Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kartlägga’

Ett inlägg om svenska myndigheters effektivitet, övervakning och sånt.


 

Efter en morgon med dålig sömn skuttade jag ändå ur sängen. Även idag är det en del småfixande som behövs, men förhoppningsvis slipper jag telefonköa!

Det första jag gjorde var att kontrollera att mitt a-kassekort, som jag fyllde i och registrerade igår, blivit färdigbehandlat hos myndigheten Akassan Vision. Ja kors i taket, det hade det! Men jag har nog aldrig varit med om att en sån behandling av 14 kryss har tagit ett helt dygn, 24 timmar… Nä, effektiviteten är inte på topp, precis…

SJ är ingen myndighet men ett statligt företag. En kan ha åsikter om dess effektivitet, men på nätet är det smidigt att köpa biljett, i alla fall. Jag loggade in, fyllde i tiden jag vill resa med tåg till Stockholm i morgon, mina uppgifter och sen fick jag bekräftelse via mejl att köpet var gjort. (Nån returbiljett har jag inte köpt än, för jag vet ju inte hur lång tid kontraktsskrivningen tar. Klockan 15 ska jag vara där, vilket innebär att jag måste åka med 13.11-tåget så jag hinner ta tunnelbanan och leta mig fram till kontoret.) Men… jag kanske inte ska jubla över SJ för tidigt – nån sms-biljett har jag inte fått ännu och det var en stund sen jag köpte den…

Ett svart tåg

Hoppas jag får följa med på tåget i morgon…


Jag började kolla lite nyheter på nätet
så snart jag hade köpt min tågbiljett. Det första jag läste är en artikel om att svenska myndigheter lämnar ut mina surfvanor. Det är Dagens Nyheter som har gjort en undersökning som visar att det finns utländska bolag som kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. Spårningsfunktioner finns också på till exempel privata bloggar som denna, e-handelssajter med mera. Och syftet är förstås ett: att rikta reklam så att du ska lockas att nätshoppa. Landsting och kommuner, Bolagsverket, polisen, Skatteverket, Kristdemokraterna och Kronofogdemyndigheten är exempel på andra som har spårning. Men det blir nästan ironiskt när jag läser om detta hos Omni och under den korta artikeln hittar en annons från Bokus med tre böcker som jag nyligen har läst om – hos Bokus… Inte bara ironiskt, ganska skrämmande också, faktiskt, även om jag inte har nåt att dölja. Snacka om att ens surfvanor är kartlagda.

Röd drottningAtt föda ett barnDen tredje mannen
De har tre böckerna fanns i annonsen från Bokus under artikeln från Omni. Och det är inte första gången det här händer…


Jag utgår från
att det också syns att jag beställde en skattsedel från Skatteverket i förra veckan. Det vore ju bra om de slutade kolla mina surfvanor och skickade över skattsedeln med snigelposten i stället… Nä, fort går det inte när det är nåt Den Lilla Människan vill ha från en myndighet.

En applåd vill jag ändå dela ut. I förrförra veckan skrev jag om våra nya sedlar här på bloggen. Sen dess har det trillat in en broschyr med bra information om sedelbytet från Sveriges Riksbank. Där finns bland annat en sida med både viktiga datum och bilder. Den som vill kolla digitalt kan förstås surfa in på Riksbankens webbplats, men också ladda ner en gratis-app.

nyasedlar

Så här ser de nya sedlarna ut. Några av dem börjar komma ut i oktober.


Nu ska jag sätta mig med mina egna sedlar 
eller snarare mina hushållsräkenskaper. Förhoppningsvis kan jag betala mina räkningar den här månaden också, trots a-kassans fina lilla avdrag om 300 kronor för att jag råkade ”jobba” två timmar i augusti. Det sved lite att veta att min dagersättning från a-kassan har gått upp till 910 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar) från och med den 7 september. Jag har haft 680 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar). När det äntligen går att leva på a-kassan är det dags att säga ajöss till den för min del. Men ärligt… jag vill självklart mycket hellre jobba och få en lön!

Jag ska förresten också ringa bilverkstan och boka en tid för service framöver samt be dem ta fram offert på fyra nya vintertofflor till Clark Kent* så att vi kan ta oss fram lagligt i vinter. Det bör jag ha råd med när jag får lön framöver.


