Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kickbike’

Ett inlägg om sånt som händer lokalt, mest.


 

30skylt

Snart blir det 30 i alla bostadsområden i Uppsala.

Häromdan – och ganska ofta – gick det att läsa här på bloggen om hur svårt såväl folk som fä har att följa trafikregler. Alltså det är jag som tycker att andra har problem. Själv är jag förstås ofelbar – NOT! Igår, när vi var ute på tur, märkte jag att hastighetsmätaren plötsligt stod på över 100 på en 90-väg. Inte bra! Jag lättade genast på gasen, men misstänker starkt att jag snart får post hem med ett foto på mig själv och ett inbetalningskort. Men sänka hastigheten lär jag få göra konstant framöver, för snart ska det sänkas hastigheter inne i Uppsala och utanför. Först ut är Svartbäcken, som till viss del redan har fått sänkta hastigheter. I höst är det Förortens tur.

Vad tycker jag om att hålla 30 eller 40 i stället för 50? Jorå, det går väl an. Problemet är att man då får köra på låg växel, vilket inte är så miljövänligt och dessutom innebär högre bränslekostnader för mig. Det blir 40 på större stadsgator och 30 i alla bostadsområden.

kickbike fr BR

Gossen hade tröttnat på sin kickbike och sprang rakt ut på gatan i stället medan mamman cyklade.

Principiellt är det bra att det är lägre hastigheter där eftersom det är mycket folk som rör sig på dessa ställen. Men jag vidhåller att gatan inte är nån lekplats för barn och att det är föräldrars skyldighet att lära sina barn det. Häromdan, i ett område där det redan är 30, sprang en liten pojke ut framför min bil. Det var tur att jag höll lägre fart än 30. I hans sällskap var en cyklande mamma som i ena handen höll en kickbike som gossen uppenbarligen tröttnat på att framföra. Jag såg på hennes läppar att hon sa till barnet att vara försiktigt för här kunde det komma bilar – varpå pojken, utan att se sig för, sprang rakt ut i gatan och korsade den. Det hade kunnat bli barnets död, det. En klok mamma hade lett sin cykel, promenerat med det lilla barnet och hängt kickbiken på cykeln. Men den här mamman kanske inte var rädd om sitt barn..?

ICA Solen

Den enda sol vi ser i Sverige för tillfället är ICA Solens skylt.

Det finns folk som tycker att Sverige daltar med sin befolkning med alla sina lagar och regler. En stor del av dessa människor tillhör säkerligen de cirka sju procent av svenskarna som är utlandsboende. En ny studie visar nämligen att över 660 000 svenskar bor i utlandet. Flest svenskar bor det i USA, Storbritannien, Spanien och Norge. Skälen till att dessa svenskar bosätter sig utomlands är nog inte främst sänkta hastigheter utan klimatet rent vädermässigt samt skatterna, förstås. Jag tror aldrig jag hör så mycket klagomål på Sverige som från utlandssvenskarna. Men i vissa sammanhang tycks det vara sämre att bo utomlands, till exempel när det gäller sånt som vård och skola. Många utlandsboende kommer därför till Sverige när de ska laga sina kroppar eller tänder. Men se skatt betalar de gissningsvis minimalt här. Samtidigt ses man som utvandrad om man har bott utomlands i över ett år. Då tycker jag att man kan sköta även sin hälsa där – där man bor, alltså, och inte komma till Sverige och förlänga vårdköerna.

Bergatrollet

Snuskgubbar är intet nytt i organisationen.

