Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kassakort’

Ett inlägg i vilket jag estimerar att det är helg.


Äntligen fredag!
Eller

TGIF!

som en del säger. Jag har nog aldrig använt förkortningen. Som tur är har jag mer bildade vänner, som Agneta, som förklarade vad bokstäverna står för*.

Det har nog regnat i natt, för det ser blött ut på marken. Himlen är i skrivande stund regngrå. Jag har just skickat in min andra aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Det gick finfint, men, som sagt, det tar ju sin lilla tid att skriva in alla jobb man söker, intervjuer man varit på, andra aktiviteter som har med jobbsökeri att göra som man har ägnat sig åt etc. Jag påbörjade rapporten redan i förra veckan och satt då och la in poster i ungefär en timme. Igår satt jag en stund också. Därför tog det knappa 20 minuter idag. Som sagt, det tar tid. Och allt jag skriver in har jag redan i en Excelfil här hemma. Jag måste ju lätt kunna se vilka jobb jag har sökt och när, resultaten etc.

Pappershög med sökta jobb

Min pappershög med sökta jobb.


En annan sak jag alltid gör
är att skriva ut såväl annons som den tillhörande ansökan. Det är väldigt smart att ha när det drar ihop sig till intervju. För ingen av mina ansökningar är den andra lik – även om jag förstås har en grundmall till en ansökan som jag utgår ifrån. Igår skrev jag ut min Excelfil över alla sökta jobb. Det blev 29 A4-sidor. När jag sen skulle skriva ut annonser började skrivaren att krångla. Bläcket kan väl orimligt ha tagit slut, jag har ju nyss bytt? Eller också har jag gjort så många utskrifter att det faktiskt är tomt i patronerna. Efter en del fipplande fick jag igång skrivaren igen, men jag blev naturligtvis tvungen att beställa hem nya patroner – för nästan 400 spänn. Tjolahopp – NOT!

Det är så mycket som jag måste komma ihåg att göra. Och mitt närminne är kasst, så skriver jag inte några påminnelser glömmer jag lätt. Idag fyllde jag också i kassakortet för de två senaste veckorna, men det kan jag förstås inte att skicka in till a-kassan förrän på måndag.

I övrigt idag förbereder jag för Fästmöns ankomst. Jag vill så gärna att hon ska få vila på hemmafronten under två veckor nu och göra minimalt med hushållsarbete. Fast ibland kan hon inte låta bli att diska här, till exempel, och det brukar jag inte protestera emot – jag avskyr att diska. Men just nu är det renbäddat och tvättunnan är nästan tom. Jag ska gå ett varv med dammsugaren under förmiddagen. Glömde köpa ett par saker igår, men en tur till nån livsmedelsbutik får Anna följa med på i eftermiddag – så att hon får välja sitt helggodis själv. Det brukar bli tio (10) bitar plockgodis. Det är skillnad mot mig som köpte en hel bunke igår. Satte i mig en tredjedel – och magen har reagerat därefter. Nåja, lite värt det var det! Lite…

Köket serverar Kalle Kon med sås och potatisklyftor i afton, till det ett fylligt rödvin av Amaronetyp. Kom just på att ta fram Kalle ur frysen…

Helgen ligger framför oss som ett tomt blad. Jag gissar på promenader och filmer hemma i vardagsrummet samt säsongsstarten av Downton Abbey på lördag på SvT. Åtta nya delar gör att det åtminstone finns nåt bra att se på TV på lördagskvällar!

Vi laddar för nästa vecka när vi firar femårig förlovningsdag och jag dessutom ska iväg på intervju nummer två till ett mycket intressant jobb!

Men just i denna stund känner jag verkligen

TGIF!!!

Vad händer hos DIG i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta! Jag brukar alltid ta paus i dammsugningen när jag passerar Storebror**…


*TGIF = Thank God It’s Friday

**Storebror = min stordator


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett deppoinlägg – med en krydda jävlar anamma mot slutet! För än lever Tofflan!


Tre timmar.
Det blev nattens totala sömn. Hade svårt att komma till ro och när jag somnat vaknade jag flera gånger. I morse blev jag väckt vid halv åtta-tiden av att grannarna dammsög. Nån som förstår att ingen vill köpa min lägenhet???

