På resande fot

Ett resande inlägg.

---

 

På resande fot…

Ja jag har varit på resande fot. Det är därför jag inte har bloggat. Jag ser ju att både troll och vänner oroligt/nyfiket besöker min blogg, men jag skrev att du skulle slippa mig resten av dan igår efter det enda inlägget – och det gjorde du! Jag försöker att hålla det jag lovar, även om jag inte alltid klarar att infria DET löftet (att hålla vad jag lovar, alltså).

Hur som helst, resan gick bra på ett fullsmockat morgontåg. Vankade runt på Östermalm i Stockholm i ösregn och det är inte så mycket mer att säga om det. Jag värmde mig med en surdegsbulle och nybryggt kaffe innan jag skred till verket, det vill säga jag skred inte till nåt ställverk eller patentverk eller ens en verkstad eller huvudvärk utan till ett medieföretag.

Under kaffekvarten smyglyssnade jag intresserat till en mormor med liten dotterdotter som fikade vid bordet bredvid. Mormor använde inte nåt bebisspråk. I stället anade jag en svag accent av östgötska. Den lilla flickan, glasögonprydd, satt med dinglande ben och åt sin bulle utan att slafsa och spilla. Det var en sån connection mellan de två att jag kände mig extra ensam. Och tänkte på min egen mormor, som gick bort alldeles för tidigt. Men jag mindes också att mormor och jag brukade gå på konditori då och då. En del saker förändras uppenbarligen inte – och när det gäller somt är det inte så dumt.

Men det var alltså efter kaffekvarten jag skred till verket uppför en backe. Vad som hände där tänker jag inte skriva så mycket mer om, för…

it’s for me to know and for you to find out.

Ett och annat ytterligare ord släpps i ett lösenskyddat inlägg senare. Jag kan emellertid avslöja att Arne Anka var med mig på toa.

Mitt presskort och min bok behövdes båda två igår.

Tunnelbanebiljetten krånglade när jag skulle hemåt igen. Hade det inte ösregnat skulle jag självklart promenerat och gjort som alla andra som är i Stockholm just nu: fotat körsbärsträden i Kungsan. Men det regnade fortfarande och jag ville komma hem. Den nitiska spärrvakten tog god tid på sig att ringa efter hjälp. Kön bakom mig växte. För en enda hållplats resa. Till sist tror jag att vakten insåg hur befängt det var och släppte igenom mig. Och min biljett var naturligtvis helt OK, jag är inte en sån som förfalskar saker!!!

På tåget blev jag smått illamående, men jag kom långt i min bok på gång trots åksjukan. Den är riktigt spännande och jag kan inte förstå att jag har fått för mig att nån av författarnas andra böcker var dålig. Inte heller hittar jag nåt jag har skrivit om nån annan av deras böcker. Kanske har jag drömt?

Bussresan hem gjorde mig inte mindre illamående, så jag slängde om kläder och tog mig ett par mackor. Tänkte att det kanske var lunch som fattades. Nja, det hjälpte inte mycket. Jag hann i all fall att hämta Fästmön när hon slutat jobba. Vi for till Morgonen och sen till Himlen där vi fikade och jag åt en banan. Sen slängde vi sopor och for in till Tokerian för att köpa middag. Träffade Trevlige F bland alla trötta fredagsshoppare. Hemma i New Village damp vi sen ner på våra rumpor och blev sittande – först i köket, sen i soffa respektive bästefåtölj. Lite läsning och The Team på TV fick avsluta fredagskvällen. Mina ögonlock var tunga som bly, tankarna snurrade emellertid efter dagens intryck och nånting har börjat gro inuti.

Här är några bilder från min gårdag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag är det strålande väder i Uppsala! Himlen är blå och bara några få lätta moln finns att skåda. Aprilsolen har hittat hit igen och vi ska åka på en loppistur för att titta på grejor, inte köpa nåt.

Men vad ska DU göra idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Som vanligt svarar jag på alla publicerade kommentarer!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Med i leken..?

Ett något förundrat inlägg och ett inlägg om att söka jobb.

---

 

Det trillar in ett ton mejl varje dag när man är arbetssökande. Fast jag brukar inte sitta naken vid datorn utan ha mysbyxa – enbart hemma, aldrig när jag går utanför dörren!