På tal om vårdköer kan man inte låta bli att undra vad de som jobbar inom den lokala organisationen med ansvar för länsinvånarnas vård och hälsa sysslar med. Igår såg jag på nätet att en chef sextrakasserade en ung kvinna på Fejan. Trakasserierna hade nämligen skett på arbetstid, en tid när man rimligtvis borde ha arbetat. Jag var förstås övertygad om att det var min gamle bekanting som var igång igen, han som blev petad från sin förra tjänst för just trakasserier av kvinnliga medarbetare, såna som han ser till att enbart anställa (manliga medarbetare ses troligen som hot mot den egna personen). Men lokalblaskan lyckades avslöja att det rörde sig om en chef på Landstingsservice som använt mycket grovt och kränkande språk på sociala medier till en ung, visstidsanställd kvinna. För detta fick mannen en skriftlig varning. Min gamle bekanting, däremot, sitter fortfarande kvar på en hög position med en skamligt generös lön som vi skattebetalare är med och betalar. Nej, nån rättvisa finns det inte, det vet vi ju.

Trots mitt dundrande ovan började den här dan faktiskt med lite sol. Det är molnigare nu, så det blir perfekt att åka till stans nyaste ICA Maxi och storhandla med Fästmön. Det är aldrig roligt att storhandla, men det känns lite bättre när det inte är jag som betalar. Jag bara kör bilen dit och varuvagnen på plats och bär lite matkassar. Man kan faktiskt ta motorvägen större delen av vägen till affären och då får jag köra 110. Än så länge…

Hoppas DU får en bra dag! Som vanligt blir jag glad för några rader i en kommentar om vad DU har för dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett varmt inlägg.


 

Luftballong mellan husenNej jag tänker inte klaga på värmen! Jag njuter – även om omständig-heterna tvingar till mest inne-sittande. Det blev en stunds sittning på ballen* igår kväll. Där var ganska tyst och stilla. En ballong svävade fram mellan husen.

Tack och lov grillade ingen! De flesta barn verkade också trötta och loja i värmen.

Men ett litet drama utspelade sig på tennisbanan:

Två små flickor, vi kan kalla dem Rosa och Grön, kom åkande med var sin kickbike in på tennisbanan. Nånting gick snett och Grön gjorde sig illa. Hon började förstås grina. Torr-grina, som vi brukar säga. Med det menas gråt som upphävs för att få uppmärksamhet, inte för att man är ledsen eller har ont. Rosa försökte trösta, men tappade snart intresset varpå Grön tystnade. Men så passerade några småpojkar utanför tennisbanan, varpå Grön gav hals igen. De söta småpojkarna (ja, de var verkligen söta!) gick då fram till den lilla Grön-flickan och tröstade henne samt hämtade kickbiken hon hade slängt ifrån sig. Friden sänkte sig åter över området och jag tänkte för mig själv:

Jaa, det finns fortfarande små gentlemen! Värme till dem!

Skymning öfver Uppsala till Tofflan

Recension på gång!

Jag satt med blyertspenna och boken jag ska recensera. Fast jag ville ju helst sitta vid nya datorn… Det är bara att erkänna: jag är kär! Den är liten, behändig och snabb som tusan! Dessutom är den tyst. (Så tyst att jag hör för mycket av vad som pågår utanför mitt fönster…) Att jag har en snabb lina underlättar förstås, liksom det faktum att datorn är ganska tom än så länge. Men det är en sån fröjd att kunna skriva utan att datorn till exempel måste stanna upp och hämta andan, ungefär – nåt som medför att den liksom står stilla. På senare tid har Storebror** haft flera såna vaken-apnéer. Det har medfört att även jag har hållit andan: har den tappat det jag skrev eller finns det kvar???

Igår kväll bad jag om tips på bildbehandlingsprogram här på bloggen, men också via Twitter. På bloggen fick jag ingen respons (vilket var väntat eftersom den har en viss målgrupp), men på Twitter fick jag snabbt svar. Det blev ett och annat tips på gratisprogram att ladda ner från nätet. Samtidigt fick jag även en signal om att det finns ett Photoshop med licens tillgängligt tack vare min nästanbror. Jag ska ringa senare och kolla upp det, för hur det än är så är jag mest van vid Photoshop.

