Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘karameller’

Ett ont inlägg, men även fyllt av gosiga katter.


 

Ostbollar

Det är dessas fel!

Mitt i natten fick jag ett troligt gallstensanfall. Jag har haft liknande förut, men eftersom det är långt mellan gångerna har jag inte brytt mig om att söka läkare. I natt och idag var inget undantag. Då är det tur att doktorerna Olsson är mina egna, personliga livmedikus. Den ena ställde diagnos och tillkallade den andra som kom med medicin. Vilken service! Tack båda!

Så värst mycket sömn blev det inte i natt. Jag låg en del på soffan ute hos katterna och kved och stönade för att inte störa min Fästmö, men det blev ganska obekvämt så till sist återvände jag till sovrummet och stönade och kved. Grannarna måtte ha trott att vi hade rajtan-tajtan på högsta nivå för oss, men så var det alltså inte. Framåt morgonen började jag kräkas också. Ja, jag ska inte gå in på några detaljer. Däremot kan jag peka ut dem som oss skyldiga äro: de überäckliga ostbollarna vi köpte på ICA Solen! De låg där i delikatessdisken och såg ut som stora, runda karameller. Sen smakade de fan, på ren svenska, och var säkert fettrika. Och fett och gallbesvär funkar ju som bekant inte. Det blev helt bekräftat i natt.

Jag har legat hela dan hos Anna och knaprat piller var fjärde timma. Tyvärr fick jag ett mycket tråkigt samtal från mamma, så jag åkte hem framåt kvällen för att prata lite mer med henne. Dödsbud är aldrig roliga och jag känner att mamma bara blir alltmer ensam. Mina tankar går också varma till familjen som nu är utan sin mamma-svärmor-mormor.

Så jättemycket mer text blir det inte i det här inlägget, för jag har fortfarande ont och ska ta en dusch innan jag kryper ner i min egen säng. Men det kändes gott att vi hjälpte Jerry igår på lördagen med lite omflyttningar av möbler och sängmonteringar. Då blev det inte svårt att ta emot hjälp idag. Det var också spännande att få hänga en stund med Maja, kattungarna Citrus och Lucifers storasyster. Hon tyckte inte om att Jerry flyttade möbler och när sängen stod på rätt ställe la hon sig under den. Dessvärre avslöjade svansen henne…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Anna lagade god mat på lördagskvällen. 
Mitt bidrag var vinet, ett Copertino riserva från 2008 som är medelfylligt. Jag åt lagom mycket och drack två glas totalt. Eftersom ingen annan blev sjuk kan det inte ha varit fel på maten och vinet. Nä, felet var ostbollarnas, det är jag säker på. Och så var det väl inte så smart att sätta i sig dem vid 22-tiden… Lite väl sent…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Som vanligt avslutar jag med några bilder 
på gosbollarna, sötnötterna och allt vad jag nu kallar dem, det vill säga Mini, Citrus och Lucifer:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om det som står i rubriken – och lite Pride, också.


 

Det blev en tur ut till Himlen. Men bara en kort, en. Där är så mycket folk och bilar och djur just nu att jag inte riktigt får plats. Känner jag. Det var nog snäppet värre för den unga (?) flickan/mamman som anlände idag och som strax därefter blev separerad från sin lilla dotter som skulle annorstädes. Efter att ha gått och letat en stund efter sitt barn hoppade mamman in bakom Fästmöns böcker. Jag pratar alltså om katten som kom till Anna idag. Ingela, som jag tycker att den ska heta. Men vad vet jag. Jag är ingen kattmänniska, jag är en hundmänniska. Det glädjer mig i vart fall att Ingela katten gillar litteratur.

Flickor är fjolliga

Det var Agatha Christie som skrev det i Mannen i brunt, men det passar på mig som… har respekt för katter… Det vill säga är rädd för dem.


Karameller gillar jag däremot.
Jag hittade en ask Barkleys cinnamon mints som jag snodde. Anna tyckte att karamellerna var för starka, jag gillade dem. Kanske styrkan mattats något eftersom bäst före-datumet var juni 2014..? I vart fall hamnade asken i min ficka. Den tackar jag för!

Barkleys cinnamon mints

Kanelmintkarameller, starka, men goda!


