Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kalla fötter’

Ett mardrömsinlägg.


 

Igår kväll gick jag och la mig med såväl iskall nästipp som kalla fötter. Tippen var kall även i praktiken, fötterna mer åt det teoretiska hållet. Vad har jag gett mig in på? Kan jag slutföra det här? Ska det falla på teknik och arbetsredskap eller för att det innehållsmässigt inte är tillräckligt bra? Om det blir verklighet, kommer folk att håna mig ännu mer än de redan gör? Det var åtskilliga frågor som rymdes i de kalla fötterna. Sen somnade jag.

Jag drömde om dinosaurier. När filmen Jurassic Park kom var jag vuxen. Jag har inte ens sett den. Men den var stor. Alla barn blev som tokiga i dinosaurier. Den fascinationen kunde jag inte förstå. Jag tyckte att djuren var hemska. De var stora och groteska, för att inte tala om utdöda. Typiska mardrömsdjur, alltså. Och i natt klev de in i min dröm. De inte bara klev omkring, jag brottades med dem. De var svarta, blöta och hala och jag kämpade tappert tills jag insåg att det var en dröm. Då lyckades jag tvinga mig själv att vakna. Det var mitt i natten, mina armar värkte efter dinosauriebrottningen, men det hade bara varit en dröm. Tack och lov!

Dinosaurie

Ungefär en sån här brottades jag med innan jag väckte mig själv, men den var svart, blöt och hal. (Bilden är lånad härifrån.)

 

Billy bokhylla svart

Jag hade bara fått en sån här levererad och jag var ilsken.

Inte vet jag hur mycket klockan var men det måste ha varit mitt i natten. För jag lyckades somna om. Efter ett tag tog nästa mardröm vid: jag hade beställt möbler och teknisk utrustning (!) från IKEA. Egentligen är det inte nån mardröm att nätshoppa från IKEA. Mardröm blir det när det när man handlar i varuhus så stora att man kan gå vilse i dem. Eller när det blir fel. Och det blev det i min dröm!

Möbler och utrustning, allt i svart, förstås, levererades hem till mig. Jag bodde ihop med min mamma i huset hon flyttade ifrån 2010. Jag hade bland annat beställt bokhyllor. Bara en levererades trots att jag skickat efter två. Därför blev jag tvungen att åka till IKEA och rätta till det hela. På IKEA fick jag tag i en hjälpsam kille. Han försökte få tag i nån som kunde åka ut till huset med ytterligare en bokhylla samma dag – jag var gissningsvis ganska arg och otrevlig. Men det krävdes att nån var hemma. Mamma var ju hemma, så det var lugnt. Trodde jag. Hjälpsamma Killen ringde upp mamma på högtalartelefon. Mamma blev hysterisk, för hon förstod inte vad han sa. Till sist fick jag som stod bredvid skrika

Mamma, mamma, det är jag! Lyssna nu, det är jag som ringer!

Mamma trodde att de hade kidnappat mig och nu skulle de komma och hämta henne också. Sen vaknade jag. Jag vet inte om IKEA levererade ytterligare nån svart bokhylla till mig eller inte. Men klockan var sex och det var ingen idé att försöka sova mer. Jag är trött och det känns inte som om jag har sovit alls.

Mina nätter är mer händelserika än mina dagar, känns det som. Alla strider jag utkämpar, all ilska som kommer fram i drömmen har med de kalla fötterna att göra, det vet jag. Eller händelserna bakom. Nu gäller det för mig att värma fossingarna och inte ge upp – jag har ju kommit så här långt…

Drömde DU nåt jobbigt i natt? Eller nåt roligt? Spännande? Konstigt? Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Uff! Igår kväll bröt eländet ut och idag är både Fästmön och jag jättesjuka. Anna fick försöka få tag i nån på jobbet, men det var ingen som svarade klockan sex, så det blev några svängar innan hon kom fram. (Hon började halv åtta.) Detta innebar att nästa uppklivande blev strax före halv åtta. Medan Anna väckte Elias och gav honom frukost och kläder gjorde jag mig klar i badrummet. Lyckades hitta en Ipren i necessären, så det är väl den som för tillfället håller mig på benen.

Det var fem grader kallt i morse och jag hade glömt att sätta på vindruteskyddet igår eftermiddag. Därför behövde alla rutorna på bilen skrapas. Sånt där man verkligen önskar sig när man är sjuk… Dessutom halkade jag ut i gympadojor, jag vägrar nämligen fortsätta gå med kängor, och ovanpå det sprack dragkedjan i min fleecejacka. Ja för jag vägrar ha dunjacka längre också. Skulle gärna vilja att den höll en säsong till… Dragkedjan i fleecejackan lyckades jag fixa, men det drog kallt ett tag… Jag skjutsade sen Elias till skolan medan Anna fick krypa tillbaka ner i sängen igen. Hon mår INTE bra, stackarn… Elias blev i alla fall lite glad eftersom han fick sovmorgon idag och i morgon har jag lovat att hämta honom tidigt, det vill säga 13.30.


UFF så sjuka vi är!

                                                                                                                                                          Nu är jag hemma hos mig. Jag behövde kolla post från igår och köra en maskin tvätt eftersom tanken var att Anna och jag skulle åka hit på fredag och vi behöver rena kläder – hon jobbar en härlig helg till på grund av schemabytet på fredag. Nu vet jag inte hur det blir. Gissningsvis är hon hemma i morgon också och jag kan mycket väl tänka mig fredag dessutom.

Tänkte ett tag att jag skulle få nåt besked via vanlig snigelpost, men icke! Däremot låg det ett brev från en bokförläggare i postboxen! Ja ja mensan! Min tanke är väl att om Beskedet blir negativt ska jag främst försöka få tag i nån som kan leda mig ut i livet igen, men också försöka sy ihop Utdragen så att romanen blir färdig. Fast kanske det är så att jag har fått lite kalla fötter. Och om den ges ut, borde vissa andra bli lite skraja också… Du som läste utdragen har ju kanske förstått att det är en rätt… absurd historia…

Måste masa mig över till Tokerian senare. Behöver lite basgrejor som toapapper och annat ointressant för dig, men viktigt för mig. Ute i Förorten behöver jag sen handla till Himlen, för det var väl lite oklart med om det saknas nåt till middagen och lite annat. Men kanske nån av de mindre sjuka tonåringarna eller 20-åringen orkar masa sig iväg till ICA Solen för att köpa det som fattas. Vi orkade liksom inte diskutera det i morse. Det enda jag vet är att vi är så gott som luspanka båda två, men jag får i alla fall ett välkommet tillskott i kassan i morgon från Bliwa!

Nu ska jag hälla upp en mugg nyperkolerat kaffe och sätta mig med denna livsnödvändiga dryck samt lokalblaskan. Sen tror jag att jag ska vila en stund så jag pallar att halka över gatan till Tokerian. Tänkte sen ägna dan åt en del övrig ”administration” samt att lyssna färdigt på de 43 bidragen till årest Eurovision Song Contest. Tänkte kategorisera dem under rubrikerna Skitbra!, OK och Nej tack!. Enligt mig själv, alltså…

Read Full Post »