Det är så typiskt a-kassan att förstöra helgen. Att få veta att man bara får ersättning för två veckor och inte fyra, eftersom jag inte kan skicka in månadens andra kassakort förrän tidigast på måndag, suger. Och det är inte heller första gången a-kassan förstör min helg utan tredje eller fjärde. Gissningsvis skickar de ut nån sorts mass-mejl och hos mig råkar dessa landa nånstans mellan klockan 21 och 21.30 på fredagskvällen. Ett sånt där mejl som är lika psykologiskt oövertänkt – för jag kan väl inte tänka mig att det är avsiktligt??! – som att mejla nej på sökta jobb en fredag – utan förklaring, förstås –  (jorå, jag fick två av den sorten igår också). Eller att lämna ett cancerbesked före en helg. Eller att bli varslad dan före midsommarafton. (Been there, done that, seen that.) Jag förstår inte hur människor kan vara så… klumpiga…

penna

Man lämnar inte dåliga besked en fredag, puckon!


Som grädde på moset
gick det inte att mejla specifikationen från a-kassan till bolaget som betalar ut inkomstförsäkring. Jag testade på lite olika sätt igår kväll, men det gick inte att mejla bolaget överhuvudtaget. Mina mejl bara studsade. Därför är nu en kopia av specifikationen samt en liten lapp nervikta i ett C6-kuvert jag hittade i mina gömmor. Frimärken hade jag i plånboken, så kuvertet är frankerat och redo att postas idag.

Vilken tur att jag ska träffa bra människor idag! Även om jag ärligt talat helst vill stanna hemma och gråta. Ja, det är sant. Men jag vet att jag mår bättre om jag ger mig ut härifrån detta fängelse/trygga bo. Först blir det lunch på stan med två Twittervänner. En kommer söderifrån, en norrifrån. Den senare, noterade jag, ska ta bilen eftersom h*n känner sig krasslig. Och det är nog smart, det, med tanke på att jag läste hos Uppsalanyheter att det inte går några pendeltåg från Uppsala och norrut…

 Ett svart tåg

Inget som går norrut i helgen.


Efter lunchen
mellanlandar jag hemma för att plocka upp mina saker och vattna innan jag tar bilen ut till Himlen. Jag känner att jag bara behöver få vara och jag hoppas att Fästmön inte har några stora förväntningar på att jag ska vara glad och tjolahopp, tjolahej idag. Det är man inte när man inte sover ordentligt för att man oroar sig för ekonomin och framtiden. Men Anna vet. Jag skäms bara för alla gånger jag kommer med dåliga ”nyheter” eller pratar om mitt elände. För Anna har ju sitt. Visst är det en stor fördel att ha en familj omkring sig som bryr sig om när man har det tufft. Men man kan inte hela tiden lägga över sin skit på familjen. Man kan inte prata ihjäl sina älskade om sitt personliga elände. Det är viktigt att ventilera med andra man litar på också.

Gissningsvis njuter mina webbtroll och andra belackare alldeles förskräckligt mycket när det är negativa och ledsna inlägg som poppar upp här. Jag ser att trafiken från vissa håll ökar. Det som gör mest ont är nog inte webbtrollets besök, för de är anmälda och den personen är ökänd i cyberspace och ingen att ta på nåt större allvar, har jag fått veta. Nej, det värsta är den före detta vännens besök. H*n som inte ville vara delaktig i en lösning av våra knutar. Märkligt, eftersom h*n ändå inte kan lämna mig ifred… Kan Surskalle vara ett lämpligt tillmäle för denna person?

Skallemix

Finns här en och annan Surskalle, tro?


Dags att sätta fart här
med frukost och att fixa till sig. Jag hoppas mina Twittervänner hittar mig – en av dem har jag ju träffat tidigare, men inte den andra. Det ska bli så roligt att ses, bara så ni vet! (Fast jag vet att ni har så ont om tid jämt!..)


Livet är kort. Men jag har rest mig från ynkandet igen. Igen och igen. DET är min lott under min korta vandring här. Retsamt, va?!