Regnet kom så småningom. 
Jag har ingen regnjacka, så Anna kom till undsättning. Ja, det är inte så att jag behöver regnkläder just nu, men snart ska jag mordvandra i Nora. Det är inte roligt om man blir jättedränkt ifall det vräker ner, men en regncape i kombo med det megastora paraplyet jag har i bilen borde räcka. Jag bara undrar hur Anna kunde låta mig få en gul regncape. Det är ju hennes älsklingsfärg och jag tänker att hon kanske hade velat behålla capen för egen del…

Gul regncape

Anna gav mig en gul regncape. Den och det megastora paraplyet jag har i bilen räcker förhoppningsvis om det ösregnar i Nora.


Vad har hänt här utanför sen jag skrev senast? 
Det är tur det finns mer välinformerade piipöl än jag ute i rymden. Hur skulle jag annars få veta att en gammal skolbekanting ska ordna SD-pride eller att ett av mina klokare X har gift sig? (Den senare var till och med klok att hon gifte sig med nån annan än mig.) Den förre önskar jag ett misslyckande, den senare ett varmt lycka till.

För övrigt noterar jag även i TV-tidningen att det är dags för Pride. Då visar SvT ett regnbågsprogram om dan. Samtliga tycks vara minst tre år gamla dokumentärer som går i repris för miljonte gången. Dåligt, SvT! Och var är ert HBTQ-engagemang alla de andra 51 veckorna om året???

Nåja… Jag ska i vart fall se säsongens sista Morden i Midsomer i kväll. Men först lite middag. Det är blir körv igen, av kycklingsort, förstås.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett juligt inlägg.


 

I min mångkulturella familj har Father Christmas redan varit här. Men det var nog snarare Mother Christmas. Nån gång i natt hörde jag hur det prasslade utanför sovrumsdörren och i morse höll jag på att snubbla på Tomtestrumpan utanför.

Tomtestrumpa

Tomten hade fyllt strumpan en dag tidigare i min familj – som vanligt. Strumpan är nästan lika gammal som jag.


I andra familjer 
kommer Tomten på julaftons kväll eller Father Christmas på juldagsmorgonen. Hos oss har Father Christmas alltid kommit på julaftonsmorgon med några smärre paket. På kvällen har Tomten kommit. Men det var länge sen den där Tomten visade sig nu och Father Chrirstmas är ju en skygg typ som smyger fram om natten. Hur som helst, fyra klappar har jag redan fått: datumblock, tvål, karameller och torkhanddukar.

Julklappar ur strumpan

Julklappar ur strumpans djup.


Nästa programpunkt på Toffelagendan
en julafton är förstås att glo på julfredens utlysande i Åbo vid elvatiden, dock från bästefåtöljen framför TV:n.

Har du inget bättre för dig får du gärna skriva några rader i en kommentar om DIN julafton och hur DU firar jul. Jag sitter vid datorn av och till under dagen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Tänk att vi kunde sitta ute igår kväll! Inte ett dugg frös jag heller – tills jag klev av bussen hemmavid. Då kände jag hur kylan hade bitit sig fast i mig. Det är som om mitt inre termostat inte riktigt fungerar, för Lisa satt med jacka och två filtar på sig till sist igår kväll, jag tog på mig tröjan strax innan det var dags för hemfärd. Det är väl allt underhudsfett, när man är tjock fet har man rikligt med sånt. När jag kröp under täcket igår kväll var jag emellertid genomfrusen och så kall att det bara blev ett kapitel läst i Eld. Men det var nog bra, för jag släckte inte förrän vid midnatt, nånstans. Det var för många saker som snurrade i huvudet.

Jag borde ha tagit till filten jag också igår.


I morse vaknade jag varm om näsa och kropp,
men för den som är intresserad – andra kan ju skita i att läsa – nös jag fyra (4) gånger när jag satt på toa. Håller bestämt på att bli förkyld – och det var länge sen. Sist blev det ju bara nån töntförkylning. Vilken tur att jag tittar på ett paket ingefärskarameller! Jag tror nämligen på att dessa kan stoppa en förkylning, så jag får väl börja knapra. (Fast nu när jag sträckte mig efter paketet var det tomt… Varför sparar jag på tomma karamellaskar? Idiot!)

Funkar att mota förkylning med.


