Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kind’

Ett inlägg med selfies.


Det har varit en lång dag idag
och ganska händelserik. Jag är för trött för att skriva nånting spirituellt eller argt. Bjuder i stället på ett par lustifika selfies. Tanken var att fota mitt nyklippta huvud, men…

Tofflans öra, kind och öga

Här fick jag med kinden, ett öga och ett elefantöra. Den gigantiska näsan skymtar neråt vänstra hörnet. Notera dock så ljushårig jag har blivit uppe på huvudet – UTAN färg i håret! Rynkig och jävlig är jag dessutom.


Ett nytt försök
att fota det nyfriserade huvudet. Men av nån anledning har jag på mig min snusnäsduk på ett idiotiskt sätt. Dessutom ser jag rädd ut.

En rädd rånar-Toffla

En rädd rånar-Toffla eller vad?


Nä, man blir inte vackrare
än man gör sig och är man ful så är man. Nu går jag och läser Nyckeln i stället för att fota mig själv.


Livet är kort. Jag är tjock, jag är ful, jag kan banta, jag kan… eh… nej…

Read Full Post »

Ett inlägg om en frusen utflykt i verkligheten.


Vädret är underbart idag!
Soligt och nån minusgrad. Att sitta inne går inte. Jag stack ut på en tur som visade sig bli en ganska frostig promenad. Nån som vill sitta vid det här bordet, till exempel, och äta sina frukostflingor? Möjligen frostflingor…

Frost på bordet

Frost på bordet.


En vilsen toffla
fick tankarna att rulla på. Jag spånade kring en idé om ett inlägg av sorten Diskutabelt. Inte säkert att det är bra för mig att skriva såna inlägg. Men jag vill tro att de gör skillnad, om än inte för mig, så för andra.

 Toffla

En vilsen – och udda – toffla.


Två nej utan motiveringar
hittills idag gör ju inte det inre varmt och glatt precis. Det liksom fryser. Men nästan 50 minuters promenad om ungefär 4,5 kilometer fick upp min värme. Kinderna glöder.

Frusen pöl

Fruset som det inre.


Ibland stannar steget upp
för att fota, betrakta, fundera. Men i lekplatsens grus är stegen frusna till våren, kanske…

Frusna steg i lekplatsens grus

Steg i lekplatsens grus, frusna till våren.


Det frostiga och frusna kan
också äga skönhet. Ibland är det svårt att se, när stegen vill hasta vidare.

Frost på trästaket

Frostigt och frusen över natten.


Med mitt förnuft
vet jag att naturen bara dör en stund. Kapslar in sig för en stunds vila i väntan på att få sprängas om några månader. Frågan är om jag finns kvar här som åskådare då eller om jag bevittnar andra skådespel.

 Frostigt blad

Naturen kapslar in sig.


Nu gäller det
att ta sig en funderare på hur jag trampar framåt utan att se bakåt. I kylan. I det frostiga, frusna som en gång ska återfödas…

Frostig sadel

Hur trampar jag vidare?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om insikter och utsikter.


Med två nej i ryggen
trippade jag iväg på dagens promenad. Men inte en enda tår föll synlig nerför mina kinder!

Fallfrukt äpplen

Bara äpplen föll.


Jag såg en man klättra in
i en lägenhet genom ett fönster. Men nej, inget inbrott pågick, endast fönsterbyte.

Jag såg en kvinna helt i grått – till och med påsen hon bar var grå. Jag lyfte blicken och tackade för att jag har förmågan att se färg!

Rött träd

Tacksam att jag kan se färg.


Jag passerade två unga kvinnor
som samtalade om stillhet. Jag insåg att jag inte är ung längre.

Gula o orange rosor

Inte längre ung…


På väg att blomma ut.
Om jag nånsin har blommat…

 Rosaröd blomma

På väg att blomma ut.


Kom på mig
med att fundera över Det Ofödda Barnet. Tanken svepte också över de giftiga orden. Omdömen som gör sinnet svart.