Knappt hade jag varit ifrån min dator (ett par timmar) på fredagseftermiddagen förrän det hade trillat in två mejl som gjorde mig mycket förundrad. Näst intill stum, faktiskt. Det ena mejlet talade om för mig att jag och 249 andra hade sökt ett och samma jobb.

Fet chans att jag får det, dårå,

tänkte jag modstulet. Men jag är van att få nej och det som gäller är bara att söka igen och igen. En dag blir det napp. Helt fruktlöst har mitt ”arbete” faktiskt inte varit heller, utan att avslöja för många detaljer. Än är jag med i leken, så att säga.

Det andra mejlet gällde ett annat jobb jag har sökt. Mejlet var för att informera mig om att förutsättningarna har ändrats en del sen tjänsten annonserades ut. Kvalifikationerna har skärpts. Den som har sökt behöver inte skriva en ny ansökan, men fler riskerar att sållas bort för att de nu inte har de rätta kvalifikationerna. Till min lättnad (?) noterade jag att jag fortfarande borde vara aktuell för tjänsten, eftersom jag, trots skärpta krav, har det som efterfrågas. Frågan är bara om jag som vanligt har för mycket erfarenhet/kompetens eller är för gammal eller om jag verkligen är med i leken fortfarande.

Jag har en diskussion just nu med en bloggbekanting om hur det är att söka jobb. Eller att vara arbetslös. Vi har väldigt olika erfarenheter och uppfattning om detta. Men jag kämpar som tusan, tro inget annat! Fortfarande. Nu handlar det inte bara om jobbsökeri utan jag har andra saker jag samtidigt måste kämpa emot och med. Det tar liksom aldrig slut. Livet är på det viset. Vad det handlar om reserverar jag för de närmast sörjande i lösenskyddade inlägg. Jag blir så spottad på annars. Och jag orkar inte torka fler spottloskor från folk som bara vill såra mig.

Jag skriver böcker…

När jag inte söker jobb (att söka jobb tar emellertid ganska mycket av min tid – att leta lediga tjänster och skriva ansökningar, fylla i ansökningsformulär som ofta är alltför ”standardiserade” för att fungera optimalt, uppdatera CV, nätverka etc är inget man gör på en kaffekvart) försöker jag hitta annan meningsfull sysselsättning. Jag skriver böcker, till exempel, och jag läser böcker.

Vidare har jag erbjudit mig att utan arvode sköta en webbplats, att läsa för gamla och lite sånt. Allt blir inte av, av olika skäl. Ett skäl är att man inte får jobba med vad som helst som volontär därför att facket anser att det borde vara lönearbete. Inte heller kan jag åta mig för många gratissysslor ifall jag får jobb. Dessutom måste jag orka med det hela också. Min läkare ville sjukskriva mig tidigare i år, men det ville inte jag. Då hade jag blivit SJUK på riktigt. Jag blir friskare av att ha nåt att göra. Däremot måste jag acceptera att jag inte kan göra vad som helst just nu. Men för tillfället är jag fortfarande med i leken – vill jag tro.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällspromenad i april

Ett inlägg i vilket Tofflan och Fästmön går på kvällspromenad, ser vackra blommor och en rejäl rövkliare.

En solig dag och mätta i magarna efter god mat och kaffekvart på kvällen. Anna föreslog en kvällspromenad och eftersom jag behövde slänga björkriset jag har haft i en vas sen påsk nappade jag. Bara det att hälen gjorde sig rätt grymt till känna redan på väg till soprummet.

Dessutom höll solen på att sjunka och vinden hade tilltagit. Nej, så värst skönt var det inte, trots att termometern visade tio grader. Men en och annan söt vårblomma kunde jag i alla fall föreviga – allt för att få stanna och vila hälen.

Nu är det vår!

Men sen kom chocken! På en av vändplanerna vi just skulle passera fräste en bil från Restaurang Maestro in och gjorde en riktig burn out så gruset sprutade och dammet yrde! Hallå, fick du inte leka av dig lekskolan, eller? Fast det var inte det värsta av allt… När bilens förare kört in på en gård och stannat bilen, öppnade han bagageluckan för att plocka ut den beställda maten han skulle leverera.

