Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kallblodig’

Ett inlägg om en bok.


 

Söder om helvetetTro det eller ej, men jag hittade faktiskt ytterligare en födelsedagspresent i min att läsa-hög, det vill säga en bok som inte blivit läst på över ett halvår. Den som spar hon har. Idag läste jag ut Thomas Engströms deckare Söder om helvetet. Tack vännen FEM!

Det är valrörelse i USA och året är 2012. En ung man hittas mördad på ett motell. En manlig kandidat till kongressvalet utpekas att ha krossat den unge mannens hjärta. Då kallas före detta Stasi-agenten Ludwig Licht in från Tyskland för att ta reda på vem som ligger bakom smutskastningen. Ludwig kommer snart en grupp extremister på spåren och lyckas infiltrera deras grupp. Men ju mer tiden går desto tydligare blir det att en riktig katastrof närmar sig.

Gillar en spionromaner gillar en garanterat böckerna om Ludwig Licht, Jag är väl sisådär förtjust. Det är många förvecklingar och turer och ganska kallblodiga saker sker under resans gång. Kanske har jag blivit blödig (!) med åren. Nåja, mot slutet blir den här thrillern spännande på riktigt när jakten på pudelns kärna, så att säga, sätts in. För det är först mot slutet det står klart vad pudelns kärna är och vem som är pudeln… Lite omskrivet av mig för att inte avslöja för mycket, vill säga.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Här kan du läsa vad jag tyckte om den första delen i Thomas Engströms serie om Ludwig Licht,
Väster om friheten.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Almedalen har fallitOm ett par veckor inleds den årliga Almedalsveckan på Gotland. Lagom i tid för den veckan hittade en nyutkommen och synnerligen aktuell (på flera sätt…) thriller ner i min postbox. Jag har just läst ut Erik Lewins bok Almedalen har fallit och jag måste säga att den har fått mig att drömma mardrömmar. Tack Bokförlaget NoNa för recensionsexemplaret!

Scenen är alltså Almedalen, full av politiker, näringslivsrespresentanter, journalister… Rekordsnabbt tar sig en grupp specialdrillade terrorister in och på mindre en timme är Visby deras. Bland gisslan finns Sveriges statsminister. Polis och militär försöker samarbeta, med varierande resultat. Det är nämligen inte så lätt, eftersom ingen vet vem man kan lita på. Under tiden fortsätter terroristerna sina planer.

Vi läsare får följa med nästan ända från början, när terrorister från olika länder rekryteras och tränas. Deras ledare är en kallblodig man som för det här uppdraget heter mr Svensson. Kallblodig är för övrigt ett passande epitet på romanen. Om jag inte visste att det är fiktion, skulle jag tro att det var verklighet. Boken är inte bara välskriven, nämligen. Den är också skriven av en person med lång erfarenhet av underrättelse- och säkerhetsarbete, såväl i Sverige som utomlands. Med denna bakgrund kan historien inte bli annat än trovärdig.

Ja, det är, som sagt, snart dags för Almedalsveckan. Jag kan bara innerligt hoppas att inga terrorister planerar att inta Visby på riktigt. Ringmuren är, i detta sammanhang, både ett skydd och en förbannelse, kan man säga. Personligen är jag glad att jag varken ska jobba som polis eller med säkerhet på plats under veckan. För det Erik Lewin beskriver i sin bok skulle mycket väl kunna inträffa. Lilla Sverige har små möjligheter att klara upp scenariot. För att citera boken:

[…] Almedalsveckan var vidrig ur ett professionellt perspektiv. Det var nästan omöjligt att skydda sina objekt i denna röra av människor. […]

Att boken är välskriven har jag redan nämnt. Dessutom är kapitlen av varierande längd. När det händer många saker blir kapitlen kortare, handlingen snabbare och boken en riktig bladvändare.

Ska jag ha nån kritisk synpunkt är det en liten detalj jag tycker är felaktig. Det handlar om nåt så… ”lustigt” som ett engelskt ord för ”kåt”. På sidan 214 används ordet ”horny” och på sidan 217 sägs det om den som uttalade ordet att han är britt. ”Horny” är inte brittisk engelska utan amerikansk. På brittisk engelska heter det ”randy”…

Toffelomdömet totalt blir högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mordiskt inlägg, helt enkelt.


 

Det känns svårt att skriva nåt lättsamt efter föregående inlägg. Händelsen berörde mig så djupt – av olika skäl. Ett skäl är att jag faktiskt påtalade vissa saker för en av dem som nu beklagar det lidande de anhöriga fått utstå. Men det är en del av en annan historia och den blir berättad i sinom tid.


 

Bananflugefälla

Tofflisk bananflugefälla.

Idag ägnar jag mig åt nåt så hemskt som mord. Jag har nämligen fått oönskade hyresgäster. Inte nog med att de inte betalar nån hyra, de är irriterande rent allmänt. Många är de dessutom. Och får man en kan man lita på att man får resten av släkten också. Jag talar om bananflugor.

Den som drabbas av dessa irriterande små flygfän har ofta svårt att bli av med dem. Men eftersom jag tittar på och storgillar Sveriges städmästare lär jag mig ett och annat. Nu har jag riggat en fälla tack vare ett ”recept” från programmet. Fast jag har gjort om fällan lite. Den består av en burk med…

  • en del vatten
  • en del rödvinsvinäger
  • två droppar diskmedel

Än så länge har jag inte skördat några offer, men som den hemska människa jag är räknar jag kallblodigt med att göra det. Tanken är att de små flygfäna ska lockas av min blandning så till den milda grad att de drunknar. Visar sig min fälla fungera, kommer självklart en rapport på en blogg nära dig. Annars gör jag såsom jag brukar medieträna tjänstemän och politiker:

Säg ingenting! Men om du säger nåt, ljug aldrig.

I eftermiddag hoppas jag få ägna mig åt litterära ruskigheter i form av en Uppsaliensisk detektivnovell. Det ursprungliga recensionsexemplaret tycks ha försnillats av Posten, men ett nytt ex ska vara på ingång. På väg till en postbox nära mig för recension är också en prisbelönt debutdeckare utgiven av Historiska Media.

Men i kväll utövar jag skärgårdsliv – från bästefåtöljen. Den fjärde säsongen av Morden i Sandhamn inleds nämligen klockan 21 på TV4. Denna gång visas tre delar som är baserade på Viveca Stens deckare I natt är du död.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Fy te rackarns så spännande!
De hundra sista sidorna av Jussi Adler-Olsens bok Flaskpost från P gjorde mig alldeles svettig. För som vanligt blev det en kamp mot tiden i slutet. Jag har just läst den tredje boken i serien om Avdelning Q. Två till ligger i min att-läsa-hög och väntar på mig. Vilken tur!

Flaskpost från P

Flaskpost från P gjorde mig svettig.


Den här gången
jagar polisen Carl Mörk och hans medarbetare Assad och Rose/Yrsa en kidnappare. För det tar inte lång tid innan de har tolkat flaskposten i den gamla flaskan från Skottland. Frågan är bara varför ingen har anmält avsändaren som försvunnen… Kidnapparen visar sig vara en mördare av en synnerligen kallblodig och förslagen dubbelnatur. När de till sist kommer mördaren på spåren blir det en jakt där timglasets sand håller på att rinna ut.

Det här är nog bland det mest spännande jag har läst på ett tag! Jisses, jag ville inte lägga ifrån mig boken utan bara läsa. Den sista fjärdedelen läste jag idag.

Naturligtvis kan det inte bli nåt annat än högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Kan en man klara sig undan en fällande dom även om han är skyldig? Tja, naturligtvis om det inte finns bevis. I filmen Bristande bevis (2007) spelar Sir Anthony Hopkins den briljante mördaren – igen. Inte lika läskig som Hanibal Lecter, men lika kallblodig.


Det finns inga bevis mot mördaren. Eller gör det det???

                                                                                                                                                         Den unge, ambitiöse åklagaren Willy Beachum är på väg att byta jobb till ett betydligt mer välbetalt. Men han ska först ta sig an ett glasklart fall där en man har skjutit sin fru. Det är bara det att fallet plötsligt inte är så glasklart längre. Trots att mannen har erkänt är bevisen bristande. Var är till exempel mordvapnet? Hur har mannen kunnat göra sig av med det när han inte lämnat huset/mordplatsen? Varför hittar polisen inte vapnet?

Det här är en kuslig och spännande thriller i rättegångsmiljö. Bland annat. Sir Anthony Hopkins är lysande när han åter igen spelar iskall mördare. Som tittare vet man hur mordet har gått till och att han är skyldig och man lider verkligen med den unge åklagaren som inte hittar bevisen.

Filmen gick på SvT1 i mars i år och jag spelade in den på min DVD-spelare eftersom jag inte hade möjlighet att se den i våras.

Högt betyg, fyra av fem tofflor!

Read Full Post »