Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Katarina Wennstam’

Ett inlägg i vilket Tofflan leker Kristallengalan hemma hos sig. Rätt tramsigt, med andra ord, men ett inlägg som avslutas seriöst.


 

Idag har jag sett så mycket tokigt och oslugt att det inte är konstigt att jag är som jag är. Eller vad sägs om rondelltoaletter, nåt som Byhålebladet kallar

[…] ett klipskt reklamtrick av reningsverk Karshults […]

Nån som kan se det klipska i detta??? Vardå, i såna fall?


Dagens rubrik
hittade jag ändå hos förra konkurrenten Byhålenytt, numera ägd av samma koloss som Byhålebladet:

Piskman rubrik Corren


Piskman, är det en yrkeskategori precis som polisman?


Dagens nyaste stadsdel
står däremot SvT Uppsala för:

Grändby

Grändby i Uppsala har jag aldrig hört talas om. Inte heller Gräny, som SvT Uppsala provade med lite senare…

Gräny centrum

Tänk att det ska vara så svårt att stava till Gränby!!! (Fråga Fästmön…)


Dagens skojigaste chokladbit
observerades på ICA Solen i Förorten.

Kit Kat Romantic Naughty

Have a romantic/naughty/crazy break – have a KitKat.


Och så beviset – dagens bilförare = ett kålhuvud:

Kålhuvud i bilen

Dagens bilförare = ett kålhuvud.


Men det hände en del igår också! 
Gårdagens R I P får bli Wes Craven du vet han som regisserade Terror på Elm street och Scream.

Gårdagens TV-upptäckt av mig får bli Katarina Wennstam, som blir en av tre programledare när nya Efterlyst kör igång på TV8 nu på onsdag. Att ha en före detta kriminalreporter och numera deckarförfattare i studion är ett nytt och spännande grepp!

Gårdagens babbelpelle blir utan tvekan David Lagercrantz som syntes i Babel, ett program som var inspelat före släppet av den däringa boken… va heteren eh… Det som inte DÖVAR oss..? Nej, Det som inte dödar oss. Uppenbarligen är herr Lagercrantz lika ensam som jag såsom han babblade… Hela tiden. It takes one babbelpelle to know one!

Slutligen nåt seriöst. Dagens klokaste ord kommer från Fotios Papadopoulos, överläkare och docent i psykiatri, här i Uppsala. Och det här är inget skämt utan väldigt, väldigt bra påpekat med anledning av att psykiatrivården här i stan slår sig för bröstet vad gäller statistiken kring självmord, som är lägst i landet i Uppsala län:

[Fotios Papadopoulos] menar att antalet självmord i Uppsala län generellt är lågt och att man därför bör vara försiktig i tolkningen av statistiken, samt att det är viktigt att följa upp siffrorna under kommande år. Han menar att åtgärder för minskad arbetslöshet, ensamhet och alkoholkonsumtion är viktiga för att ytterligare få ner antalet självmord.
– Vi ska komma ihåg att långt ifrån alla som tar sitt liv har haft kontakt med psykiatrin. Däremot har de allra flesta haft kontakt med primärvården året innan. Detta betyder att primärvården har en avgörande roll för att fånga upp personer som inte mår psykiskt bra och erbjuda diagnostik och behandling […]


Nä, allt i det här inlägget var inte trams. Och NU kunde jag ha frågat DIG om DU ville dela ut nåt pris till nåt/nån Dagens – eller gårdagens – av nåt slag. Men jag gör inte det. Du får skriva om det på din egen blogg. Eller strunta i det.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skoj-litterärt inlägg.


 

Skulle du kunna vara en karaktär i en semesterdeckare? Jag hittade ett roligt test hos @Deckarhuset på Twitter där du kan få reda på det! Testet är baserat på vilken semester du har. Genom att svara på sju frågor får du även veta vilken författare som kunde ha skrivit/skriva boken om dig och hur du skulle ha tagits/hur du tas av daga…

Testa din semesterdeckare här!