Read Full Post »

Ett inlägg om arbete som pågår i mitt hem.


Äntligen mulet!
Jaa, för då slipper jag ha dåligt samvete för att jag sitter inne hela dagarna. Eller i alla fall igår. Men jag fick mycket gjort då. Ibland måste man jobba hemma. Jag har min arbetsplats helt och hållet hemma nu. Så gott som.

Hemmaarbetsplatsen

Min hemmaarbetsplats vid Storebror. Han syns inte. Han är för stor. Skärmen är ganska liten, dock. Ingen utrustning värd att stjäla. Men jag älskar min dator!


Det tar tid att söka jobb.
Det är faktiskt ett heltidsjobb med jourberedskap 24 timmar om dygnet. Inte enbart så att man hela tiden oroar sig över att man inte har jobb eller inkomst och huruvida man kan betala sin hyra och sina andra räkningar. Beredskapen handlar också om att en presumtiv arbetsgivare kan ringa när du står i duschen eller sitter på toa?! Det vore väl ganska typat… Och du ska vara redo att ställa upp på intervju när som helst.

Jag skriver och skriver och skriver. Hittills idag har det blivit två ansökningar. Nu har jag sökt över 40 jobb (under augusti månad). Men man måste ringa också. Till exempel till AF och till a-kassan. En del saker går att sköta via datorn, dock inte alla. Ibland fattar jag inte vad som menas, till exempel. Och jämt är det telefonköer!! Det kanske skulle underlätta för alla inblandade om det fanns bra och begriplig information på alla webbplatser. Bara ett tips från en kommunikatör som börjar bli ganska luttrad när det gäller webbkommunikation vid det här laget…

En klok kommunikatör, Per, skrev förresten ett inlägg om webbformulär med mera på sin blogg igår. Han sammanfattade i princip allt jag tycker och tänker om detta, även detta med att ge bort sitt varumärke… Läs Pers intressanta blogginlägg här!

I måndags skulle jag skicka in kassakort för de två föregående veckorna. Jag hade blivit lovad en utbetalning mellan ordinarie utbetalningar om jag skickade in kortet före den 29 augusti. Alltså fyllde jag i och skickade in kortet den 26 augusti. Naturligtvis krånglade tekniken. Det såg ut som om kassakortet inte skickades in. Men när jag loggade ur och loggade in igen såg det ut som om det hade gått iväg. I två dar väntade jag på nån sorts besked från handläggaren på a-kassan. Total tystnad. Kontaktade då handläggaren igår morse, onsdag, via internetkassan och beskrev att jag var osäker på om kassakortet kommit fram som det skulle och om jag får några pengar nästa vecka. På eftermiddagen fick jag svar att kortet kommit fram och att jag ska få en utbetalning av fyratusennånting kronor på torsdag. Nästa vecka, alltså.

Guldpengar

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Chokladpengar betalar inte hyran.


Nä, om det var Nån som trodde
att man blir rik på a-kassa så trodde Nån fel. Och jag kan ge mig 17 på att det inte är många arbetssökande som fuskar heller! Detta som vi hela tiden anklagas för. Men jag kan ärligt säga att det är pengar som inte är värda att fuska åt sig. Det handlar om mindre än hälften netto av den inkomst jag hade nu senast. Så nej. A-kassa är inte värt att fuska till sig. Nu står min förhoppning till inkomstförsäkringen… Den skulle bli ett välkommet bidrag. Men jag kan inte ansöka om den förrän jag har fått min första a-kassespecifikation som visar att jag har fått pengar från a-kassan. Och nu beklagar jag mig inte, jag konstaterar, om än rätt torrt, hur läget är. Det pekuniära läget samt läget som arbetssökande.

Jag blev mycket förvånad över att jag för en gångs skull delar åsikter med LO. Dess ordförande, dess chefsekonom och en utredare har nämligen skrivit en bra debattartikel i DN idag. Det ska vara möjligt att överleva på a-kassa, men det ska också ställas krav på den arbetssökande att söka jobb aktivt. Läs artikeln här! 

