Goda vänner och allmänt gott

Ett inlägg om lite gott i livet.

Så himla kul är inte livet just nu. Då är det tur att det finns goda vänner omkring en. Plus att man försöker ta sig för att göra saker som är goda för en själv.

Jag sökte tre jobb idag. Mitt mål är att söka minst tre jobb per dag. Bara jobb jag vill ha, förstås. Sen for jag in till stan för att lägga huvudet i Monas kompetenta händer. Blev mycket nöjd och bara 410 kronor fattigare.

Kollade på lite maskiner medan jag väntade på min tur hos frissan.

Mona kommenterade mitt hår, som just nu har tre färger: ljust, grått och mörkt, nästan svart. Och det tyckte hon var häftigt! Då blev jag lite glad och kände att det är rätt skönt att slippa färga håret i nån ilsket dominerande färg. Sånt är aldrig snyggt, tycker jag. Ser onormalt ut. Grisfärgad svål. Bättre då att ha trefärgat hår bara så där ändå.

Styrde sen kosan till Katalin, stället som är en restaurang och inte ett kontor. Det var väldigt varmt och jag såg fram emot en kall dryck.

Katalin heter hon som äger stället som heter som hon.

Där satt Den Hjärtegoda och väntade med en Xider (mango och chili).

Den Hjärtegoda – hon som gav mig bröd en gång när jag var utan nåt att äta. Och som lagade en gigantisk festmåltid åt Anna och mig i november förra året.

Lite för sött för mig med Xider, så jag köpte Staropramen. Tre stycken hällde jag i mig och det var inte ett dugg svårt.

MangoXider och öl.

Det är skönt att ha fått festblåsan åter. Tack, Sjukstugan i Backen, för operationen! Tre gånger har jag kissat idag, inte 43 som förr i tiden!

Hade tänkt äta nåt på Katalin, men faktum är att menyn där är skittrist. Och det finns inte ens nötter utan jag fick köpa salta mandlar i olivolja. Får jag inte gallstensanfall i natt, så…

Salta mandlar i alldeles för mycket olivolja.

Som alltid kul att träffa L, dubbelmormor, och höra vad som har hänt sen sist(a arbetsdagen i onsdags). Fakultetsdirektör på väg att sluta, goa A hoppar in. Och en och annan ytterligare som lämnat skeppet. En för att söka sig till en av mina före detta arbetsgivare.

En varm människa. Vi ska ses snart igen. Inte på jobbet, inte på Katalin, men nånstans. Hon tror inte heller på Arbetsförnedringen.

Hemma i New Village låg det fullt med reklam i postboxen. Och ett paket från gulliga, omtänksamma Sister of Pain. Tusen tack för den fyndiga presenten! (Jag hade ju nästan namnsdag idag!)

En PageKeeper – så boken aldrig faller igen!

Tänk att det finns snälla människor i den här hårda världen. Inte bara energislukare och såna som bara gillar att sticka nålar i en, verbalt sett framför allt. Mamma brukade säga när jag var barn att människor som inte är snälla mot en är avundsjuka. Det jag har att vara avundsjuk på är några snälla, goda vänner och jättemycket kärlek i form av Fästmön. Det måste saknas både vänner och kärlek i de nålstickandes liv. I pity them!

Livet är kort. Tack för vänner och kärlek!

Read Full Post »

A trip to Town

En tripp in till stan. Med buss. Vånda! Men det gick bra, jag överlevde den här gången, precis som sist (när det nu var).

Mål ett för min del var att hämta Pridebiljetterna på Musikens Hus.

Två Pridebiljetter till mig och Fästmön! 😛

FEM väntade tålmodigt medan jag hämtade biljetter och dokumenterade detta. Ja, jag hade ju förvarnat att jag är jobbig med min kamera.

FEM väntar.

Nån tur upp i huset för att kika på utsikten blev det inte. I stället styrde vi stegen mot Vaksala torg där det var lördagsloppis. Och träff för gamla bilentusiaster.