*vintertofflor till Clark Kent = dubbfria vinterdäck till min lille bil

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Apotek växer upp som svampar. Bara nära mig finns det fyra stycken. Man Jag undrar hur de går runt… En annan sak man jag undrar över är hur 110 000 svenskar, enligt Dagens Nyheter, varje månad lämnar sitt apotek utan att få sin medicin. Det finns inte ett enda apotek som lever upp till 24-timmarsregeln, enligt artikeln…

Inte säkert att du får några på apoteket…


Siffrorna kommer från Sveriges Apoteksförening 
som har gjort en undersökning. Och det är den undersökningen som visar att över 100 000 kunder varje månad får lämna sitt apotek utan medicin eller gå hem med en annan medicin.

Jag behöver bara titta på mig själv och Fästmön. Jag får nästan aldrig den medicin som står på receptet. Sist fick jag en tablett som var väldigt lik en annan tablett. I morse höll jag på att ta fel – av den ena sorten ska jag ta två om dan, av den andra en… Anna får aldrig alla grejor till sin insulinpump. Sen lovar apotekspersonalen att ringa eller sms:a när det som stod på receptet har levererats. Fast antingen hör de aldrig av sig eller så hör de av sig betydligt senare än 24 timmar…

Jag tycker att det är OK att försöka hålla kostnaderna för läkemedel nere genom att kunden får en billigare sort. Men det ska inte alltid vara så. Det borde gå att lägga in nåt larm när läkaren skriver sitt e-recept om han inte håller sig till aktuell så kallad läkemedelslista.

Jag tycker inte att det är OK att kunden/patienten behöver stå och argumentera på apoteket så att alla andra kunder hör varför h*n behöver ha just en viss sort. Det kan nämligen handla om att man inte tål en viss beståndssdel i just den alternativa sorten. För en medicin kan ju innehålla flera saker, inte bara det som är förskrivet…

Just nu utreder regeringen 24-timmarsregeln. I september ska utredningen vara klar. Problemet ska kartläggas och åtgärder ska föreslås. En sån åtgärd tycker jag ska vara ökad tillsyn av att regeln efterföljs…

Read Full Post »

Idag var det dags att vända blad i väggalmanackan. Juli. Det är inte klokt. Hur fort har tiden gått? Man brukar ju säga att tiden går fort när man har roligt, men det stämmer verkligen inte alltid… Jag försöker använda humorn för att överleva – och ironin. Tyvärr räcker det inte i alla lägen och jag blir stum och ledsen och ingenting känns bra. Jag isolerar mig – samtidigt som en liten del av mig brukar kämpa för att ta sig ut. Jag använder bloggen till att tänka högt ibland, men det har varit svårt på sistone eftersom det har antytts att jag skriver betydelser och meningar som inte finns. Men som jag, och även andra, borde ha lärt sig vid det här laget, cirkulerar allting inte kring varken mig eller dig. Det cirkulerar, livet, men inte enbart runt den egna – en enda –  person(en).


Det här fotot, taget sommaren 2009 i Metropolen Byhålan, är juli månads bild i min väggalmanacka.

                                                                                                                                                                     Jag har ägnat timmarna från klockan fem åt att sova och vakna och somna igen. Sovrummet har varit varmt, trots takfläkten. Steg upp vid halv nio och skickade iväg en puss per sms till Fästmön som ska på ett läkarbesök idag. Därpå blaskade jag av mig lite och provade dagens outfit inför eldprovet i eftermiddag. Det är mulet idag och svalare ute, men Anna meddelade nyss att det ändå är klibbigt. Gissar att det blir åska och regn. Därför blir det inga ljusa byxor utan sobert… tjockis-svart. (Ja, jag fegar!)

När jag har kommit hem – om jag överlever! – ska jag köra en maskin tvätt (tjockis-svarta kläder, förstås…) medan jag förhoppningsvis har bra saker att mejla M om. Det är nämligen M som beslutar i frågan. Men jag ska inte gå händelserna i förväg, jag är inte framme än.