Svarta bär

Giftiga?


Jag kunde ha gjort andra val,
men de val jag har gjort går inte att förändra nu. Aldrig kommer jag att leka med gossen i nån trampbil. Gossen är en vuxen man nu, trampbilen har gått i pension.

Gammal trampbil

Pensionerad.


När man inte längre är önskvärd…
När det man kunnat ge har tagits ifrån en… Först då blir man lämnad ifred.

Avskalad gren på marken

Avskalad det användbara.


Det närmar sig slutreplik
och ridåfall för allra sista gången. Tack till fellow actors såväl som till publik! Showen pågår emellertid ett tag till. Kritiker, vässa era pennor och skriv lusen av mig! Jag är så trött på att vara skuggan av mitt forna jag.

Skugga

En skugga av den jag var.


Fäll inga falska tårar
över den du har baktalat! Det är försent för ånger. Stå fast vid dina val. Lika fast som mina ord står kvar. För dem kommer ingen nånsin åt.


Livet är kort. Det består av insikter och utsikter.

Read Full Post »

I höst har smöret försvunnit från flera skolor i Stockholm. Anledningen är att utbildningsnämnden har bestämt sig för att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. I dessa rekommendationer står att skolorna bör servera lättmargarin.

Lättmargarin ett nyckelord i skolorna?


Många föräldrar och elever
är upprörda över detta och undrar vart valfriheten har tagit vägen. Det är ju inte alla som tycker att lättmargarin är gott, men det är heller inte alla som tycker att det är nyttigt. Vad innehåller de här lättprodukterna, egentligen???

Bakgrunden till utbildningsnämndens beslut är att skollagen har skärpts. Skolorna måste servera näringsriktig mat och då bestämde nämnden i Stockholm att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. För det rekommenderar i sin tur Skolinspektionen. Många led är det… Och inte blir det tydligare av att skolborgarrådet Lotta Edholm menar att det finns en möjlighet för skolor att servera smör till smörgåsen. Fast då måste skolan minska på det mättade fettet i den övriga maten. Hon försöker förtydliga i Dagens Nyheter:

Till sist är det en fråga för varje skolas rektor att avgöra vad som serveras, men vår tolkning är att det är fullt möjligt att servera smör […]

Men rektor på den skola som DN:s artikel handlar om menar att det inte har funnits nån valfrihet utan att det kommit klara direktiv från utbildningsförvaltningen att skolorna måste servera lättmargarin som är nyckelhålsmärkt.

Jag har aldrig ätit lättmargarin – jag tycker helt enkelt inte om det. Det smakar fettigt och plastigt, men definitivt inte smör. Smör ÄR fetare, jag VET, men jag tar inte mycket smör – eller Bregott – sen jag började ha matfett på mackorna igen för några år sen. (Tidigare hade jag gjort ett uppehåll med smör under cirka 30 år…). Jag tror inte att våra barn och unga vråläter smör utan tycker att det är bättre att man sätter in insatser mot fetter som finns i till exempel chips, choklad och snabbmat. Smör är naturligt!

Naturligt!


Livet är kort.

Read Full Post »

Och vart tog den här söndagen vägen? Inte vet jag. Liten sovmorgon blev det efter att vi hade kommit i säng skapligt kvällen före. Som vanligt var det skit på TV och det bästa vi kunde uppbringa, alla kanaler till trots, var ett gammalt avsnitt av kommissarie Morse på Kanal 9. Fästmön öppnade en flaska La Luna till middagen (tunna kycklingfiléer, potatisklyftor, diverse olika såser samt en grönsallad med fetaost och oliver som bonusingredienser). Det blev ett glas till maten och ett glas att skölja ner den envise Morse med samt lite senare, resterna av fredagens chilibågar.


Det var rätt OK att hänga med Morse på lördagskvällen och skölja ner honom med ett glas gott rödvin.

