Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘källan till det onda’

I morse vaknade jag och var så där otroligt seg som jag visst alltid är nu för tiden. Det känns som nånting oöverstigligt att kliva ur sängen. Men jag gör det, för nånstans inuti finns en liten en som säger till mig att jag inte ska ligga och lata mig. För jag tror att sjukdomen jag drabbats av är MASK. LATMASK. Eller det vore rätt OK om det var det – så slapp jag fler undersökningar och kunde stoppa en piska i Fästmöns hand. Nu är det tyvärr inte så och det är väl tankar kring källan till det onda som snurrar och mal när jag ligger här i min ensamhet – en ensamhet som är självvald, märk väl. Jag orkar inte ha folk omkring mig just nu. Orkar inte med ljud, läten. Bara lite på avstånd…


En av dessa är nog en latmask.

                                                                                                                                                  MEN… Idag har jag nåt att se fram emot! Anna kommer över ett par timmar mitt på dan! Och det slår allt! Att prata två gånger om dan i telefon, att skicka en massa sms… Det är liksom underordnat att träffa och vara med den man älskar. och Anna är så lugn och bra när man är krasslig. Hon pratar liksom inte ihjäl en utan hon finns där och håller en i handen – både mentalt och rent fysiskt. Nu vet hon om hur jag mår och förväntar sig inte att jag ska ställa till med varken fest eller kaffekalas – det orkar jag inte. Vi ska bara vara med varandra ett par timmar. Det är allt. Och det BETYDER allt för mig. Nåt att se fram emot. Nåt att stiga upp ur sängen för den här dan.

Annars var det partaj här på baksidan igår. Inget störande, men jag stängde båda vädringsfönstren åt det hållet så jag slapp få in grillrök som jag bara hostar av, och så jag slapp höra människor som skrattade och hade roligt. Jag är en svart jävel just nu, vill helst ligga här och tycka synd om mig själv. (Jisses, nu får en viss madam vatten på sin kvarn när jag självömkar helt öppet!)

Ja, jag är uppstigen, jag har tvättat mig, satt i linser, klätt på mig. Tryckt på knappen till den i förväg kaffe- och vattenladdade perkolatorn. Bäddat. Jag är, kort sagt, helt slut… Kökssoffan nästa! Där väntar lokalblaskan. Om jag orkar.

Read Full Post »