Det var fyra grader vid sex-tiden
när jag klev upp. Mötte H på väg till garaget och han skulle cykla som vanligt. Särskilt påpälsad var han inte, men han tyckte att det var kallt och höstlikt. Massor med bilar var det på väg till jobbet, vilket indikerade att jag var senare än vanligt. När jag anländer till jobbet har jag ett par saker som jag bara måste göra (annars går det dåligt för mig under dan…) och de sinkar mig ytterligare. MEN… i alla fall är en av dem guld värd. Jag måste

  1. gå in genom ”karusellen” i entrén, inte nån av dörrarna
  2. hälsa på åtminstone en av städarna

Naturligtvis är det hälsningsceremin som är viktig! Jag har uppfattningen att alltför många inte ser städarna. De är osynliga för vissa. Skulle tro att det beror på att somliga sätter sin näsa i vädret och ingenting annat. Vi har flera gäng städare som jobbar ett par veckor i taget på ett ställe, för att sen jobba på ett annat ställe på området. Det tror jag är bra både för dem och för oss kontorsråttor. Det skulle nog bli urtråkigt att städa samma kontor dag ut och dag in. Inte särskilt bra städat heller, tror jag. Nej, omväxling förnöjer! Men naturligtvis har jag ett favoritgäng, det som anförs av JJ, som brukar förse oss med hembakade bullar och karameller då och då. JJ påminner jättemycket om Margit, som städade på min första arbetsplats. Margit kunde också lämna påsar med kaffebröd åt oss. Sen fick hon cancer och gick bort – hastigt och alldeles för ung. Somliga älskar Gud så mycket att han hämtar hem dem tidigt. Och Margit var en av de vänligaste människor jag har mött!

Har jag ringt doktorn om hälen? Nej. Igår hade jag för mycket att göra, men kanske gör jag ett försök idag. Bara det att jag lär vara lite på språng idag och då är det svårt att prata med doktorn. Jag har fått OK och tack för sidorna på webben som jag gjorde igår, men nya väntar förstås. Sen har jag slängt ut en förfrågan om en intervju med en sektionsledare vars gäng har varit på planeringsdag. Det märks att det saknas ett kitt här i huset! Ett sånt kitt som den gamla personaltidningen var. Men jag kör stenhårt med intranätet och de flesta som kommer med tips på vad de skulle vilja läsa där får sina önskningar uppfyllda. Det är viktigt att känna att man hör ihop!

Roligast idag blir lunchen med ”Lisbeth”. Jag förväntar mig stora och många flatskratt (ja, det är jag som skrattar åt ”Lisbeths” roligheter) och skvaller. Efter jobbet ska jag göra en avstickare in i industriområdet och åka på stoljakt åt Fästmön. Det finns en historia bakom detta som jag GÄRNA hade velat visa upp i rörliga bilder, men det finns inga såna. Dessutom lovar jag att jag hade blivit huvudamputerad om jag hade visat detta på en blogg nära dig…


Livet är kort.

Read Full Post »

När jag gick från jobbet idag var jag alldeles överbelamrad med grejor. Den underbara och enorma julkorgen vägde ett ton och jag var nyfiken så jag kunde spricka på dess innehåll! Sen fick jag en julklapp från fru Chef1 också – och den var inte så illa, den heller. Riktigt fin, skulle jag vilja säga…


Två påslakan med lika många örngott till – av finaste kvalitet! Hoppas min förra arbetsgivare ser det här och skäms över sina Clas Olson-prylar.

                                                                                                                                                            Jag åkte ju svängen om min duktiga frissa och på parkeringen dök Fästmön upp, överbelamrad även hon med julklappskassar efter en shoppingrunda på stan. Det var kärt att få en kvarts pratstund och en puss eller två innan jag hastade in till M. M, som precis som vanligt gjorde underverk med mitt huvud!

Hemma i New Village hade mamma varit flitig! Hon har stekt kycklingköttbullar till vårt julbord samt griljerat sin skinka. Micron klarade hon också av, så hon fick i sig matlådan jag hade gjort i ordning.

Jag var över till familjen Snäll med deras post och för att mata husdjur – jag är ju lite lägenhetsvakt över julen – men sen var ju mamma och jag tvungna att titta vad korgen innehåller!

Det var massor av små paket och nåt lite större, men jag öppnar inget av dessa förrän på julafton, har jag bestämt. Men kolla bara, så mycket gott…


Finaste julkolan!