Jag gjorde testet och blev Stadssuddaren,
en person som mest jobbar (!) under sommaren. Jag är oftast utan pengar och dricker helst starköl om det bjuds. Jag plöjer TV-serier eller softar på min balkong. Vid ett flertal tillfällen har jag varit berusad och har gjort sexuella val med dåligt omdöme. Jag dör i en sammandrabbning som ser ut som en olycka och boken om mig är skriven av Mons Kallentoft, Jens Lapidus, Katarina Wennstam eller Kristina Ohlsson. Eller möjligen Sjöwall-Wahlöö…

sol i sinne mord inne


Om det ligger nån sanning i detta?
Tja jobbar gör jag ju inte, men jag skulle HELST göra det. Pengar har jag inga och starköl gillar jag, men jag är aldrig berusad och plöjer sällan TV-serier. Några sexuella val med dåligt omdöme har jag inte gjort de senaste åtta åren. Jag har softat på ballen* typ en helg i sommar. Vad gäller resten kan jag ju inte veta det… Vem blev DU??? Eller vågar du inte göra testet???


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Sist ut i serien Deckarna är Katarina Wennstam. Nog har jag läst en och annan av hennes böcker som jag har hittat hemma hos Fästmön. Och jag har nog gillat dem. Faktum är att jag har beställt en av hennes böcker på årets bokrea, Stenhjärtat, till Anna. Som du vet brukar jag köpa och ge bort böcker och sen låna och läsa dem själv. Så blir det nog även denna gång. Men i kväll fick jag lära mig lite nytt om författaren!

Katarina Wennstam

Katarina Wennstam var kriminalreporter och blev deckarförfattare. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson/SVT.)


Jag märkte genast 
att Katarina Wennstam var journalist! Inte nog med att hon ställer massor av frågor hela tiden, hon har en mycket bestämd underläpp – typiskt journalister. (Eh ja…) Hon jobbade som kriminalreporter på SvT. Ofta handlade hennes inslag om mäns våld mot kvinnor. I sina sex deckare har hon fortsatt på det temat. Men samtliga mordoffer i hennes böcker är män.

Som barn skrev hon ett ilsket brev om gåvoskatt till Olof Palme – och fick ett tre sidor långt svar. Kopian skickade hon till Ulf Adelsohn, som då var i opposition. Det är helt uppenbart att Katarina Wennstam gillar att skapa konflikter. Utan högskoleutbildning som journalist, ”bara” folkhögskoledito, skapade hon åter konflikt för att få sitt första jobb. Så småningom jobbade hon med att bevaka rättegången mot Anna Lindhs mördare. Men längtan att bli författare tog över. Först skrev Katarina Wennstam reportageböcker innan hon gav sig på deckargenren.

Eftermiddagens övning blev en fiktiv rättegång i vilken Christoffer Carlsson var anklagad för stöld. Övriga deltagare fick olika roller och som bonus var en känd advokat med och lekte.

Vid  middagen avslöjades hur Katarina Wennstam blev utsatt för en ryktesspridning under tonåren. Det gjorde henne arg. Och stark. Anders Roslund tyckte också att hon är

skarp även när hon är flamsig.

Kvällens program var… trivsamt. Katarina Wennstams böcker ska jag fortsätta läsa.

Toffelomdömet blev högt. Och jag ser fram emot flera böcker av författarna och flera program i den här serien.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Detta var den sista författaren
som presenterades i Deckarna, men jag hoppas att det blir en fortsättning och att nya författare dyker upp på nåt värdshus nånstans. Jag har ju tipsat om några namn…

 

Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Christoffer Carlsson

Deckarna: Denise Rudberg

Deckarna: Anna Jansson

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Onsdagkväll och dags för Deckarna. Serien börjar gå mot sitt slut nu. I kväll var det yngste deltagarens tur att utredas. Christoffer Carlsson skriver ganska hårdkokta, svarta deckare. Jag har läst en av dem och blev inte imponerad. Men efter en Twitterdialog med författaren har jag bestämt mig för att ge hans författarskap en ny chans. (Jag är svag för författare som inte räds att kommunicera med sina läsare. Såna författare hamnar automatiskt på plus hos mig.) Nån gång. Inte just nu. Först ville jag ju veta lite mer om honom.

