Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘källarförråd’

Ett inlägg om måsar och mamma och en liten utvikelse om a-kassans effektivitet.


 

Mås på lyktstolpe

Mitt nattsällskap.

I natt behövde jag inte somna till ljudet av nån TV. Det räckte med måsarna här utanför. På nåt sätt är de inte alls störande här, jag somnade så gott. Men sen var natten precis som vanligt, med en massa uppvaknanden. Konstigt, för just nu, just i natt och idag, känner jag mig inte så jättestressad.

Vi har redan gjort det viktigaste och det vara att ordna en rollator som inte är livsfarlig till mamma. Den gamla hade det troligen inte gått att laga, men eftersom den är ett hjälpmedel till låns rollade jag ner med den i mammas källarförråd. Där inne hade det varit hantverkare IGEN (där går en massa rör som de då och då behöver komma åt. Mamma hade just fått tillbaka sin nyckel). Denna gång var alla grejor flyttade till ena sidan. Förra gången jag var nere var allt placerat på den andra. Det var bara att försöka baxa tillbaka saker och ting. Jag fixade allt utom en blå, astung träkista. Den får stå kvar på fel ställe. Jag tror inte mamma bryr sig, för hon kan ju inte precis gå ner i källaren…

mamma äter glass

Mamma åt glass redan i april 2011 när jag tog den här bilden.

Idag fyller mamma år. Hon blir äldre än min pappa nånsin blev och det känns rätt konstigt att tänka på. Jag har ordnat en hel papperskasse med paket av olika storlek. Inte har jag så mycket fantasi, men mamma gillar ju paket. Förhoppningsvis får hon lite nytta – och kanske glädje! – av innehållet. Hade jag vetat att det skulle bli akut med rollatorn så hade jag kanske ordnat en sån. Eller en del av en sån. Jag har ju precis köpt dator och nån inkomst finns inte i sikte. Från a-kassan har jag inget hört, men det var väl att vänta. Det har ju inte riktigt gått två veckor sen jag postade min ansökan och mina intyg till dem. Att det är mitt i sommaren brukar inte precis snabba på saker och ting.Om de inte har tagit in den där supereffektiva vikarien som för några år sen påstod att jag hade lurat a-kassan på 17 kronor eller vad det var. Hon skickade minsann ett inbetalningskort, hon. Sänt ägnar sig a-kassan åt i stället för att kolla upp storbedragarna. För övrigt var det ett misstag från min sida. Jag hade absolut inte planerat att stjäla de 17 kronorna…

Torn Vadstena slott

I Vadstena bodde hertig Magnus i sitt slott. Fråga mina bonusbarn, de kan hela historien…

Även om jag drömde om läkarbesök i natt är det inget jag tänker göra idag. Hälsporren i högerfoten gör skitont (den i vänster är lugn) och axlarna känns av efter bilkörning och rollatorbaxning i och ur Clark Kent*. Och en finne försöker tränga ut på vänster sida på min snok. Men detta ställer jag åt sidan idag för att fira födelsedag med mamma. Jag tänkte att vi skulle göra en utflykt till Vadstena på eftermiddagen och inta födelsedagskaffe där nånstans. Där finns lite fler trevliga konditorier att välja mellan än här i Metropolen Byhålan. Sen ska vi äta middag nånstans lite senare också, men var har jag ingen idé om än. Det löser sig väl på nåt sätt – jag får väl kolla nätet, om inte annat.

Nu ska jag duka upp lite paket. Mamma lär inte stiga upp än på några timmar, vilket ger mig möjlighet att söka de tre jobb som är denna veckas sista vardagsdelmål. Men jag kan ändå förbereda för födelsedagsfirandet! Signaturen Micke skrev en lång kommentar om glass, så glass blir det också nån gång under dan. Glass är ju aldrig fel – vare sig på födelsedagar eller på heta dagar. Idag lär det bli en både och-dag.


*Clark Kent = min lille bilman – med betoning på lille. Mammas nya rollator får stå nästan upp och ner för att få plats…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en kamp mot snedställda möbler, byråkrater och annat.