I kväll ska jag ut på vift möte hos Uppsalanyheter.se, världens bästa nättidning, som jag skriver alldeles för lite för just nu. Men det är svårt att få tid till sånt som inte ger nån inkomst. Krasst, men så är det, tyvärr. Jobbsökeriet tar mycket av min tid och det måste prioriteras! Nog för att jag sökte jobb när jag redan hade jobb, särskilt i våras. Men det var typ ett jobb i veckan. Nu är det tre om dan. Minst.

Vad händer hos dig idag??? Njuter du också av molnen??? Söker du också jobb??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en tillvaro som sliter på Tofflan.


Fy te rackarns!
Idag har jag slitit hårt med städningen hemma. Det tog nästan hela dan – för jag blev ju lite avbruten då och då av goda vänner som ville spela eller prata eller kommenterade här på bloggen. Jag har som regel att alltid svara i telefonen/mobilen om jag kan (ibland kan man ju inte). Och alla kommentarer jag publicerar här från läsare får svar! Så nja, så värst mycket slet jag ju inte direkt…

Nu är mitt hem emellertid hyfsat rent och glänsande tills nästa attack från dammråttorna. Det var skönt att få det gjort, för då kan vi vara helt lediga i helgen och bara försöka göra roliga saker.

Jag känner att jag skulle behöva ut och röra på mig, men samtidigt har jag svårt att hitta tiden. Ja, det är sant! Det är baske mig ett heltidsjobb att söka jobb! Och att söka tre jobb om dan tar tid. Dels måste jag leta, dels måste jag ju skriva ansökningar. Idag hittade jag dessvärre bara ett enda jobb som jag ville det var värt att söka.

Minns du hur min nya strumpa såg ut efter Pride-paraden? Så här:

Hälen höll, men inte nya strumpan!

Hälen höll, men inte nya strumpan!


Idag har jag i alla fall
till viss del rört på mig, om än inomhus, för nu är det hål på nästa strumpa (fast den var ju inte ny, dårå, men randig).

Hål i strumpan på hälen

Hål i strumpan på hälen, den här gången. Och ja. Jag tycks ha en fäbless för randiga strumpor, för även denna strumpa är randig.


För att hjärnan skulle få sitt
 (det sägs att man blir smart av fisk!) lagade jag till lite lax i ugn idag. Till den hade jag Abbas citron- och dillsås (skitgod!) samt färskpotatis och dill från Slottsträdgården. Grönsakerna blev nåt jag snodde till à la varianten

Man tager vad man haver.

Det blev lite salladsblad, ett par småtomater, majs, gurka, svarta oliver och fetaost. Hur som helst blev det både ätbart och gott! Fästmön var söt och diskade – hon vet att jag hatar att diska! Inte får jag mer lust att diska heller eftersom det läggs om vattenledningar i östra och norra stan och vattnet är extra hårt ett tag framöver. Märkte häromdan att det knappt blev nåt lödder när jag tvättade håret. Och nu är händerna nästan vinterfnasiga på grund av det kalkrika vattnet. Så i stället gick jag ut med två stinkande soppåsar varav den ena läckte nästan en hel kaffekopp. Nä, Tokerians påsar är inte särskilt hållbara!

Vi har varit en sväng ut till Himlen och ett par ärenden. Nu tvättar jag för fullt, maskin nummer två med jeans går just nu. Har fyllt i mitt första kassakort hos internetkassan för veckorna 31 och 32. Utbetalning skulle visst bli torsdag i nästa vecka. Fint! Bara det att jag inte lär få ett korvöre, misstänker jag! För det första jobbade jag de tre första dagarna i vecka 31 och så har a-kassan sju karensdagar, om jag inte minns fel. Det blir exakt sju vardagar det som jag har varit utan jobb och lön, sju vardagar utan en spänn. Sen får jag vänta ytterligare fyra veckor efter torsdag nästa vecka – och kanske lite till – på septembers utbetalning. Tack för den! Vilken tur att jag är så otroligt rik att jag klarar mig fem veckor till. (Ha ha ha, inte alls så säkert, jag var ironisk!)