                                                                                                                                                                      Och så grävde jag lite…


Silverpaket med söt tomte, starkvinsglögg, ljus…

                                                                                                                                                           Grävde lite till…


Scrack!

                                                                                                                                                                 Jag hittade två påsar av olika sortes Scrack, italienska snacks. J, som kom förbi och tittade, sa att han hade köpt sånt i helgen och att det var riktigt, riktigt gott! Så spännande!

Sen grävde jag lite mer i korgen…


Skumtomtar och tomtar på pappersservetter trängdes med pasta.

                                                                                                                                                               Här var ju massor av gott att äta!.. Titta!


Pastasnäckor som jag älskar!

                                                                                                                                                            Ytterligare djupdykning i korgen visade ännu mer gott!


Espressokaffe och karameller!

                                                                                                                                                           Alltså, jag sa redan när jag började jobba första dan att jag lär bli tjock på det här jobbet. Riktigt tjock. Det är det väl ingen som tvivlar på nu?..


Oliver, kolor och en burk torkad svamp.

                                                                                                                                                                 Jag kan inte med varken ord eller bild berätta vilken otrolig omtanke som ligger bakom denna fantastiska julkorg! Innehåll för såväl kropp som själ! Till mig. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?


Röd pesto – perfekt till pastasnäckorna!

                                                                                                                                                           Godsaker för både kropp och själ, tror jag bestämt. Snälla, snälla människor!.. Jag är överväldigad!


En tomtepåse.

                                                                                                                                                              Paketen sparar jag som sagt till julafton. Här är ett av de större. Hårt paket = bra paket, eller hur?!


Hjärtepaket!

                                                                                                                                                               Jaa… jag är alldeles matt… Vilka hjärtegoda människor… 

Det finns en samling av just dessa hjärtegoda människor som jag en gång hoppas få bjuda till fest. En gång. När vinden vänder och jag har flyt igen. Jag ska aldrig, aldrig glömma er!

Read Full Post »

Dagen idag började tidigt – jag vaknade innan klockradion dansade loss med hårdrock. Och tur var väl det, för annars hade väl grannarna knackat om jag gjorde om samma nummer som i måndags morse… 😳

Tillredde min frukost vid bänken i köket – och tyckte att det såg ut som om brödet hade lite väl stora fibrer. Det var dessutom grönt. Hmm… Mögel, så klart. Men det var det enda bröd jag hade för tillfället, så jag skar bort kanterna och låtsades som om det regnade var färskt. Det smakade helt OK! Eget penicillin, liksom. Billigt och bra – snacka om egenvård, landstinget! Långnäsa! Så slipper ni mig och jag er, menar jag…

Carl dök upp senare idag och jag blev lite orolig, en stund. Kan man vara hönsmamma till sin handledare? Uppenbarligen. Men Calle hade varit hos tandläkaren och blivit kvar lite längre än tänkt för en behandling, så han levde och mådde bra.

Förmiddagen och tiden efter lunch ägnade jag åt att pilla med nyhetsbrevet. Nu väntar vi bara på en ledartext och så ska vi hämta ner en högupplöst bild. Det har varit kul att greja i InDesign och roligt att notera att jag faktiskt kan en hel del… Fortfarande…

Till dagens lunch hade jag den snälla Rippe till bords. Rippe var så snäll och försåg mig med en presentpåse – en riktig ambassadör för sin verksamhet. Påsens innehåll tittade jag inte på förrän nu i kväll och där fanns allt från karameller till nyttoprylar som dessa reflexer!


Munnarna funkade! Den här bilden tog jag i mörker och kamerans blixt lyser på dem.

                                                                                                                                                             Tack snälla Rippe för ”godispåsen” och för lunchen du bjöd på! Jag äter gärna där igen – eller nån annanstans med dig – men då blir det jag som står för notan!

Fick lägga nyhetsbrevet åt sida så småningom och i stället jobbat med en Powerpointpresentation till fru Chef. Jag har aldrig jobbat i Powerpoint, men gjort bildspel privat. Det är ett kul program för det! Och det gick riktigt bra. Nu fick jag ägna lite väl mycket tid åt att fixa till en bild som var felaktig, så jag hann knappt klart till hälften. Men det är en dag i morgon också…

Jag jobbade över lite och hann precis i tid till min dejt med M, min duktiga frissa. Det var så skönt att komma dit och vara sunt trött – och glad. Har inte hänt så ofta de senaste åren, kan jag meddela…

Fästmön messade söta små rader ur diverse dängor och jag försökte hålla samma takt, men insåg att hon är bäst! På alla sätt! Jag älskar henne så!!!