FEM styrde stegen mot loppisen.

Det var sjukt mycket att titta på och massor av folk, så vi gick bara en liten runda. FEM hade visst annat för sig också.

FEM passade visst på att befria några flygare också.

FEMs primära mål var att besöka Lush som ligger i S:t Per gallerian. Där luktade det mycket. Men gott.

Det luktade både mycket och gott på Lush.

Mitt andra mål var att inhandla en present till Mor. För den som inte vet varför kommer här en påminnelse.

Nästa söndag är det Mors Dag. Men jag köpte naturligtvis inte detta örngott med en fruktans värd sär skrivning!  😡

Så blev det dags för lite intag av nåt ät- och drickbart. Självklart tog jag FEM till min vän Greken och hans Kafferummet Storken, bästa stället i stan för kaffe och godsaker.

En härlig lunchfika på Storkens terrass.

Nu blev solen riktigt varm och min jacka åkte av. Jag kikade uppåt takåsarna. Filosoferade för mig själv att jag är alltför sällan i stan…

Uppåt takåsarna.

Det fanns massor med lustifika exemplar som kunde ha

recenserats 

på en blogg nära dig, men jag har varit så elak, så elak på sista tiden att jag måste försöka mesa till mig nu. Jag sippade lite snällt på en underbar cappuccino i stället. TACK mamma, för fikapengen! Den räckte nästan.

En underbar cappuccino fick mig att hålla käften och inte kommentera lustifika exemplar.

Bokantikvariat blev nästa mål, även om vi tog en tur in på Åhléns först för strumpinköp. Jag tog med FEM till mitt favoritbokantikvariat i Uppsala, Röda Rummet.

FEM vid Röda Rummet.

Där gjordes en del fynd. FEM hittade nåt åt sig, jag hittade nåt åt Anna. Dock inte denna bok, den fick bo kvar på Röda Rummet:

Den fick bo kvar på Röda Rummet. 

Dags att bli lite kulturella! Vi hasade genom centrum upp mot Dômen. Medan vi gick där och pratade, rundade vi ett hörn och –  HEPP! – så stod hon där, så magnifik mot den blåa majhimlen! Och – HEPP! – så träffade vi på före detta fakultetskollegan, trevlige J med fru K som bonus.

Magnifik, eller hur?! (Frågan är retorisk och tarvar inget svar, tack.)

Det hade just ringt ut för ett bröllop, så vi hade tur. Inne i Dômen var det häftigt som alltid. Jag gillar till exempel ljusträden.

Ett av Domkyrkans ljusträd.

Sist jag var i Domkyrkan var på en begravning. Den där tillställningen när jag ignorerades av ett antal före detta kollegor och satt mitt emot Annas styvmoster Elsie Johansson.

En annan favoritplats i Domkyrkan är Gustav Vasas gravkor. Där ligger han med två av sina fruar (Visst hade han väl tre? Ja det hade han.)

Taket i Gustav Vasas gravkor är så otroligt vackert – blått med gyllene stjärnor.

FEM hade nu börjat bli trött i fötterna (själv är jag ju mycket yngre än hon – cirka fyra månader – och pigg och rask… NOT!) och blivit sugen på glass, men se jag styrde om lite där och vi tog oss ner till Åkanten. Det fläktade härligt från Floden. Vi sjönk ner i alltför mjuka soffor och sippade på kalla drycker – för FEMs del en läskeblask, för min del en stor stark.

FEM kollar sina inköp. Snacka om att människan fick påssjuka!..

På väg till bussen hem stannade vi på ICA S:t Per och kompletteringshandlade till kvällens middag.

Hemma igen fick FEM publicera sitt andra gästbloggsinlägg medan jag grejade med mina inköp:

Mina inköp: en bok till Anna och ett paket till Mor.

Om jag köpte nåt till mig själv? Självklart gjorde jag det:

Livets nödvändigheter just nu, i kombination.

Read Full Post »