I morgon förmiddag ska jag på en undersökning som jag inte känner för att göra, men göras ska den. Uff! Och sen är det fredag för oss! Anna är till och med ledig i fyra dagar… Vad ska vi göra med alla dem, tro??? Stoppa strumpor och vila våra slitna fötter???


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är fantastiskt! Det finns så många dåliga skribenter här och var, men när det är sommar och nyhetstorka inser till och med vissa tidningar att man kan släppa fram goda skribenter. Lokalblaskan är en av dem.

I morse läste jag en alldeles lysande insändare, signerad Rikard Ekholm. Varför anställer inte lokalblaskan honom??? Rikard Ekholm är nämligen inte bara filosofie doktor i estetik, han är frilansande journalist också. Och skriver bra och engagerande.

Ämnet för Rikard Ekholms insändare är a-kassan som han anser sviker just frilansare. Ju mer jag läser, desto mer nickar jag. Igenkännande. Och detta trots att jag inte var frilansare samtidigt som jag uppbar a-kassa. Men jag fick ju betalt för ungefär sex blogginlägg om året. Detta var jag naturligtvis ärlig om till a-kassan – vilket enbart gav mig problem i form av mängder av blanketter och intyg som skulle fyllas i flera gånger om året. Varför då? Jag angav ju på kassakortet om jag hade jobbat en timma eller varit helt arbetslös en dag. Detta för sex blogginlägg på ett år. Sex. De månader jag hade råkat skriva ett blogginlägg mot betalning fick jag också som straff betala full a-kasseavgift om 119 kronor. De månader jag inte skrev blogginlägg mot betalning ansågs jag arbetslös och behövde BARA betala 108 kronor. Snacka om att ge med ena handen och ta med den andra!

Eftersom jag skrev på uppdrag och inte hade F-skattebevis hade jag nog tur och slapp troligen Rikard Ekholms problem. Rikard Ekholms a-kassa, Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, AEA, ville nämligen inte veta av honom. Orsak: han frilansar som kritiker och journalist. Men hade han inte frilansat hade han fått arbetslösersättning. Nu fick han avslag – för att han jobbade lite grann. Nej, det är ju allmänt känt att jobba lite grann inte gillas av a-kassorna även om man är ärlig med det. Är man arbetslös så är man. Då ska man, enligt a-kassorna, inte jobba. Man kan inte ens tänka sig att få avdrag från a-kassan för de timmar eller dagar man jobbar. Nej. Man ska sitta hemma och vara arbetslös – annars får man inte ens spänn. Idiotregler!

Men… och lyssna nu på inkonsekvensen i kråksången: Om Rikard Ekholm i stället hade undervisat på universitetet efter avslutad doktorandutbildning hade a-kassan gett honom ersättning. Det är för att han frilansar som han inte får en krona – man kan ju inte total kontroll på en frilansare. Så här skriver Rikard Ekholm bland annat:

[…] Den frilansande journalisten passar inte in i a-kassans förutbestämda mall där utfört arbete ska redovisas. Trots att detta är ett vanligt och vill jag påstå viktigt yrke i dagens Sverige. A-kassans mall för avklarat arbete kräver att den frilansande journalisten redovisar antalet arbetade timmar. Samt – och detta är avgörande – arbetsgivaren måste kunna verifiera att timantalet är korrekt. Tråkigt då att den frilansande journalistiska verksamheten inte ser sådan ut. […]

Grejen med att frilansa är ju att man utför ett beställt arbete var som helst utan att nån arbetsgivare ser en. Och då kan ju inte arbetsgivare verifiera att en frilansare har arbetat ett visst antal timmar. Rickard Ekholm skriver:

[…] Så länge jag inte kan övervakas spelar det ingen roll att jag kan redovisa exakt vilka jobb jag gör: publikationsdatum, teckenlängd och arvode. Det är nämligen arbetsgivaren a-kassan litar på – denna anses trovärdigt kunna redovisa att jag suttit si och så länge och arbetat med en text, om jag gör det på plats, på redaktionen. A-kassan förstår alltså inte ens var den frilansande journalisten utför sitt jobb – på annan plats, inte på redaktionen. […] 

En frilansare jobbar uppenbarligen inte som a-kassan tycker att man ska jobba. Rickard Ekholm igen:

[…] A-kassans regler är med andra ord inte anpassade för hur arbetsmarknaden i Sverige i dag faktiskt fungerar. Den frilansande journalisten kommer överens med tidningen om att göra ett visst jobb för en viss summa. Timmar redovisas inte, de är ointressanta för redaktionen, och journalisten gör sitt jobb så snabbt som möjligt för att kunna ta nya jobb. […]

Rikard Ekholm fick alltså helt avslag på ersättning från a-kassan. Är det konstigt att folk inte vill vara med i nån a-kassa när dess regler är så här oflexibla och gammalmodiga??? Och när Rikard Ekholm bad handläggaren, som undertecknat brevet med nej-beslutet till ersättning, om råd vad han skulle göra för att få ersättning, svarade denne:

Du kan få a-kassa om du kan visa för oss att du slutar skriva.

Maj gadd!!! Det är ungefär lika dumt som min handläggare på Arbetsförmedlingen sa:

Nej på Arbetsförmedlingen förmedlar vi inga jobb.

Men Rikard Ekholm avslutar med en riktig tiopoängare:

[…] Det står klart att det fria ordet begränsas effektivt av de regler som styr arbetslöshetsersättningen.

Är det verkligen så??? Läs hela Rikard Ekholms insändare! Och anställ honom helst så han slipper a-kassan.

Read Full Post »

Regler är till för att följas, brukar man säga. Men självklart har de andra funktioner också. Om det inte fanns några regler för såväl spel som verklighet vore det inte stor mening med nånting. Därmed inte sagt att man inte kan ha synpunkter på regler…

Idag ringde jag min a-kassa för att kolla om jag skulle kunna åta mig vissa uppdrag. Jag är självklart medveten om att jag får ekonomiskt avdrag för de timmar jag utför uppdrag. Efter mycket bläddrande och sökande fick killen på a-kassan fram att just det företag jag eventuellt ska göra uppdrag åt INTE är klassat som ett bemanningsföretag. Därmed är det OK för mig att utföra uppdrag på timmar. Som jag givetvis ska redovisa på mina kassakort. Grönt så långt, tycker jag. MEN… (det kommer ju alltid ett sånt…) Till hösten diskuteras inom företaget ett mer offensivt arbete gentemot företag (hittills är det främst privatpersoner som är kunder). Detta kan, i bästa fall, leda till vikariat, i princip. Men se det får man INTE hoppa på! Då förlorar man HELA a-kassan – även om det bara är ett deltidsvikariat. Och även om det kanske kan ses som en ingång till företaget som kanske vill anställda vikarien efter en prövotid.

Det där sista får jag liksom inte ihop. Om man lever som ensamstående – ja, för jag räknas ju som det i samhällets ögon och Fästmön och jag har ingen som helst gemensam ekonomi, för övrigt – då har man inga möjligheter att klara sig på annat än en heltid. Förutsatt att man inte har andra inkomster, bidrag eller råkar ha tillgångar. Men då är det alltså BÄTTRE rent ekonomiskt sätt att inte jobba alls utan leva på a-kassan.

Konstigt, tycker jag. Och jag köper inte riktigt att det är nuvarande regerings ”fel” att reglerna är som de är. Det var bestämt en annan regering som införde fenomenet i sig liksom reglerna, en annan regering som tycker att det är OK att vissa fack tvångsansluter sina medlemmar till Partiet, om jag inte minns fel, och en annan regering som har gjort regler som är till för böjas av somliga som inte kan skilja på rätt och fel. Alla som har böjt dessa regler har sen varit med och sett till att de har hårdnat – nåt som har drabbat ALLA som behövt ersättning.

Jag tycker emellertid att det är fel av nuvarande regering att inte ha tagit tag i problemet.  Jag skulle välkomna en översyn av nuvarande regler. En ordentlig översyn. För jag är en av de där som faktiskt vill jobba.

Read Full Post »

Jag har varit lite avskärmad idag, känns det som. Tror att det handlar om gårdagen och tankar som mal om att jag inte är värd att tyckas om. Jo men det ÄR så.