Medan han med högerhanden river i bagaget
efter påsarna med maten, river han sig med vänsterhanden
i baken. Rejält, alltså…

Och även om det nog inte var kocken som var ute och levererade mat så blir jag synnerligen tveksam till att äta på Mestro igen!!! Fy så äckligt!

Jag blev tvungen att stanna och sniffa på några nazister narcisser på vägen hem. Anna var nog lika äcklad som jag, men hon är ju bättre på att behärska sig!

Blev tvungen att sniffa på dessa för att inte spy.

Om en liten stund blir det schlager på TV, det första programmet av fyra Inför Eurovision Song Contest 2013. Programledare är Niklas Strömstedt – äntligen slipper vi se vissa andra där också. Gäst i kväll är bland andra Rickard Engfors.

Livet är kort.

Read Full Post »

Här blir inga barn gjorda…

Nä inte precis. Inte precis att det blir några barn gjorda när datorerna bara krånglar. Jag har i alla fall fått motion eftersom jag har sprungit mellan institutionerna några gånger för att kunna skriva ut. Tjolahopp! Nu har jag tagit lite rast bara för att.

Har lagt upp fötterna en kort stund – det är ju eftermiddagsfikarast.

Det regnar ute. Smattrar mot fönsterblecket. Jag undrar var den där solen och värmen är som skulle komma den här veckan. Men det kanske var en helt annan vecka?

En sen, kvick och lätt lunch blev det idag med S och C. Jag fick ett enkelt uppdrag av C idag på förmiddagen. Fixade det nästan på två minuter – sen började datorn att trilskas. Nu har jag åtminstone fått fram nånting som kan presenteras för ledningsgruppen. Lite sjuk väg, tycker jag, att ledningsgruppen ska ha en åsikt om en layout, en enkel formgivning som följer vår grafiska profil. Men så är gången när somliga inte vill/kan utföra den här typen av uppdrag utan de hamnar på mig. Jag upptäckte att jag trampade i ett getingbo, nämligen. I stället för att stanna kvar lyfte jag på foten och gick till prefekten. La fram ärendet i korta drag. Sen beslutade prefekten hur gången ska vara. Fine!

Jag tänker inte stanna kvar och bli stungen.

Här på institution 1 är annars alla vänliga. Tänk att det tyvärr finns såna som inte kan vara vänliga på varje ställe! Såna som ger en klumpar i halsen med sina ironiska uttryck och menande blickar! Jag gör mitt bästa för att se bort från såna… getingar. Vänder mig mot de snälla, varma. Som B, som tyvärr, tyvärr slutar om ett par veckor. B frågar alltid hur läget är med mig när jag kommer. Bryr sig, undrar, oroar sig. Medan jag bara är luft för andra…

Jag fick ett erbjudande om ett mindre uppdrag idag, typ nån veckas jobb för att bygga en webbplats. Gratis skulle jag jobba också. Så nej, jag tackade nej, faktiskt. Men föreslog att vi kanske kunde luska finansiering på var sitt håll. Jag har ju liksom räkningar och lån att betala, till exempel. Jag tog inte ens illa upp. Jag förklarade i stället min situation och jag tror att man förstod att även såna som jag behöver en inkomst. Och webbplatser bygger man inte på en kaffekvart, heller. Den kvarten som nu är till ända. Blogginlägg, däremot, kan man skriva på så kort tid.

Livet är kort.

Read Full Post »

Lördagsrast

Igår var det lördag. Ledig lördag. Därför tog vi många raster och pauser. Efter att ha tråkhandlat på Tokerian samt avlämnat varorna hos mig, tog vi bussen in till stan. Vi var inte ensamma. Det var till och med råttor på stan…

Första stoppet blev Röda Rummets antikvariat. Inte heller där var vi ensamma. Alla som var där inne pratade dessutom högt och kors och tvärs över lokalen. Nästan alla. Andra åt mat eller rökte. UFF! Men vi fyndade där för en billig penning, både Fästmön och jag. Jag hittade en inbunden bok i fint skick för endast 90 kronor.