                                                                                                                                                                Idag har jag varit Ute på Uppdrag. Fick cirkulera en halvtimma innan jag hittade nån parkeringsplats, så jag har i skrivande stund bara varit hemma nån timma. Hemma hos mig. Jag är här för att vattna, duscha, ringa mamma samt kryssa i a-kasselappen. Den sista är som ett slag i huvudet varje gång jag kryssar en dag. Tyvärr är kryssandet nåt jag måste fortsätta med eftersom inte nog med att jag inte får nån lön när jag ska ut och jobba, mina a-kassedagar tickar iväg under tiden också. Hade jag varit förslagen hade jag sagt att jag hoppar på det där jobbet när dagarna är slut. Men för mig är det viktigaste att komma ut i arbete. Nu. Så snart som.


Jag vill ut i arbete innan jag dör inifrån.

                                                                                                                                                                 Jag har duschat och smort in mina onda ben, så nu stinker det salva om hela mig. Inte för att salvan hjälper, men jag har åtminstone inte haft nån ny propp på ett år. Däremot satt jag och kliade mig på ena kinden nyss och undrade vad det var för brunrött jag fått på vänsterhandens fingrar… Blod. Jag hade kliat hål på nån prick eller så. Fräscht… Höll förstås på att tuppa av när jag insåg att det var blod, men jag satt ner så fallet blev inte så långt. Med bortvänd blick hasade jag sen ut till toan och tvättade händerna. Ja inte i toan, dårå, utan i handfatet på toaletten. (Nån som märker ord, eller?!)

Nu återstår att ringa mamma innan jag åker tillbaka till Förorten. Ska in till Tokerian först med veckans Lotto samt posta ett födelsedagskort till MH.

Idag ska Anna göra nån god fiskgratäng till middag. Jag äter förundrad all god mat hon lagar. Mitt bidrag blir oftast att fixa grönsakerna till. Och de kvällar jag lagar mat vet barnen att det allt som oftast blir grillad kyckling med potatissallad och baguett…

Hmm… börjar känna mig lite hungrig, faktiskt. För en halvtimma sen blev det en påse Ahlgrens bilar till lunch…

Read Full Post »

Nu har vi varit ute på vift hela dan, så vi har ont i fötter och ben båda två.

Efter den stadiga frukosten tog vi t-banan till Globen.


Vi skulle alltså åka i en av de två glaskulorna på utsidan av Globen…

                                                                                                                                        Biljetterna kostade 130 pix och det fanns egentligen inget skäl till att förbeställa biljetterna. Visserligen fick vi vänta lite mer än en timma, men då blev det en tur in i shoppingcentrumet samt lite vykortsskrivning efter att ha intagit en kladdig glass.


Jag var INTE imponerad av Ben & Jerry-glassen. Den smälte för fort och det var en massa jobbiga bitar i den.

                                                                                                                                                Vi satt utanför och sultade på våra glassar. Till sist gav jag upp med min.


Globen är en fascinerande byggnad. Vi skulle alltså strax glida uppför den…

                                                                                                                                               Det passerade ett plan ovanför, det såg väldigt litet ut…


Åka uppför… Nästan till himlen…

                                                                                                                                                    Först fick vi glo på en informationsfilm på sju minuter. Vi irriterade oss enormt på två ungar som babblade hela tiden. Pojken hade dessutom samma basröst och sjuka humor som sin medföljande farmor. Det hjälpte inte.


Inne i gondolen var det stekhett.

                                                                                                                                                Så bar det av uppåt, dock i långsam fart.


Här är vi på väg upp.

                                                                                                                                               Utsikten var enorm och vi hade tur med vädret så vi kunde se bra.


Häftig utsikt där uppe!

                                                                                                                                                 Men sen skulle vi ner igen och det tyckte somliga var läskigare…


Rakt ner skulle vi igen…

                                                                                                                                                    Vi överlevde färden och tog sen åter t-banan, denna gång till Slusken*. Vi promenerade längs vattnet för där fläktade det. Patricia låg emellertid tyst och svart vid kajen,


Patricia låg bara svart och tyst vid kaj.