Jag åkte hem till stan mitt på dan och stannade några timmar. På skrivbordet låg en hel hög med papper att sortera in i pärmar. Jag skulle också markera på kassakortet om jag hade jobbat igår eller inte. Det var lite kul att få skriva en timmas jobb på gårdagen i stället för att kryssa i ”Arbetslös”.

Mamma ringde vid 13.30-tiden och var så glad över Trisslotten och Krya-på-dig-kortet jag skickade i veckan. Jag sa att lotten var köpt hos min Vinst-Pojke så nu hoppas vi att han ger även henne tur. Sen berättade jag att jag hade drömt i natt att mamma och jag var i Stockholm. Vi satt på en uteservering vid ett hotell och drack kaffe ur små blåa koppar…

Vid 15-tiden styrde Clark Kent* och jag kosan mot Förorten. Vi mötte upp Fästmön och Elias vid ICA Solen där det handlades mat. Idag blev det pommes och kycklinggrillkorv för mig, pommes och fläskkotlett för resten. Jag blev inte så mätt, men det är mitt eget fel eftersom jag bara åt en brun banan mitt på dan.

Anna hade köpt glass och en stund efter maten serverades vaniljglass med mormors hallon. I köket pågår ett enormt bygge. Det är Anna, Linn och Elias, men mest tjejerna som bygger. Elias leker skidåkning i hallen.


Pillrigt värre, men Anna fixade till en brandstation.

                                                                                                                                                        Jag älskade att bygga med Lego när jag var liten. Och favoritbyggkompanjonen var morfar! Uj, så vi byggde! Men nu känner jag mig lite för mig själv och överlåter åt O-familjen att konstruera underverk.

Hade gärna sett Stjärnorna på slottet i kväll när det var den avslutande delen med Marie Göranzon som värdinna, men ett TV-program per kväll räcker.

Slaktar-Pojken har varit ute på promenad en stund – vad gör man inte för en påse chips? 😉 Han berättade just att han har haft en Tintinorgie och jag blev såå avundsjuk. Bomber & granater!


Två goa grabbar, Tintin och hans kapten Haddock!

Read Full Post »

Fy 17 för stormarknader och shopping rent generellt. Nej, jag ÄR verkligen ingen shoppare. Inte alls. Men för mammas skull tuffade vi iväg idag. Ute på parkeringen hade en tjej kört fast och jag försökte hjälpa till och knuffa loss henne, men bilen satt tvärfast. Och min rygg är väl inte så där jättestark än. Som tur var kom En Man och han hade två skyfflar i bilen och hjälpte under en del morrande, visserligen, tjejen och bilen att komma loss. Min skyffel var uppe i lägenheten och tjejen hade ingen skyffel ens hemma, men en ROOOOOSA rattmuff.


Det stod ingen om The Bitch på tjejens rattmuff, men den var verkligen ROOOSA

                                                                                                                                                              På Stormarknaden var vi inte ensamma – fast det var det väl ingen som trodde..? Jag postade mitt kassakort och förlängde mitt Lotto – och fann att vi hade vunnit 21 kronor, mamma och jag. Wow… Vad göra för alla dessa kronor??? Några av dem gick åt inne på Apoteket.

Mamma shoppade sen ett par varma mockastövlar och en blus. En tur in till Kvantum, där det faktiskt var riktigt drägligt att gå idag, renderade i två kassar mat. Tänkte att det kan vara smart att ha mat hemma ifall jag blir skitrisig och inte orkar gå ut.

Hemma igen blev det kaffe och pekanwienerbröd innan mamma satte igång en kusin-ringning. Det planeras nu för ett kommande familjeavsked och det är lite knepigt när kusinerna är utspridda. Tur att det finns telefoner och e-post.

Älsklingen ligger däckad i Himlen och har ingen möjlighet att vila. Jag blir lite orolig och undrar hur det går med matlagning, hostmedicin och Elias. I värsta fall får väl jag skrutta ut i morgon – om jag själv står på benen.

Och så dagens ljusglimt! I postboxen låg ett paket med ett fantastiskt innehåll! Tusen, tusen tack S! Den kära S hade nämligen skickat bok, choklad och turstrumpor med Ior på. Nu kan väl 2011 bara bli bättre, eller???


