyfallen ökar med 20 procent.
  • Snödagarna minskar med 65 till 100 dagar.
  • Medelvattennivån stiger med 30 till 50 centimeter.
  • Brandrisken ökar till 20- 50 högriskdagar.

Men hur rädd ska man vara?  De största hoten är, enligt rapporten:

  • Värmeböljor som hotar både människors och djurs hälsa.
  • Det blir fler fästingar, myggor och bakterier och därmed ökar risken för TBE och borrelia.
  • Dagvattnet hotas.
  • Översvämningar blir vanligare när havsnivån stiger.
  • Ras, jordskred och erosion förstör byggnader.
  • Dricksvattnet hotas av värme, nederbörd och avrinningsproblem.

Hur har Stockholm då rustat inför detta? Nya Slussen är klimatanpassad fram till ungefär 2100. Vissa kommuner har börjat använda biologiska bekämpningsmedel för att stoppa invasionen av ilskna stickmyggor. Danderyd är först i Stockholms län med att bygga skyddsvallar mot översvämningar.

Värmeböljor är farliga saker och kan orsaka till exempel bränder, olidligt varma bussar och tåg och uttorkade patienter på äldreboenden med mera. Växtsäsongen blir längre och vi får räkna med pollen året om. Vattenburna infektioner ökar eftersom det regnar mer och smittämnen kan rinna ner vattnet.

Hur mycket sanning ligger i såna här rapporter? Att rapporter av det här slaget är  en sorts prognoser kan man i alla fall slå fast. Jag tycker att det låter läskigt och jag har redan nu registrerat att det faktiskt är varmare längre tid på året, kallare och längre vintrar och mer snö. Oroväckande – även om jag inte lever år 2100…

Read Full Post »

Svenskarna är ett oroligt folk. Det visar en undersökning bland 7 000 personer i Storbritannien, Sverige, Kanada, Argentina, Polen, Förenade Arabemiraten och Kina. Bara kineserna är räddast.

Vad är vi rädda för då? Svenskarna, som lever i ett land som är ganska förskonat från naturkatastrofer, är mest rädda för klimatförändringar, miljöförstöring, cancer, rattfyllerister och ökade levnadskostnader. Sverige är ett ganska säkert land och medellivslängden och levnadsstandarden här är höga.  Men varför är vi så oroliga då? En teori kan faktiskt vara den att svåra saker, som klimatförändringar, är väldigt omskrivna/omtalade i media.

Undersökningen gjordes emellertid före bombdådet på Drottninggatan i Stockholm, så nu kanske vi får lägga till terrorism på vår rädslolista.

Själv är jag räddast för

  • krig
  • att bli lämnad
  • att bli hemlös
  • sjukdom

och

  • att mina nära och kära ska dö
  • 

Vad är DU räddast för???

Read Full Post »

I torsdags var det september månads sista Babel. I detta femte av tolv program på SvT2 ställdes bland annat frågan

Behövs kritiker?

Spännande i detta sammanhang att ha Marcus Birro i studion. Denne fantastiskt begåvade och självutlämnande poet, författare och krönikör som av många upplevs som extremt känslig för just kritik!

Men först inleddes det med lite Bob Hansson-trams, denna gång från Dramaten. Lyckligtvis hade jag möjligheten att spola fast forward… Tyvärr återkom eländet, men som sagt, det går att spola när man har spelat in på sin DVD…

Första studiogäst var författaren Ian McEwan som gav ut sina första böcker på 1970-talet, först novellsamlingar, sen en roman. I våras såg jag en film, Kärlekens raseri, baserad på Mc Ewans bok Enduring love. Den senaste romanen, Hetta, har en naturvetenskaplig vinkel precis som boken innan: den handlar om klimatförändringar. Och författaren själv klassar boken som en komedi… Daniel Sjölin var tyvärr tvungen att avsluta intervjun på ett urtramsigt sätt. Suck…


En komedi om klimatförändringar, enligt författaren.