Nu blir det en stund med lokalblaskan innan jag hoppar in i duschen för att försöka få bort den här svettiga hinnan jag har på kroppen. Ja, det är förstås inte bara vädret utan jag är Väldigt Nervös. Självkänslan har ju inte heller stärkts av att jag har fått höra (jaa, HÖRA!) att det finns människor som inte tror på att jag nånsin kan förändra min tillvaro till det bättre eller att en och annan har slängt ur sig att  h*n tror på mig och sen tydligt visat att det bara var tomma ord. Det svider. Men energitjuvar sållas bort. Jag ringer inte mer. Jag bryr mig inte mer. Existensen upphör. Jag har blivit använd och sen slängd i väggen en gång för mycket

Den som vill mig väl talar ärligt till mig, men talar också så att jag förstår – och framför allt i enrum. Den lyssnar dessutom på mig och hör vad jag säger. Den blir kvar.

OM allting

ordnar sig

ska jag ägna resten av mitt liv åt att hjälpa andra som har hamnat i samma läge som jag. Det lovar jag härmed.

Read Full Post »

Idag tar man sig för sin panna igen när man slår upp lokalblaskan. Där står att läsa att det så kallade Samordningsförbundet i Uppsala län har fått 79 miljoner kronor hittills. Av dessa pengar har man använt 51 miljoner och lyckats (!) fixa 17 jobb. Ja men vad är detta????????

Samordningsförbundet i Uppsala län (ful och tråkig hemsida har förbundet också! Varför inte anställa en webbredaktör eller en informatör till förbundet så har det lyckats fixa ett jobb till nån långtidsarbetslös?) bildades 2008. Dess syfte är att vara myndighet i länet och samordna rehabiliteringen av sjuka, utförsäkrade och långtidsarbetslösa. Tanken är att göra den så kallade rehabiliteringen enklare. Via förbundet ska våra favoriter (!) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och länets kommuner samla resurser så att behövande får hjälp. Men man kan ju inte låta bli att undra över den så kallade effektiviteten när man hittills fått 79 miljoner och använt 51 av dessa för att fixa 17 jobb. Totalt deltar för övrigt 402 personer i ett tiotal olika projekt på olika platser i länet. Det är 17 av dessa som fått jobb eller startat eget.

Förbundet har tydliga och vettiga mål, men de känns inte särskilt mätbara, vilket jag tycker att mål ska vara så att de inte bara blir fluff:

  • att ge jobb
  • att öka deltagarnas arbetsförmåga
  • att främja samverkan medllan kommuner och myndigheter som deltar i förbundet
  • att se till att samlade resurerna används bättre för varje individ

Men som sagt. Några siffror eller procenttecken finns inte kring hur många som ska få jobb. Förbundschefen Magnus Arvidsson menar att det varierar från projekt till projekt. Han tycker också att det är

[…] en svår grupp […]

Det handlar om mellan 10 000 och 11 000 personer i Uppsala län som har varit borta från arbetsmarknaden i över tre år.

En del av syftet med projekten är att kartlägga hur olika insatser ser ut på individnivå, enligt Magnus Arvidsson. Men, återigen som sagt, ingenstans finns det nån samlad syn på eller nåt mål för hur många av dessa 10 000 – 11 000 personer som bör komma ut i arbete. Styrelens ordförande, moderaten Karl-Henrik Nanning säger att det beror på de olika projektens målgrupper. Försäkringskassans representant Pär Lundvik tror att färre än 35 procent får jobb, medan moderaten Alf Ahlstedt förväntar sig att mellan 80 och 90 procent börjar jobba.

Vice ordförande är folkpartisten Mohamad Hassan. Han tycker att det är för tidigt att döma ut och dra slutsatser av ett arbete som inte kom igång ordentligt förrän förra året. Alltså två (2) år efter att det startade. Men revisorerna är kritiska och saknar utvärderingar för projekten.

Det här tycker jag är snudd på skamligt! Gissningsvis är det skattebetalarnas pengar som används – så brukar det vara när myndigheter och landstingspolitiker och kommunalpolitiker är inblandade. En myndighet som har varit igång i tre år, ska väl för höge farao inte behöva två års startsträcka när det uppenbarligen finns gott om pengar inblandade? Har man dessutom lyckats få med sig dessa aktörer i ett gemensamt arbete borde alla förutsättningar finns för att lyckas. Nej, 17 personer ut i arbete – varav x antal av dessa har startat eget – det tycker jag är ett allt annat än tillfredsställande resultat. Varför inte byta ut styrelsen och kontaktpersoner så kanske det händer nåt? Kanske också låta några av de 10 000 – 11 000 få möjlighet att sitta med och uttrycka sina åsikter? Bara det skulle ju skapa ett antal arbeten…

Read Full Post »