Boken ska få mig att tänka på GODA grannar, Ior på strumporna ska ta hand om all otur och chokladen ska jag bara mumsa i mig. Mums, mums!

Read Full Post »

Här kommer en bild. Inte för att jag är så himla snygg utan för att M har gjort underverk med mitt huvud – som vanligt! Och hon är värd mer än tusen psykologer, det säger jag bara! Fast hon skulle nog passa som psykolog också. Det är det inte alla frissor som gör…


Nyklippt i huvet!

                                                                                                                                                      Dessutom blev jag glatt överraskad när min handläggare från a-kassan ringde när jag satt i bilen på väg till M. Så enkelt man klarar ut saker och ting genom att slå en snabb signal! Men sen ringde h*n en gång till och efterlyste mitt kassakort. Bara det att mitt allra första kassakort inte är ifyllt än förrän på söndag. Det hade hon säkert sett om hon läst lite i min ansökan… Men ändå. Jag blev glad. Glad att hon ringde i stället för att skicka fler blanketter eller nåt obegripligt standardbrev som är hjälpligt omskrivet. BRA, a-kassan! Nu har ni tagit två (2) poäng den här veckan av två möjliga!

Uppdaterat: Och så har arbetsförmedlingen vaknat! Idag fick jag ett brev från min handläggare, det tog hela veckan på sig innan det kom fram. Jag har svarat via e-post, eftersom jag vet att min handläggare jobbar deltid och med all säkerhet INTE jobbar fredagar (annars hade jag ringt), att jag vill fortsätta vara inskriven. Gissningsvis är att jag MÅSTE vara inskriven. Nu ska det bli intressant att se om jag kan få nån hjälp från Arbetsförmedlingen.

Read Full Post »

Sverige har en av de sämsta a-kassorna i väst, enligt en ny studie av 256 OECD-länder. Nån som är förvånad? Inte jag.

Studien visar att taket, det vill säga den högsta ersättningen man som arbetssökande kan få, har legat stilla sen 2002. Fyra av fem slår i det taket och får inte ut 80 procent av inkomsten. Det är bara sju länder som är sämre än Sverige.

En av slutsatserna som dras i studien är att ett mer generöst system skulle gynna även dem med låga inkomster. Betalningsviljan till a-kassan skulle bli högre vilket i sin tur skulle ge fler medlemmar och mer pengar att betala ut.


En högre a-kassa skulle ge bättre betalningsvilja, fler medlemmar och en högre ersättning. Ersättningen från a-kassan har legat stilla sen 2002.

                                                                                                                                                        Själv blev jag glatt överraskad idag när jag ringde min a-kassa. Efter tre kvart kom jag äntligen fram och idag fick jag tala med en kvinna som lät varm på rösten och vänlig till skillnad från de tidigare snorkiga telefonmänniskorna. Jag hade några konkreta frågor angående hur jag ska fylla i kassakortet samt lite kring de uppdrag jag ibland tar från Blogvertiser. Det visade sig att jag har ett brev på ingång med nya blanketter att fylla i. Men jag hade varit smart och skrivit ut dem från nätet, så jag passade på att fråga hur de skulle fyllas i. Det var två blanketter, den ena på tre sidor. En ska till a-kassan, en till Skatteverket. För nu ska jag fingranskas så jag inte fifflar!


Två brev med blanketter ska postas idag…

                                                                                                                                                        Jag sa att alla dessa blanketter gör att man känner sig misstänkliggjord, men inte ens detta provocerade den vänliga rösten idag. TACK! Jag blir lätt otrevlig när jag är nervös och orolig! Jag fick bra svar på mina frågor och har nu fyllt i blanketterna som jag ska gå och posta nu på förmiddagen. Tre frimärken ryker IGEN, jag skulle nog ha önskat mig frimärken av jultomten! Ska jag fortsätta med alla dessa blanketter går det ju åt massor. Jag har väl hittills gjort av med en sex, sju frimärken på post till a-kassan. För att inte tala om telefonkostnaden det blir när man får sitta i telefonkö – om man nu kommer så långt…

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »