Lite östgötskt innanför västen

Ett må-gott-inlägg.

---

 

Mammas fina kakburk, en systerburk till en grön som Fästmön har, ekar tom. Men är vacker där den står.

Nä, så väldigt mycket nyttigt blev väl inte gjort idag. Vi tog i alla fall en sväng för att handla och fylla på förråden. På hemvägen hade vi intentionen att fika på Ubbes. Det kunde vi glömma – de stänger redan klockan 14 en sommarlördag. Och i mammas kakburk, den vackra blå med handtag som jag räddade från att hamna på loppis, är det ekande tomt. Men visst är den vacker att se på?!

I stället för att fika och äta onödiga kakor tog vi vägen om kyrkogården hem. Mamma har släkt som vilar där och idag var vi och satte några nejlikor hos farbror H och faster E. Den senare skulle ha fyllt 100 år får lite sen.

Grill och chill-förkläde. Jag föredrar ju chill, som bekant.

Vi intog eftermiddagskaffe på mammas balle*. Mycket billigare och väldigt bekvämt. Sen grep jag mig an lite krokar som skulle dras ur väggarna efter hantverkarna som smällt upp rör lite här och var – i vägen förstås. Sen skulle vissa saker och ting upp på andra ställen. Lite snickare har jag varit idag, i alla fall. Mammas kyl och frys skulle behöva rensas ur, men det har jag inte fått göra idag. Mamma pratar och pratar och pratar. Jag flyttar på mig, mamma kommer efter. Och pratar. Om allt. Hon till och med skänkte mig ett förkläde – kanske i förhoppningen att jag skulle bli inspirerad att laga mat oftare? Njae…

Balkongblommor till mamma.

Ett par blommor följde med hem till mammas ballebord**. Det blev riktigt fint! Naturligtvis kommer jag inte ihåg vad blommorna heter, men jag ”har” ju tillgång till mitt personliga botaniska, levande uppslagsverk i Belgien.

Vi softade en stund innan jag faktiskt tog mig i kragen och stegade ut i köket för att laga mat – sill och potatis. Det var mycket avancerat. Jag borstade potatis och kokade den, ställde fram två sillburkar, gräddfil och gräslök. En lite bricka fylldes med knäcke, ost och Bregott havssalt. Som pricken över i en kall öl och Östgöta sädes. Av den senare blev det visst… fem snapsar. Helan, halvan, tersen, kvarten och kvinten. Ändå står jag på benen! Men jag känner att nu är det nog.

Sill, potatis, öl och snaps – i blåsten på balkongen.

 

Mamma gick in efter sin första tallrik. Det blåste rejält och hade man inte lite östgötskt innanför västen var det ganska kyligt. I kväll väntar visst fotboll. Jag har laddat med en bunke godis och en bra bok i stället. Sport är, som bekant inte min grej. Den enda tävlingsform jag utövar just nu är ett visst ordspel. Och jag kan ju meddela att Kobran har chansen till revansch i afton med tanke på snapsintaget. Anna likaså. Det är dessa tu jag spelar med just nu. Orkar inte med fler.

Lördagsgodis à la Tofflan.

Vad njuter du av i kväll? Nåt östgötskt, nåt sportsligt eller nåt kulturellt? Skriv gärna en rad och berätta! 

*mammas balle = mammas balkong
**mammas ballebord = mammas balkongbord

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mörk kväller och ingen ork heller

Så vart det kväller – igen! Mörk kväller, svart som natta var det redan vid 16-tiden. Jag har jobbat över och kom inte hem förrän 18.30. Detta trots att jag har lovat mig själv att inte just jobba över eftersom jag inte omfattas av nåt flexsystem. Men jag tänker ta ut timmarna i tid om inte förr så på onsdag nästa vecka. Då jobbar jag sista dan före julledigheten. Det blev ju så att jag tog ut alla sex semesterdagar jag hade eftersom jag inte trodde att jag skulle bli kvar. Nu blir jag ju det ytterligare en månad, januari. Men, men, mamma kommer på lördag och jag behöver nog vara med henne lite om dagarna också.

Här rollade mamma på promenad med mig förra vintern. Då var det lite mer snö än det är nu, men hon rollade på rätt bra!

                                                                                                                                                                  Väl hemkommen i kväll gick jag en sväng med vattenkannan. När datorn hade vaknat till liv passade jag på att betala en räkning. Det gäller att just passa på medan det finns pengar… Därpå tog jag reda på ren och torr tvätt och sorterade in i skåp och lådor samt i strykhög. Strykningen tänkte jag fixa på lördag medan jag väntar på att mamma kommer med Riksfärdtjänsten. Hon ringde nyss och berättade att de inte åker från Metropolen Byhålan förrän klockan 13. Då kommer de inte fram före klockan 16 i alla fall! Det ger mig nästan en hel dag att greja på. Jag hade tänkte städa i kväll, men jag orkar inte. Jag får göra lite i morgon när jag har varit och handlat hem nåt ätbart till mig och mamma på lördag, så kan jag fixa resten på lördag. Känner jag mig själv rätt kan jag nog inte ta sovmorgon trots allt.

Jag har slängt ut en krok, ett visitkort och mitt CV till en byrå här i stan och blev på stående fot inbjuden till en fika i januari, efter alla helger, för att prata lite. När jag berättade att jag inte hade fått Tjänsten var det nån som tappade hakan… Men jag tror inte att man vill träffa mig för att det är synd om mig, utan för att jag faktiskt har saker i mitt CV som kan vara intressanta. Och det känns ju lite bra för självförtroendet, om inte annat. Några förhoppningar om mirakel har jag emellertid inte. Jag vet att det här kommer att sluta… inte så bra.

Inte så bra var ett mejl jag fick i morse också! Igår kväll mejlade jag doktor Anders om att jag behövde mer mediciner. I morse kom hans svar att han skulle fixa det genast – för i morgon, fredag, jobbar han sin sista dag! Vad jag förstod på hans mejl ska han inte jobba som doktor längre, ens. Synd det, för han är en bra doktor och vi har alltid haft lätt att kommunicera.

En gång överraskade doktor Anders mig med att ge mig en cortisonspruta. Jag hann inte bli rädd – och effekten har suttit i cirka två år, vilket är lång tid.

                                                                                                                                                                   Nu ska jag gå och gräva i kakburken efter några pepparkakor som jag kan trycka i mig innan jag ger mig ut i soprummet med stinky bag (kompost) och tidningspåse, postar julkorten och hämtar Fästmön från jobbet. Fullt ös, medvetslös, liksom…

Read Full Post »

Rathole? Hellhole? Shithole?

Nej, mina två golvbrunnar är de värsta holes jag har sett! Gångra alla holes i rubriken med tusen. Fy te rackarns de hårråttor jag SLEVADE upp nyss… De var inte alls lika söta som råttan kakburken, minsann…

Den här råttan var bra mycket sötare än dem jag nyss plockade upp ur mina golvbrunnar.

                                                                                                                                                            Går och spyr lite. Fast inte i nån golvbrunn, dårå… Bad Hole Day too.

Read Full Post »

Tårta, taco och en grogg

På eftermiddagen bar det av ut till Förorten igen. Det blev en tur till ICA Solen för inhandling av ingredienser till middagen. Elias hittade affärens bjud-kakburk och vi slogs om de få kakor som var kvar. Jag vann.

Hemma i Himlen hade Den Mest Älskade fixat en tårtbit och en chokladboll till mig. Jag mumsade i mig med god aptit.

Notera U:et på tårtbiten! 😀

                                                                                                                                                           Lagom tills det skulle lagas mat – och idag hade till och med jag kunnat hjälpa till att hacka grönsaker etc – ringde Lillan och behövde hjälp. Hon hade glömt sina tights och undrade om jag kunde möta henne vid tåget med dem. Hon och kompisarna har fest nånstans på landet i kväll och när hon hade sminkat insåg hon att hon inte ville gå på festen i grå mjukisbrax… Räddaren i nöden ryckte ut och Elias fick åter vikariera för mig i köket. Kanske lika bra det. Det blev precis så gott som det ser ut och invigningen av taco-setet var kanon.

Invigningen av taco-setet gick bra för jag hade ju inte hjälpt till med matlagningen. Och det var nog tur.

                                                                                                                                                         Efter maten bjöd Slaktar-Pojken på rom och cola med is och citron till dessert. Härligt gott!

Rom till colan – först DÅ kan jag dricka… cola…

                                                                                                                                                               Efter maten försökte vi vila lite. Jag fick fruktansvärt ont i magen och det vill inte riktigt släppa, trots mysbelysningen…

Mysbelysningen får helt fel färger genom kameran. Hjärtlampan är röd i verkligheten och väggen vit…

                                                                                                                                                     Omöjligt att vila, så det blev en stund framför TV:n med Frida. Men det kändes rätt meningslöst att glo på en läskig film som jag nyligen hade sett, så jag plockade fram datorn i stället.

Klockan är snart halv elva och alla sitter på sina rum utom Anna som är inne hos Elias som inte verkar må riktigt bra. Eller också var det en dålig dröm.

Själv har jag haft en dålig stund i verkligheten när jag surfade in på platsbanken. Finns ingenting för mig. Som nästan vanligt. Apatin slår klorna i mig. Det är inte roligt att skriva ens längre. Tyvärr. Jag har liksom inget upplyftande eller roligt att berätta. Så god natt, då.

Read Full Post »

Risigt

Sjuklingen kom och blev nerbäddad på mammas sida i min stora säng. Hon tog sig tappert hit med bussen, för det hade nog tagit längre tid för mig att komma in med bilen. Stackars Linnsan var blek som ett spöke, men hade fått en huvudvärkstablett av en klasskompis. Tror att hon sover nu, jag har inte sett till henne sen hon kom, stackarn. Men sömn är nog bästa medicinen i såna här fall! Jag tror inte att det är nåt som smittar utan att huvudvärken blev så grym att hon började må illa. Tänkte väcka henne om nån timma för kvart över ett är det dags att åka och hämta Anna från jobbet. Och nu har sjuklingen rest sig från sjukbädden och känner sig lite, lite bättre! Skönt!