Uppdaterat inlägg:
Mamma hittade lite mer grejor i kväll som ska ner i källaren. Jaha, i morgon blir det nyordning i källaren igen…

Kassar med ljusstakar
Lite mer till källaren… 


Det har grejats i mammas källarförråd.
För nåt år sen påbörjades ventilationsarbeten i huset där hon bor. Hantverkarna behövde tillgång till hennes källarförråd, vilket de fick. Men de fick förstås flytta på alla hyllor och grejor på egen hand så att de kom åt det som skulle åtgärdas. Tror mamma närde nån förhoppning om att de skulle flytta tillbaka saker och ting också. Svar: Nej!

Mamma är både äldre och rörelsehindrad, så hon kunde inte flytta möbler och tunga lådor på egen hand. Hon kan faktiskt inte ens gå ner i källaren eftersom trappan ner är brant och inte har nån ramp för rullstol eller rollator. Det tog flera månader, förresten, innan hon fick tillbaka nyckeln till sitt förråd, så hon har inte ens kunnat engagera nån att hjälpa henne. Bovärden har lovat att göra det. Grejen är bara att det har blivit indragningar på bovärdar. Och de som jobbar har inte haft tid. Mammas dotter, det vill säga jag, bor 30 mil härifrån. Den senaste tiden har jag jobbat väldigt mycket och inte orkat åka 2 x 30 mil. Före dess genomgick jag en bukoperation som innebär att jag inte fick ägna mig åt tunga lyft, in fact, inga lyft alls den första månaden. Jag fick inte heller köra bil på en månad.

Jag tog en tur ner för att byta glödlampa i taket och kolla på förödelsen. Det jag såg gjorde det omöjligt för mig att låta bli att ingripa. Tyvärr tog jag inget före-foto, men en gigantisk och tung hylla, som i vanliga fall står upptryckt mot ena kortväggen, var ställd diagonalt i förrådet. Alla kartonger och väskor var upptryckta mot andra väggen. Mitt i förrådet stod en glasdörr från vardagsrummet och kilade fast hyllan. Mammas rullstol stod mitt på golvet.

Det går ju aldrig att göra fint i ett förråd, tycker jag, men jag försökte åtminstone göra logiskt. Fast först baxade jag hyllj#¤%&{n på plats. Svetten rann. Mina rena mjukisbrax blev dammbruna på knäna. Ja för jag fick liksom krypa och kräla under hyllan också. Till slut gick det och så här blev slutresultatet:

Mammas källare andra väggen
Inte fint men logiskt.


På översta hyllplanet ligger smålampor,
småhyllor och två kartonger med prydnadssaker. Mittenhyllan innehåller julsaker, påsksaker och mammas resväska på hjul. På nedre hyllplanet finns extratäcken och -kuddar och vinylskivor, det vill säga sånt som man inte drar fram så särskilt ofta.

På motsatta kortväggen finns en väggfast hylla med stång. Där hänger klädgarderober. Nedanför står tre extrastolar och en gammal träkista.

Mammas källare ena väggen
Klädgarderober och extrastolar.


I mitten står glasdörren
till lägenhetens vardagsrum, en stege samt mammas rullstol, lättåtkomlig – för den som kan ta sig ner för källartappan.

Mamms källare rakt fram
Rullstol, stege och dörr.


Jag fotade och visade mamma bilderna,
förklarade hur jag hade ställt saker och ting. Hon blev nog nöjd, tror jag, för hon tyckte att jag skulle ta en kall öl som belöning. Det gjorde jag och det var förstås underbart gott!!!

 En kall starköl
Underbar belöning!


I mammas gömmor i köket
grävde hon fram ytterligare en belöning – en fin gammal burk med blommor på. Den ska få följa med hem till Uppsala.

En fin burk
En fin burk som följer med till Uppsala.


Mamma har många fina saker,
men nåt som jag alltid beundrar är ett par gamla stolar. Stolarna är gamla på riktigt, för att klädseln på dem sägs vara original. Enligt mamma är det pappas farmor Mabel som har broderat sitsar och ryggstöd. Mamma har paret, men här är en av dem på bild:

En fin stol
En fin stol! Dess make/a står utanför bild.


I övrigt har jag försökt förstå ett brev
om kommunens nya färdtjänstregler, regler som gäller från och med den 1 juli, det vill säga nu i veckan. Om detta kommer ett särskilt inlägg, för jag är riktigt förbannad, på ren svenska, för att byråkraterna inte kan skriva på… ren svenska!

I kväll är Findus vår kock eftersom jippot har stängt av här runt omkring så vi inte kunde åka iväg och handla med bil. Sen blir det TV-deckare och prästostbågar och före dess kanske en promenad. Om vädret håller sig. Himlen liksom öppnar sig då och då och det har åskat så lamporna här har blinkat!..’


Livet är kort.

Read Full Post »

Som av en händelse råkade ”Lisbeth” slå sig ned vid mitt lunchbord idag. Efter en hastig påminnelse om att hon inte vräkt ur sig så många matnyttiga citat på länge, bara vällde det fram. Vad sägs om detta?

Det där man förlorar på gungor och kameler.

Nu förstod jag inte riktigt hur just detta talesätt ska tolkas och användas. Lisbeth bifogade ingen annan förklaring än att

Ja, ja, ja, det där är nåt vi säger på min arbetsplats när vi rensar lite.

Vilken typ av rensning det hela gällde framkom inte heller. Det skulle ju kunna vara källarförråd, men lika gärna personal. Vad vet jag, vad vet jag. Det var länge sen jag jobbade där nu.


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag på förmiddagen stack jag från regniga Uppsala neråt landet efter att ha skjutsat Elias till fritids och Anna till jobbet. Kände att min mamma var lite ensam och eftersom det är Mors dag på söndag passar det bra att åka över helgen. Anna har sina barn hos sig och är inte ensam. Beräknar landa i Uppsala igen på måndag, för nästa vecka har vi ju en student att fira!

Lite grann känner jag att jag behöver en paus. Inte från Anna och barnen utan från allt annat. Så det var skäl nummer två att jag gav mig iväg. Men igår kväll hade jag väldigt läskiga föraningar om att nåt skulle hända på resan, så jag var faktiskt på väg att ställa in. Fast en toffla ställer inte in nåt om hon inte är minst döende, så jag åkte. Tre timmar tog resan, det var bra flyt i trafiken och jag stannade bara en gång för ett kort toabesök.

Väl hemma hos mamma stack jag för att hämta var sin räkmacka som mamma beställt. Jag goffade min till lunch medan mamma åt den levererade lunchlådan med strömming och potatismos. Hon ska äta sin macka till middag i kväll och jag hämtar nog nåt mindre nyttigt.

Nu nåt helt annat: Ett av våra interna skämt i familjen handlar om ett gäng duktyngder. För två år sen gav jag mamma två paket med fyra stenar som duktyngder i födelsedagspresent. Jag blev väldigt förvånad när hon till födelsedagen året därpå åter önskade sig… duktyngder. Det visade sig att hon lyckats förlägga de första två paketen – trots att hon försökte få det till att hon aldrig fått några.

Jag argumenterade ett tag, men gav sen upp och köpte två paket med fyra i varje till förra årets födelsedag. Gissa om vi skrattade när mamma strax efter sin födelsedag hittade de första två paketen!!! Nåja, 16 duktyngder är ju inte fy skam. Allt frid och fröjd.

Tills nu. Mamma skulle lägga på en duk på nya balkongbordet – och hittade inte duktyngderna!!! Hmmm… Mitt första uppdrag här blev därför att leta efter dem. Jag var INTE glad när jag stod nere i källarförrådet och rev bland gamla julsaker och annat krafs. Dessutom hittade jag förstås inte tyngderna. Men… jag skulle kolla efter en kakburk i mammas skafferi – och bakom den låg… fyra askar duktyngder!!! Nu ligger de till höger om mig där jag sitter vid datorn som står på mammas köksbord. SE!


Alla paket med alla duktyngder är återfunna! Skam den som ger sig!

                                                                                                                                             Jag har varit en kort tur upp till stan för att inhandla några burkar öl samt lite snacks till kvällen. Ja visst blev det chilibågar. Passade på att kolla efter några billiga tofflor jag kan ha hos mamma, men alla sorter kostade minst 500 pix så jag får gå i strumplästen.

Mamma är hos frissan och jag ska hämta henne där om cirka en halvtimma. Då ska vi ta en promme längs sjön – om regnet håller sig borta! Solen har varit framme här sen jag kom, men nu börjar det faktiskt mulna på… I värsta fall får vi väl sitta inne och äta jordgubbstårtsbitar och titta på regnet. Och sen blir det bågar och bira, som en vanlig fredag… Fast jag saknar att inte ha min Anna att pussa på!!!!!!!!


Ingen fredag utan dessa!

Read Full Post »