Ett inlägg om en bok.
Till bokrean i februari köpte jag några böcker till mig och Fästmön. Kristina Ohlsons Paradisoffer fick Anna och nu har även jag läst den.

Paradisoffer handlar om en flygkapning.
I luften sitter 400 människor i ett flygplan när det kort efter start hittas ett hotbrev på planets toalett. Kaparna vill hindra svenskarna att utvisa en man. Planet flygs av en van pilot, Karin, samt styrmannen Erik, son till kriminalaren Alex. Alex blir inkopplad på fallet. Tillsammans med Eden från Säpos kontraterrorenhet, en kvinna som tycks vara helt utan känslor, och Fredrika från justitiedepartementet försöker Alex rädda passagerarna. Men tiden börjar rinna ut och bränslet är på väg att ta slut…
Såklart är det här en spännande bok! De 400 sidorna vänds snabbt, lika snabbt som tiden i boken rinner ut. Kapitlen är korta och det är skönt för graden på bokstäverna tämligen liten, vilket är ansträngande för ögonen.
Tyvärr tycker jag inte att boken riktigt håller måttet. Det går ganska kort tid innan jag listar ut hur det ligger till – på ett ungefär, i alla fall. Och sånt gillar inte jag! Jag vill att det ska vara mystiskt och spännande genom hela läsningen! Men… dessbättre avslutas boken på ett sätt som gör att man väntar på en fortsättning!
Det blir högt Toffelbetyg!
Livet är kort.