                                                                                                                                                När vi närmade oss Birka Cruises såg vi att vi sannerligen hade tur med vädret… Idag visade termometern på 32 grader…


Vi hade i alla fall tur med vädret…

                                                                                                                                                Vårt mål var Fotografiska museet, där vi bland annat såg bilder av Lennart Nilsson och Annie Leibovitz. Det var sannerligen urhäftiga bilder…


Den här häftiga bilden av Baryshnikov såg vi bland annat.

                                                                                                                                            Utanför museet låg det ett huvud och skräpade, det såg Anna direkt. Själv tyckte jag att det såg ut som nåt annat.


Ett huvud som vilar på ena kinden eller vad tycker du att ser ut som?

                                                                                                                                              Efter museibesöket var vi varma och törstiga. Belöningen blev var sin MariestadBlå dörren.

 
Mariestad och jordnötter var inte helt fel efter att ha svettats ut såväl vätska som salt.

                                                                                                                                                   Anna tog potatisklyftor med vitlökssås. Eller tzatziki, somvi säger i Uppsala…


Mums i värmen!

                                                                                                                                                Därpå traskade vi Götgatan ”hemåt”. Det är alltid kul – och framför allt gratis – att studera folk. Den här frisyren tyckte vi var… intressant…


Skägget bildade en likadan tofs på karlns framsida.

                                                                                                                                                     Allt som man skyltade med var inte snyggt…


Gröna shorts och en vit topp med påsydda rosor var inte snyggt.

                                                                                                                                                Vi såg några roliga kuddar i en affär som påminde mig om några jag känner.


Två roliga kuddar.

                                                                                                                                                   I ett skyltfönster såg vi härliga kräftor. De var inte bara svenska, de var östgötska!!!


Hemkokta östgötska kräftor…

                                                                                                                                              Jag shoppade endast en bok till mig själv idag. Det blev Mons Kallentofts senaste, Vårlik. Måste ju ha nåt spännande att läsa framöver… Och Mons är ju för övrigt östgöte ursprungligen!


Köpte boken på en riktig bok- och pappershandel!

                                                                                                                                                      Nu blir det en liten siesta och benen ska vilas. Jag har smort in mitt onda elände med såväl gel som salva och hoppas att det håller för en tur ut i afton på jakt efter föda.

                                                                                                                                            *Slusken = Slussen

Read Full Post »

I serien inlägg med titeln De sex sinnena har vi nu betat av Hörsel/ljud, Dofter, Smak och Syn. Det är dags för känsel.

Idag har Elias pratat om känsel och lukt i skolan. Här är vad han säger om känsel:

Man går i ett mörkt rum och känner på vissa saker. Sen hittar man lysknappen och så tänder man.

Så kan det vara när man är sju och ett halvt.

För mig handlar känsel om beröring. Jag berör saker, människor och blir berörd. Jag tycker om att röra vid Anna. Jag gillar att rufsa i Elias hår. Tycker om mjuk sammet och hårda pianotangenter. Älskar att röra vid tangenterna på datorn…

Jag tycker om att bli berörd av Anna, när hon smeker mig på kinden eller daskar till mig i rumpan. Kramar tar jag inte emot av vem som helst. Man kan säga att jag har respekt för kramar. Tar och ger bara till vissa utvalda.

Att känna regnet, att känna vårsolen på min bleka nos… En sval hand på en feberhet panna eller en varm hand när min är frusen…

De duktiga teckenspråkstolkarna som tecknar i dövblindas händer eller låter brukarna hålla sina händer och känna tecknen… Fantastiskt språk, teckenspråket!


Alfabetet på teckenspråk. KÄNNER du till det? Jag tror att min duktiga f d frilansare Inger Edwall har ritat just det här kortet som Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, säljer.

Read Full Post »

« Newer Posts