Så eventuellt blir det en tur ut i verkligheten idag igen. Det är nog dessa turer som gör mig tröttast och inte värmen. Samtidigt är jag ju glad att människor vill umgås med mig, bryr sig om mig och vill hjälpa mig. Felet ligger hos mig. Jag skäms och är rädd att jag ska tråka ut folk med det jag säger. Bland annat. Det tar kraft och energi att bara försöka vara. Just nu gör jag så gott jag kan.

Gammal dator

Storebror får flytta ut i förrådet.

I övrigt ska jag släpa ut Storebror i förrådet, för se kasta honom kan jag inte! Inte än… Dessutom behöver jag ta ut moderkortet, eller vad det heter, så att jag inte lämnar ut saker jag inte vill ska lämnas ut – ifall nån nu skulle råka bli sugen på att kika närmare på datorn.

Vi har fått akut sjukdom i familjen och jag finns lite på stand by om det är nåt jag kan hjälpa till med. Fästmön sköter kontakterna i såna fall.

Annars är det läsning på ballen idag som gäller. Jag har sökt mina första jobb via nya datorn, men sätter mig säkert en stund senare igen och letar. Recensionen måste vara klar innan jag åker till mamma och dessutom vill jag läsa ut min bok på gång. Jag tycker att den lilla boken är tung att ta sig igenom och jag läser den inte med glädje eller fladdrande hjärta, snarare med tunginthet. Nej, den passar mig inte att läsa just nu, egentligen. Men självklart ger jag inte upp och tänker att lite av det tunga kanske beror på att det är så varmt..?


*ballen = balkongen

**Storebror = min gamla stordator

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse blev det liiite sovmorgon, men lillskrutten kom in vid niotiden och vrålade:

Tjena!

Eftersom vi hade en del att fixa under dagen, klev vi strax upp. Fästmön fixade äggfrukost – till mig. Hon är ju inte den själviska typen utan gav mig husets enda ägg. Som tack gjorde jag detta stilleben med kaviar.


Kaviarqlique till vänster, ett perfekt treminuters ägg till höger.

                                                                                                                                                          På agendan stod att fixa en födelsedagspresent till gossen som ska ha bowling-kalas i morgon. Dessutom fick Anna ett sms om att hennes nya mobil var fixad och klar för hämtning. Så det blev först en tur till OnOff och sen tog vi dörren strax intill in till Lekia.

På Lekia fanns det massor av fina saker! Lego-sortimentet var stort – både vad gäller utbud och priser… Inte är det billigt, inte… Men den här bilen, som vi såg hängandes från taket, den var nog inte till salu.


Tänk att få vara med och bygga en sån där…

                                                                                                                                                            Elias hade en del födelsedagspengar kvar, så det blev faktiskt en mindre byggsats som kom med hem.

Det fanns en hel del skämtprylar också. Eller vad sägs om dessa gigantiska brillor?


Jumboglasses  – riktigt snigga brillor, det!

                                                                                                                                                            Sen fanns det andra ”roliga” saker som hade med andra kroppsdelar att göra och som jag tyckte kanske inte riktigt hörde hemma i en leksaksaffär. Men som sagt, lite ”roliga” var de ju…


Löstuttar, lösrumpor och en ”willy exerciser… Kanske inte leksaker för barn, precis…

                                                                                                                                        Vid utgången fanns också en del roligt att titta på och Elias fick en bamsekram av Nalle Puh


En Bamse-kram blev det verkligen!

                                                                                                                                                            Innan vi åkte tillbaka till Himlen blev det en tur hem till mig. Jag släppte av Anna och Elias vid Tokerian där de skulle inhandla några ingredienser till kvällens chicken tikka masala. Under tiden sprang jag upp till mig för att hämta dagens lokalblaska, Annas minneskort till mobilen samt en flaska rött till middagen. På infarten höll jag på att köra helt åt skogen eftersom jag mötte två spöken från mitt förflutna. Tror jag. Jag vet nästan inte om det var dem jag såg eller om det var en hallucination… Magen reagerade direkt så det blev till att parkera sig en stund på ”tryckeriet”. Huga!