Hann precis innanför dörren så ringde mobilen. Det var min snälla mamma som meddelade att hon hasat till banken idag och satt in en stor peng till mig… Jag skäms för att läget är som det är, men hoppas att jag en dag kan ge tillbaka. Tack vare mammas peng kan jag nu betala alla mina räkningar, köpa mat och kanske ett par jeans. Jag upptäckte nämligen sist jag tvättade jeans att två par av mina Levis 501:or var så slitna att jag absolut inte kan ha dem till ”jobbet” – tyget var slitet så det hade gått hål… Min favoritmodell… Snyft!

Nu har jag tagit rätt på gårdagkvällens tvätt och sorterat in den på rätta ställen. Funderar på att ta ett par mackor och ett glas mjölk till middag. Ett par mackor på färskt bröd…

Read Full Post »

HA HA! Nu fångade jag verkligen din uppmärksamhet! Tänk vad en rubrik betyder… Och så besviken du blir när du inser att du inte får veta nåt om några orgier alls. För här inte varit några orgier. Mer än frukostorgier. Se på vårt dignande frukostbord innan vi har satt oss ner. Inte är det konstigt att Fästmön vill byta vårt samlingsnamn Kickorna – Anna är Lill-Kickan och jag, som är fem år äldre, Stor-Kickan – till Bollarna…


Ett dignande frukostbord. Notera att vi tillfälligtvis har var sin dagstidning!

                                                                                                                                                         Så här dignande är vanligen inte vårt frukostbord. Det är endast på detta viset de dagar Anna börjar sent, för då hoppar vi i regel över lunch. Idag blir det liksom brunch. Middag vet jag i skrivande stund inte hur det blir med. Känner jag mig själv rätt hoppar jag över den och äter karameller i stället.

Under fyra veckor har jag förmånen att ha två dagstidningar. Den ena, lokalblaskan, betalar jag hutlöst mycket för – och dessutom lyckades min förra chef sno åt sig mitt guldkort, som egentligen var personligt – medan jag får den andra, Dagens Nyheter, gratis. Min enda motprestation vad gäller DN är att svara på enkäter som kommer via e-post. Det går snabbt att vänja sig vid två dagstidningar, vill jag lova, och jag lär sakna DN när vår tid är över. Suck… Jag har nämligen insett att det är lite praktiskt att ha två tidningar. Anna läser nämligen inte en dagstidning på sedvanligt sätt, det vill säga del för del. Hon läser tidningen rakt igenom. Ligger det en del ibladad så fortsätter hon helt enkelt bara läsningen. Med påföljd att den andra personen vid frukostbordet, det vill säga jag i det här fallet, inte får nån del. Ja, det är ett hårt liv… 😉

Idag är det strålande sol, himlen är blå och det blåser i träden. Typat nog ska Anna iväg och jobba, annars hade det varit perfekt väder för en promme.

Jag var ju dement igår och glömde två ganska väsentliga saker. Men faktum är att jag faktiskt glömde två saker till! När jag skulle duscha var min tanke att prova de två sista varuproverna från Korres, den andra duschcrèmen och en hårmask – men det glömde jag. Och när jag hade tvättat håret glömde jag att ha i nån form av hårgrejs. Det senare fick till följd att det såg ut som om jag hade väldigt fint och nytvättat hår – som jag varit ute och promenerat i storm med… Så jag skulle liksom lika gärna kunna gå ut idag – det blir ingen katastrof för dagens frisyr heller.

Gissningsvis sitter jag vid pusslet i eftermiddag medan det är ljust. Jag måste minska tiden vid datorn för axelvärken vill inte ge med sig. Ska in på ICA Heidan och handla lite på vägen hem efter att jag har skjutsat Anna till jobbet. Ska nog ta och ringa mamma nån gång under eftermiddagen eller kvällen också, för vi har inte hörts av sen i lördags. Och så borde jag ringa CL i kväll och så vill jag förstås veta hur det har gått för The Monicer idag, men det kanske jag får veta först i morgon. Det är ju en dag då också. Och då är Anna ledig och jag funderar på om vi ska hitta på nåt kul och lagom vuxet.

Read Full Post »

Older Posts »