Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kameliadamen’

Förra veckans Babel har jag inte hunnit kolla förrän nu. Detta trots att det utlovade temat, misär i litteraturen, lockar. Men nu så! Här kommer en ”rapport” från en TV-fåtölj nära dig!

Tragik och misär i litteraturen – varför älskar vi det? Det var en av frågorna som väntade på att få ett svar ett detta tionde Babelprogram av tolv.

Först ut i studion var Ernst Brunner, en författare som sades ha fingrar i många litterära syltburkar. Min bekantskap med honom är liten, men ändå. Min sammanfattning blev: snuskiga böcker. Brunners senaste bok har dock historisk inramning och handlar om en kungamördare. Titeln är Anckarström och kungamordet och är författarens tjugoåttonde bok. Och till viss del kan man se boken som ett försvarstal för mördaren!


Ernst Brunners senaste roman, den tjugoåttode, har historisk inramning.

                                                                                                                                                        Efter Bob Hanssons sedvanliga trams satt plötsligt Morgan Allingskådespelare, manusförfattare och regissör SAMT brorson till Siw Malmkvist! –  i en av studiofåtöljerna.  Morgan Alling, som syntes dansa omkring i en av TV-kanalerna för ett tag sen. Nu har han skrivit en roman också, Kriget är slut. Boken handlar om Morgan Allings svåra uppväxt och sveket från samhället, men också hur han vände motgångarna. Ett inslag om ”mis-litt”, misärlitteratur, litteratur om eländen, tog sen vid. Intressant att det faktiskt uppstår nya genrer!


Morgan Alling skriver om sin svåra uppväxt.

                                                                                                                                                      Morgan Alling fick efter ”mis-litt”-inslaget sällskap av två damer i studion,  skribenten Jessika Gedin (som är i Babelstudion rätt ofta) samt Annette Åhrheim, litteraturforskare.  Jessika Gedin menade att det var Dave Peltzer som med sina sanna eländesskildringar startade boomen av ”mis-litt” 1995. Annette Åhrheim hävdade att läsekretsen kring dessa böcker går ända ner i mellanstadieåldern. Kanske söker många unga personer i samma situation hjälp i dessa böcker, men de unga som har det tufft kan också genom böckerna hitta andra som har det värre.

Det är emellertid viktigt att den som påstår sig berätta en sann historia också håller sig till sanningen så att inte läsaren känner sig sviken, menade Jessika Gedin. Här i Sverige har vi Liza Marklund, som inte riktigt gjorde det, och i USA James Frey. Den senare var med i programmet per telefon och gav sin bild av hur livet blev efter att det avslöjats att han skarvat i sin sanna historia om missbruk. James Frey menade att syftet med hans bok var att roa och då var det rätt OK att skarva… Hmmm…

Diskussionen avslutades med en lista av de fem mest miserabla författarna, det vill säga de författare som kanske KUNNAT skrivit riktigt svåra eländesbiografier… I topp hamnade… hela familjen Brontë…

Nästa inslag behandlade författaren Magnus Dahlström, som inte gett ut nån bok på 15 år. Magnus Dahlström slog ner som en bomb på 1980-talet som ung författare som skrev skräckäckel. Nu är han på gång igen och det lär göra ont… Manus till filmen Ond tro och författare till boken Spådom. Boken, vars scen är tre olika kontor i offentliga sektorn. Låter jätteintressant, men HUVA så svår författaren var att intervjua!!! Boken kommer ut först i januari nästa år.


Tre olika kontor i offentliga sektorn är scenen för Spådom.

                                                                                                                                                     Veckans boktips, väldigt sorgliga böcker, blev:
Jessika Gedin: Kameliadamen av Alexandre Dumas d.y.
Morgan Alling: Tåbb med manifestet av Lars Ahlin
Ernst Brunner: Under vulkanen av Malcolm Lowry 

I nästa program ska avslöjas ett helt nytt grepp hur man förbättrar språket när man skriver…

Read Full Post »