Några steg till och vi hamnade hos Myrorna. Kläder och sånt köper jag inte där, men Myrorna inne i stan har en fin bokavdelning. Dock var pocketböckerna inte sorterade i bokstavsordning, vilket var irriterande. Där gjorde jag emellertid ytterligare två fynd, en inbunden bok och en pocketbok för 20 kronor styck. Sen shoppade vi faktiskt inget mer, är bäst att tillägga, eftersom det är så många som har synpunkter på att vi gör av med våra egna pengar.

Dagens antikvariatsfynd för 90 + 20 + 20 kronor. En värdelös påse för en krona vägrade jag emellertid att köpa hos Myrorna. Dessutom insåg jag att kärringen tog 30 spänn för Kjell Eriksson-boken – trots att den var prismärkt 20 kronor. Men en tia kan jag efterskänka.

Redan nu gjorde sig hälen påmind, så jag haltade och Anna gick till min vän Greken på Storken för att vila. Där var… vi inte ensamma, som sagt… Men Anna hittade en bordsände där vi klämde oss ner för att fika – mandeltårta med grädde för min del, semla för Anna.

Kafferast på Storken. Vi tycks ha hål i läpparna så slabbiga som muggarna är… 😳

Under kafferasten diskuterade vi middagen. Beslutet blev att inta Kinamat på restaurang, för vem vill åka med stinky take away-påsar på bussen? Inte vi. Sen gick vi till Åhléns och tittade på mörkläggningsgardiner, glas och roliga skrivböcker.

En rolig (?) skrivbok.

På väg till restaurangen passerade vi genom Granit. Affären ska stänga och vissa varor utbjöds till mellan 50 och 70 procents rabatt. Fast där var rätt urplockat. Fult, tråkigt och dyrt var kvar.

Vi slank in på Akademibokhandeln, som var bra mycket trevligare när den hette LundeQ. Där såg vi fler fina skrivböcker. Jag fastnade för en söt tomtegroda, men vad ska jag med julkort till i slutet av januari?

En söt tomtegroda, men vad ska jag med en sån till i januari? Den fick bo kvar på Akademibokhandeln bland alla andra julkort.

Vid 17-tiden angjorde vi China Garden. Där var vi… inte ensamma, men vi fick ett bra bord. Vi satt bredvid varandra i soffan så att vi kunde kommentera ordentligt. Vi inledde med en vätskepaus/-kontroll.

Vätskepaus/-kontroll.

Buffé ville vi inte äta för då äter man alltid för mycket. Vi valde därför två till priset nedsatta (bäst att tala om detta eftersom det är många, som sagt, som har synpunkter på vad jag lägger mina pengar på) kycklingrätter. De var både smakrika och goda.

Min kyckling simmade i röd currysås. Som synes åt jag upp det mesta.

Dagens lyx – och här kan jag erkänna att jag slösade lite med mina egna pengar – blev var sin dessert, friterade bananer med glass.

Dagens lyx.

Eftersom vi var två personer tog vi var sin dessert.

Friterade bananer och glass på andra ledden. 

Vid det här laget hade jag rejält ont i hälen trots alla pauser. Så ursäkta mig om uppmärksamheten gled från Anna till våra bordsgrannar, varav av en tycktes frysa om huvudet. (Iförd mössa under hela måltiden. Vad säger M. Ribbing om detta, tro?)

Under kaffekvarten gled uppmärksamheten iväg på våra bordsgrannar.

Vi var hemma i god tid till Stjärnorna på Slottet. Till dessa inmundigade vi var sin starköl samt cheddarostbågar. Bågarna var OK, men smakade mest salt. VAR I H-E ÄR CHILIBÅGARNA??? En film såg vi också innan vi hoppade i säng.

Idag är det söndag och vilodag. Jag ska snaaart in i duschen och därefter blir det en tur till IKEA där jag ska titta på tyg till min kökssoffa samt rullgardin alternativt mörkläggningsgardiner till sovrummet. Vi får se hur mycket hälen pallar.

Vad händer hos dig idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

En kaffekvart

Mästarinnan löste Dagens Nyheters supersvåra sudoku (från igår) under förmiddagens kaffekvart – utan att fuska! Stående ovationer, tack!

För den som inte kan läsa blyertstexten står det överst: ”Tofflan är världsbäst o klarar det supersvåra!”

Read Full Post »