Christoffer Carlsson

Christoffer Carlsson skriver hårdkokt och svart. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Christoffer Carlsson är minstingen
i gänget. Men trots att han endast är 29 år ung är han disputerad kriminolog. Litterärt har han tagit livet av elva personer och ett och annat djur. Christoffer Carlsson började skriva deckare redan som barn. Vem vet, kanske är han psykopat? Han avslöjade i vart fall att han har knäckt deckargenrens W-kod och att han är inspirerad av bland andra Sjöwall-Wahlöö.

Dagens övning kändes lite märklig, men gick bland annat ut på att hitta mordoffer och mördare. Den kändes lite… rumphuggen och det offer som tagit bussen in till stan rollade ut ganska snart efter att ha presenterats. Ett visst kvinnofall skedde även denna gång – dock inte nerför nån trappa utan i form av en tappad röst.

Roligast var nog att upptäcka att Christoffer Carlsson säger

liksom 

minst lika ofta som jag.

Det var ett bra program och Christoffer Carlsson är en intressant författare som jag ska ge en ny chans. Och detta skriver jag inte enbart på grund av vår Twitterdialog!

Toffelomdömet blev högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa gång avslutar Katarina Wennstam den här TV-serien.


Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Denise Rudberg

Deckarna: Anna Jansson

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.



Mina onsdagskvällar
fortsätter i samma stil: Jag kollar på Deckarna. Av de sex deckarförfattare som har samlats på värdshuset var det Denise Rudbergs tur att bli skärskådad i afton. Om henne vet jag typ ingenting. Jag har inte läst nån av hennes böcker.

Denise Rudberg

Om Denise Rudberg visste jag ingenting innan jag såg på programmet.


Denise Rueberg har gjort sig känd på 
en genre som inte intresserar mig så särskilt mycket: chick-lit. Jag har gett mig på några av de mest kända utländska författarna som har skrivit den typen av böcker, men det hjälper inte – jag är totalt ointresserad. Kanske är det därför jag hittills har dissat att läsa nåt av Denise Rudberg..? Den genre hon skriver nu kallar hon själv

elegant crime.

Och jag tycker nog att det låter lite… töntigt. Eller i vart fall inte som min stil. Samtidigt går det inte att komma ifrån att jag efter kvällens avslöjanden får en annan bild av Denise Rudberg. HON är nämligen inte töntig. Det visade hon redan som femtonåring när hon packade sin väska och drog – av skäl som hon ger vissa obehagliga glimtar från under programmet.

Det hon berättar om Författarförbundet får mig att pysa av ilska. Ett fack ska väl måna om medlemmar och om dem som vill gå med, inte avslå ansökningar på grund av tycke och smak?!

Om genrebytet säger Denise Rudberg att hon ville gå vidare. Hon tyckte att det blev tjatigt med chic lit och ville skriva böcker med mer samhällskritik. Då är deckare den perfekta genren.

Programmet om Denise Rudberg blev väldigt hattigt. Ett skäl till det var att Katarina Wennstam, som suttit tillsammans med Christoffer Carlsson och skrivit en kortroman där Denise Rudberg var mördare, föll ner för en trappa och skadade sig. Det blev ambulansfärd till röntgen, så Roslunds, Hellströms och Anna Janssons romanprojekt fick vi aldrig riktigt höra.

Toffelomdömet blir medel. Programmet blev för rörigt och jag hade svårt att få en bra bild av författaren.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa gång är det Christoffer Carlsson som ska utredas.


Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Anna Jansson

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Förra onsdagen var det premiär för SvT:s Deckarna. Serien där sex deckarförfattare strålar samman på ett värdshus nånstans i Sverige för att utreda varandras drivkrafter. I kväll var det Anna Janssons tur. Och det var verkligen tur för mig, för hon är en av mina klara favoritförfattare.