Åter i Förorten åkte jag hem till Himlen med Anna, Elias, matkassen och min ryggsäck. For sen till Morgonen för att hämta vännen Jerry som skulle ta hand om Clark Kent* en stund.

Slog sen en signal till mamma. Hon var lite orolig för diverse och har ont och besvärligt med sina brustna revben. Anna satte sen på kaffe och hittade var sin bulle i frysen som vi moffade i oss. Därpå kom Jerry och Clark, den förre fick lite kaffe, men bullarna var tyvärr slut. Alltid kul att få en pratstund med Jerry som just nu har många järn i elden. Riktigt roligt att se och höra!

Elias tog med sig sin pappa ut och grabbarna åkte kickbike en stund medan vi tanter satte oss vid våra datorer. Det är ju inte matlagningsdags än och i kväll har jag lovat mig själv att inte äta så mycket som igår så att jag orkar lördagsgodis. Jag tyckte nämligen att Anna sa att hon hade köpt kex och ett par goda ostar – perfekt till ett glas rött! Lillan har åkt för att träffa kompisar och kommer hem sent, har hon aviserat, så i kväll är det grabbarna och Frida som håller ställningarna tillsammans med oss.

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Idag var samtliga i familjen lediga. Sovmorgon hade varit skönt, men för Fästmön blev det några vändor med sömngående son i natt. Samma son vaknade sen klockan sju. Själv vaknade jag av att nån IDIOT klippte gräset precis utanför – mellan klockan 7.15 och 7.45. När IDIOTEN sen avslutat sitt arbete vände sig Anna på rygg (för då hade hon återvänt till sovrummet vid fyra-tiden, eller nåt) och GJORDE LJUD. SNARKLJUD. Det är tufft för somliga (läs: Tofflan) ibland…

Strålande sol idag och tanken var att Anna skulle tvätta i tvättstugan i morse några grejor som behöver tumlas, men bokningen hade inte funkat så det blir från klockan tolv i stället. Sen var det tänkt också att Elias och hans moder skulle ut och testa kickbiken han fick i födelsedagspresent i juli (!) – innan snön kommer. Biken har enbart testats inomhus och det är INTE att rekommendera av olika skäl. Men lille herrn var mera intresserad av att åka till stan och titta på nåt Lego. Eftersom Elias och Anna är två mycket bestämda individer kan jag mycket väl tänka mig att det inte blir varken stadstripp eller kickbike.


Kanske den inte blir provad utomhus förrän i vår?

                                                                                                                                                            I morgon måste vi i vart fall in till stan en tur för att inhandla födelsedagspresent. Elias ska på bowling-kalas på söndag för en klasskompis som fyller år.

Nu är jag hemma hos mig en stund för att hämta några saker, bland annat lokalblaskan och en sax. Lillan frågade igår om Salong Tofflan hade tid för klippning i helgen, så jag har lovat att slakta lite hår. Till skillnad från sin storebror Slaktar-Pojken vill Lillan emellertid ha RÄTT MYCKET hår kvar. Smart tjej.

I afton blir det kanske, kanske hemgjord pizza. Jag bestämde att Frida skulle laga maten i kväll – gissa den blicken jag fick… Närå, när vi gör pizza brukar var och en få fixa sin del. Ungefär. Linn har beställt champinjoner och det vill jag också ha, men sen kan jag tänka mig lök och grön paprika. Anna föreslog också oliver och fetaost och sen vill hon nog ha tonfisk. Resten nöjer sig troligen med skinka, tomat och ost. Hemgjord pizza känns inte lika flottig som köpt. En annan fördel är att man ju faktiskt kan lägga på precis vad man vill. Gott! Fast somlig gör ju de mest GROTESKA kreationer, enligt vissa andra…


Så här såg min egenproducerade pizza ut sist. Frida tyckte att den var GROTESK. Förstår jag inte…

Read Full Post »