Så här känner jag mig just nu…

                                                                                                                                                               Vi går alla mer eller mindre och drar på infektioner. Fästmön känner sig trött och hängig och Elias och jag har varit hostiga och snoriga i ett par veckor, snart. Trots att jag började med nässprej ganska snabbt känns det inte bra i bihålorna. När jag pratar låter det som om jag befinner mig inne i en fågelholk, typ. För att inte tala om när jag sjunger… Jag minns det där lilla barnet som en gång ringde fel och hamnade hos en riktigt förkyld Toffla med whiskyröst. När jag svarade med mitt namn hördes barnet med mycket tveksam och rädd stämma säga:

Pappa..?

Jag har suttit vid datorn mest och varit en tur över till Tokerian. Blev informerad om att man ligger i konflikt med Pepsi, så nu måste vi i alla fall stanna vid ICA Solen när vi kommer ut till Förorten. Men det gör inget, bara kakburken är öppen! För mitt kakhål* är visst konstant öppet just nu.

Men FY! Nu blev det fel illustration! Rivna morötter är det äckligaste jag vet och för dem är mitt kakhål INTE öppet!

                                                                                                                                                         Nu ska vi se här…

MOROTSKAKA kan jag tänka mig, däremot. Kanske denna, från det berömda konditoriet med det vackra namnet på Drottninggatan 90 i Stockholm…

                                                                                                                                                     *kakhål = mun

Read Full Post »

En liten tur

Idag på förmiddagen stack jag från regniga Uppsala neråt landet efter att ha skjutsat Elias till fritids och Anna till jobbet. Kände att min mamma var lite ensam och eftersom det är Mors dag på söndag passar det bra att åka över helgen. Anna har sina barn hos sig och är inte ensam. Beräknar landa i Uppsala igen på måndag, för nästa vecka har vi ju en student att fira!

Lite grann känner jag att jag behöver en paus. Inte från Anna och barnen utan från allt annat. Så det var skäl nummer två att jag gav mig iväg. Men igår kväll hade jag väldigt läskiga föraningar om att nåt skulle hända på resan, så jag var faktiskt på väg att ställa in. Fast en toffla ställer inte in nåt om hon inte är minst döende, så jag åkte. Tre timmar tog resan, det var bra flyt i trafiken och jag stannade bara en gång för ett kort toabesök.

Väl hemma hos mamma stack jag för att hämta var sin räkmacka som mamma beställt. Jag goffade min till lunch medan mamma åt den levererade lunchlådan med strömming och potatismos. Hon ska äta sin macka till middag i kväll och jag hämtar nog nåt mindre nyttigt.

Nu nåt helt annat: Ett av våra interna skämt i familjen handlar om ett gäng duktyngder. För två år sen gav jag mamma två paket med fyra stenar som duktyngder i födelsedagspresent. Jag blev väldigt förvånad när hon till födelsedagen året därpå åter önskade sig… duktyngder. Det visade sig att hon lyckats förlägga de första två paketen – trots att hon försökte få det till att hon aldrig fått några.

Jag argumenterade ett tag, men gav sen upp och köpte två paket med fyra i varje till förra årets födelsedag. Gissa om vi skrattade när mamma strax efter sin födelsedag hittade de första två paketen!!! Nåja, 16 duktyngder är ju inte fy skam. Allt frid och fröjd.

Tills nu. Mamma skulle lägga på en duk på nya balkongbordet – och hittade inte duktyngderna!!! Hmmm… Mitt första uppdrag här blev därför att leta efter dem. Jag var INTE glad när jag stod nere i källarförrådet och rev bland gamla julsaker och annat krafs. Dessutom hittade jag förstås inte tyngderna. Men… jag skulle kolla efter en kakburk i mammas skafferi – och bakom den låg… fyra askar duktyngder!!! Nu ligger de till höger om mig där jag sitter vid datorn som står på mammas köksbord. SE!

Alla paket med alla duktyngder är återfunna! Skam den som ger sig!

                                                                                                                                             Jag har varit en kort tur upp till stan för att inhandla några burkar öl samt lite snacks till kvällen. Ja visst blev det chilibågar. Passade på att kolla efter några billiga tofflor jag kan ha hos mamma, men alla sorter kostade minst 500 pix så jag får gå i strumplästen.

Mamma är hos frissan och jag ska hämta henne där om cirka en halvtimma. Då ska vi ta en promme längs sjön – om regnet håller sig borta! Solen har varit framme här sen jag kom, men nu börjar det faktiskt mulna på… I värsta fall får vi väl sitta inne och äta jordgubbstårtsbitar och titta på regnet. Och sen blir det bågar och bira, som en vanlig fredag… Fast jag saknar att inte ha min Anna att pussa på!!!!!!!!

Ingen fredag utan dessa!

Read Full Post »