                                                                                                                                                          Så blev det dags för ett av programmet huvudteman, kritik. Detta inleddes med ett reportage om James Wood, den sista stora och riktiga kritikern, enligt programledaren. James Wood är bland annat känd för att ha totalsågat den amerikanske författaren Paul Auster. James Wood är känd för att vara en mycket tuff kritiker. Nu har han själv skrivit en bok – och naturligtvis fått riktigt dålig kritik…

I studion för att diskutera kritik var i nästa inslag Marcus Birro, Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan samt Malin Ullgren, litteraturkritiker. På programledarens fråga om kritiker behövs, svarade de två kvinnorna ja, medan författaren svarade nej. Han menar att recensenter har ett existensberättigande – om de fungerar som dörröppnare i stället för att briljera inför andra. Chukri och Ullgren menade att kritiker behövs just därför att de är särskilt insatta och kunniga. Marcus Birro hävdade dessutom att majoriteten inte läser kultursidorna, nåt som vållade protester i studion. Chukri medgav emellertid att hon saknar mer BLOD i recensionerna, det vill säga mindre rutin. Men bokbloggare ger hon inte mycket för. Hon anser att de inte skriver kritik, utan närmar sig författaren som om han/hon vore en gudom. Samtidigt tycker hon att det är skönt att bokbloggarna skriver om böcker som kritikerna inte behöver eller vill skriva om!..


Så här ser Marcus Birros senaste bok ut och den finns förstås på min inköpslista!

                                                                                                                                                   Näste man att porträtteras är författaren Björn af Kleen, vars bok om svenska adeln, Jorden de ärvde, just kommit ut i pocket. Han berättar om sitt alternativ till att sitta som författare i en bokhandel. Han kommer i stället hem med böcker – som en sorts litterärt Tupperwareparty.


En bok om adeln.

                                                                                                                                                      Veckans boktips blev:
Ian McEwan: Tony and Susan av Austin Wright
Marcus Birro: Liseys berättelse av Stephen King
Malin Ullgren: En liten historia av Eva Adolfsson
James Wood tipsade om José Saramago, Alice Munro och Lydia Davis.

Nästa Babel handlar bland annat om Märta Tikkanen – eller Nobelpriset i litteratur

Programmet finns på SvT Play till den 30 oktober.

Read Full Post »

Även Adlibris, min kära bokköparfavoritsajt, skickar nyhetsbrev med spännande och lockande böcker. Eller vad sägs om dessa? (Urvalet är mitt, förstås!)

Hetta av Ian McEwan
Det här är en farsartad satir över en mans girighet och självbedrägeri. När såväl yrkesliv som privatliv krisar lägger Michael Beard all sin kraft på att ge sin karriär en ny skjuts. Han bestämmer sig för att rädda världen från de hotande klimatförändringarna.

Kärlekens geografi av Nina Bouraoui
Kärlekens geografi är inget mindre än vad titeln utlovar. Ett erbjudande om att stiga in i kartan, befinna sig på förälskelsens plats och resa stegen i protest mot tomheten” (SvD). Nina Bouraoui är en av Frankrikes mest spännande unga författarskap.

Mörka strömmar av Arnaldur Indridason
Indridasons popularitet bara växer! Han är flerfaldigt prisbelönad och utsedd till Nordens bästa deckarförfattare två år i rad. Mörka strömmar är andra delen i en kvartett böcker som tog sin början i Frostnätter.


Spännande islänning!

                                                                                                                                                           Jag älskar dig inte av Christina Stielli
Med sälta och humor skildrar Christina Stielli det raffinerade spel som pågår under ytan i ett havererande äktenskap. Det är befriande trovärdigt om hur den mödosamma men ändå möjliga vägen till ett nytt liv, på egna villkor, faktiskt ligger där och väntar.


Kan det finnas humor i ett havererande äktenskap?

                                                                                                                                                        Bad boy av Peter Robinson
Peter Robinson i högform! Kriminalkommissarie Alan Banks har lämnat Yorkshire och gett sig av på en välförtjänt semesterresa. När Banks återvänder från semestern är hans dotter Tracy spårlöst försvunnen. Detta blir hans mest fasanfulla och personliga fall!

Diskodans för de hädangångna av Colin Cotterill
Mysryshjälten Dr Siri Paiboun är tillbaka! Upptäckten av en mumifierad arm som sticker ut från en betongstig intill presidentens nya residens har förståeligt nog orsakat viss pinsamhet. Siri skickas att diskret gräva ut kroppen som armen sitter fast i. Roligt och nyskapande!


En mumifierad arm skapar pinsamhet.

                                                                                                                                       Kulturchefen av Christer Hermansson
Christer Hermansson är omstridd biblioteksdebattör, kulturchef och var senast aktuell med debattboken Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor? Nya boken bjuder på absurd underhållning! Här skildras kommunal kulturadministration, möten med bibliotekarier och märkliga medborgare.

Hittebarnet av Katerina Janouch
En stark historia om föräldraskap och jakten på det som är viktigt i livet. Den unga kvinnan ser på sitt nyfödda barn en sista gång innan hon springer därifrån. Någon minut senare öppnar barnmorskan Cecilia Lund dörren och hittar det lilla byltet på parkeringen utanför BB.

Read Full Post »