Anna Jansson Foto: Janne  Danielsson/SVT

En av mina favoritförfattare Anna Jansson. (Foto: Janne Danielsson/SVT)


Anna Jansson är så mycket av allting: 

  • hon är inte bara författare, hon är sjuksköterska också
  • hon har begått 57 mord i sina böcker
  • trots sen debut (hon var 42 år) är hon den mest utlånade vuxenförfattaren på våra bibliotek
  • hon har varit på vampyrlajv i Uppsala

för att nämna några saker. Hon beskriver skrivandet som att ha en hemlig älskare. Intressant att få veta är att hon har dyslexi, men ändå skriver så bra böcker. Det är möten med människor som inspirerar henne (känns igen!) – särskilt möten på tåg. Därför ger sig gänget ut på en resa för att skaffa sig underlag till kommande böcker (?). På en perrong i Arvika träffar de en låtskrivare/musiker. (Ja, vi slipper höra musiken, tack och lov!)

Det är vid middagen på kvällen det blir djupt och allvarligt. Efter den gotländska femkampen där rövkroken nästan bryter nacken av dagens huvudperson. Då berättar Anna Jansson mer om sina katastroftankar, sin övergivenhet, om hur det var att bli änka och låta makens organ ge andra människor nytt liv. Och kärleken. Lite grann. Anna Jansson säger bland annat:

Vi pratar inte om döden.

Så väl jag känner igen dessa ord! Men det blir inga tårar kring bordet. Bara insiktsfullt, på nåt sätt. Den här gången hade kvinnorna i gänget (Denise Rudberg och Katarina Wennstam) lugnat ner sig lite och tillät männen att ställa frågor. Och ja! Christoffer Carlsson tillförde nånting i kväll, han sänkte inte bara medelåldern. Ärligt!

Toffelomdömet blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa gång är det Denise Rudberg som ska utredas.


Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

I kväll var det premiär för SvT:s nya serie Deckarna. Sex deckarförfattare samlas på ett värdshus där man ska komma fram till vilka drivkrafter var och en har för sitt skrivande om mord. Att de totalt har haft ihjäl 125 personer – i litteraturen, dock! – får en ju onekligen att undra lite…

Deckarna foto Janne Danielsson svt

Deckarna. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson, SvT.)


Av de sex 
har jag läst Anna Jansson, Anders Roslund & Börge Hellström, Katarina Wennstam och Christoffer Carlsson. Denise Rudberg har jag inte gett mig på. De tre förstnämnda är mina klara favoriter. Anna Jansson skriver otroliga bladvändare och Roslund & Hellström skriver böcker med synnerligen aktuella och realistiska teman.

Men idag var det Roslund & Hellströms tur att bli utredda i denna kriminallitterära version av Stjärnorna på Slottet. (Serien kunde ha hetat Deckarna på Värdshuset, men…) Det var intressant att höra författarparet berätta hur de jobbar fram en bok. Jag skulle nog aldrig kunna samarbeta så med nån annan skribent! Extra kul var det med ”gästen” som ju faktiskt har en prominent roll i deras böcker – utan att de har frågat om lov…

Utan att avslöja för mycket – jag tycker som vanligt att du som läser det här inlägget ska titta själv och bilda dig en egen uppfattning – kan jag säga att både Roslund och Hellström utsattes för övergrepp av olika art som barn. Detta har naturligtvis varit en drivkraft i författarskapet.

När nån undrar 

Varför ställer folk runt omkring inte frågor?

kommer svaret blixtsnabbt från Denise Rudberg:

De är fega!

Jag kan förstås bara nicka och hålla med. Annars tyckte jag att Denise Rudberg och Katarina Wennstam var mest pratsamma och lite för frågvisa stundtals. Anna Jansson uppfattade jag som en god lyssnerska och Christoffer Carlsson… tja, han tillförde inte nånting just – alla andra hade liksom sagt allt redan när han sa nåt. Kanske är hans roll i det hela att sänka medelåldern på deckarna?

En roll som jag definitivt inte begriper är Krister Henrikssons. Han smög omkring utanför och var berättaren som med tydlig förkylning skulle föra dan framåt. Eller? Ja, hans busksmygande kunde programmet helt klart ha klarat sig utan, det var mest löjligt.

Toffelomdömet efter första programmet blir högt, men en hel tofflas avdrag blir det för Busk-Krille!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa vecka är det min klara favorit Anna Janssons tur att bli utredd.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »