Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘jury’

Ett inlägg om en litterär tävling.


 

För ett tag sen skrev jag här på bloggen om deckarfestivalen Crimetime Gotland som går av stapeln i augusti. Det vore verkligen urhäftigt att få vara med om festivalen, men för min del blir det i vart fall inte så i år. På Instagram såg jag att Specsavers är med och sponsrar ett deckarpris. Priset delas ut under festivalen, den 15 augusti. Och i den tävlingen är jag i alla fall med och röstar.

Crimetime Specsavers Award header


Priset går till en deckarförfattare
som debuterade 2014 eller senare. Vinnaren utses av en jury, men vem som helst kan gå in och rösta på nån av de fem nominerade och dessa röster vägs också in i slutresultatet. Du röstar genom att fylla i ett formulär på webben. Anger du en motivering är du med och tävlar om en signerad bok av vinnarförfattaren, en synundersökning och ett par valfria kompletta glasögon. Det går att rösta fram till den 31 juli.


De nominerade och deras (debut)verk är:

Jenny Rogneby: Leona – tärningen är kastad

Sara Larsson: Den första lögnen

Stefan Ahnhem: Offer utan ansikte och Den nionde graven

Anna Karolina: Stöld av babian och Står dig ingen åter

Anna Lihammer: Medan mörkret faller och Än skyddar natten


Jag har recenserat Medan mörkret faller här,
så min röst gick förstås till Anna Lihammer. Hon har skrivit en bok med den spännande kombon deckare – historia. Dessutom utspelar sig boken bland annat här i Uppsala.


>>>
 Här kan du rösta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett delande inlägg.


 

Den som inte lyssnar på Elton John i kväll i Uppsala eller ägnar sig åt att läsa böcker hela tiden, har kanske en stund över för att fota sin sommar. Jag har surfat runt i lokalmedia och funnit att du faktiskt kan dela med dig till dem av din sommar – i alla fall i bildform.

Två av tre har också tävlingar om bästa sommarbilderna, men ingen anger VAD man tävlar om… Nåja, man kan inte få allt, men vad som helst i form av ett litet pris är väl roligt?

Det du ska vara medveten om är att dina bilder kan komma att användas/publiceras! Och du får naturligtvis inte delta med/dela nån annans bilder, bara dina egna!!!

Knän och julisol

Den här bilden är från 2013 och den har jag inte skickat nånstans.


Radio Uppland

Här kan du vara med och tävla, men det framgår inte om vilket pris. Du laddar upp ditt foto på radions Facebooksida eller taggar bilden på Instagram med #p4upplandbilden. Bilderna läggs ut på radions webbplats!

SvT Uppsala
Här kan du dela din sommar utan att vinna nåt. Mejla ditt foto till uppsala@svt.se eller tagga med #minsommar i sociala medier. (SvT Uppsala finns på Fejan, Twitter och Instagram.)

UNT
Lokalblaskan har sin vanliga sommarbildstävling, men har inte angett vad man kan vinna. En jury på tidningen väljer ut tio bilder. Sen är det läsarna som bestämmer genom att gå in och rösta på webben. Tävlingen pågår till och med den 16 augusti. Du skickar enkelt och lätt upp bilder via ett formulär på UNT:s webb, men du får max delta med fem bilder.

Kom igen nu! Dela din sommar! Och se till att det inte blir nån barnbild som vinner i år igen! Sommaren är så mycket annat än barn, ju!


(Jag har som vanligt deltagit i UNT:s tävling, men även skickat bidrag till Radio Uppland och till SvT Uppsala via Instagram.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nominerade till Augustpriset 2013

Ett inlägg om kandidaterna till årets Augustpris.


Ibland tycker jag nästan
att Augustpriset är lite mer spännande än Nobelpriset i litteratur. Kanske beror det på att de som får Nobelpriset ibland är lite för… anonyma för mig. Ja, undantag finns, förstås. Fast i år, precis som alla de senaste åren, har jag hoppats på att Joyce Carol Oates ska Nobelprisas. Men som nån sa på Twitter idag, blir det nog aldrig sant – hon har skrivit för många böcker…

Hur som helst, idag har de nominerade till Augustpriset offentliggjorts:

Årets svenska skönlitterära bok:

  • Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek, Lena Andersson, Natur & Kultur
  • Liknelseboken. En kärleksroman, Per Olov Enquist, Norstedts
  • Vitsvit, Athena Farrokhzad, Albert Bonniers Förlag
  • Tre vägar, Katarina Frostenson, Wahlström & Widstrand
  • Porslinsfasaderna, Sven Olov Karlsson, Natur & Kultur
  • Hägring 38, Kjell Westö, Albert Bonniers Förlag


Årets svenska fackbok:

  • Germanerna. Myten. Historien. Språken, Tore Janson, Norstedts
  • Mannen som slutade ljuga. Berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick, Dan Josefsson, Lind & Co
  • 438 dagar. Vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar, Johan Persson och Martin Schibbye, Offside Press AB
  • Spår, Lena Sundström, Natur & Kultur
  • Expeditionen. Min kärlekshistoria, (illustrerad utgåva), Bea Uusma, Norstedts


Årets svenska barn- och ungdomsbok:

  • Om detta talar man endast med kaniner, Anna Höglund, Lilla Piratförlaget
  • Lex bok, Sara Kadefors, Lilla Piratförlaget
  • Snöret, fågeln och jag, Ellen Karlsson och Eva Lindström, Hippo Bokförlag
  • Jagger, Jagger, Frida Nilsson, Natur & Kultur
  • Maximilian och Minimilian, Klara Persson, Urax
  • Cirkusloppor på luffen, Lena Sjöberg, Rabén & Sjögren


Nominerade texter till Lilla Augustpriset:

  • Då skulle världen vara en vacker plats, Nicole Accord, Ludvika
  • Getingfällan, Nicole Accord, Ludvika
  • En halv evighet, Louise Axelsson, Stockholm
  • Kontaktannons: Pappa sökes, Erica Lindberg, Vällingby
  • En småstads längtande hjärta, Linnea Svensson, Lidköping
  • Min mors händer, Linnea Svensson, Lidköping


Det är det tjugofemte året i rad
som Augustpriset delas ut – förutom Lilla Augustpriset, som ”bara” har delats ut i 20 år. Priset är, förutom äran, en bronsstatyett och 100 000 kronor till var och en i de tre första kategorierna.

I år har juryerna tittat på hela 481 titlar – varav 170 skönlitterära, 148 fackböcker och 163 böcker för barn och unga. Utöver det ungdomar mellan 16 och 20 år skickat in 628 texter till Lilla Augustpriset.

Vad tror vi om vinnarna då? Tja… jag tippar på

  • Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek av Lena Andersson
  • 438 dagar. Vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar av Johan Persson och Martin Schibbye

samt

  • Lex bok av Sara Kadefors

Lilla Augustpriset kan jag inte sia om eftersom texterna inte är offentliga, men… jag skulle säga att Nicole Accord eller Linnea Svensson har en god chans. Dessa unga tjejer har nämligen lyckats få med två texter vardera.

Den 25 november får vi veta vilka som tilldelas Augustpriserna.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg vari Tofflan förfasar sig något, men samtidigt ställer sig frågande till varför andra förfasar sig över oväsentligheter i sammanhanget.


Igår kväll var det premiär
för det första av fyra program med titel Inför Eurovision Song Contest 2013. Inte svårt att gissa att det var årets version av presentationer av de deltagande låtarna i Eurovision Song Contest nu i maj. Upplägget var emellertid annorlunda. Christer Björkman var äntligen utbytt och hade ersatts av Niklas Strömstedt. Denne har dessutom en bisittare, Malin Roos, samt i varje program en gäst. Igår var Rickard Engfors i studion.

Rickard Engfors Niklas Strömstedt Malin Roos
Rickard Engfors, Niklas Strömstedt och Malin Roos sparkade igång Eurovision. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Tvärtemot vad många twittrare ansåg,
tycker jag att det var ett alldeles utmärkt koncept att byta ut herr Björkman och att inte ha en ”jury” som återkommer i varje program. En jury som varit vald lite hipp som happ beroende på vem som varit inne just nu eller mest gay. Och med den ständige Tomas Vad-heter-han-nu-igen som på sin finlandssvenska tycker om eller dissar låtarna. Vi har hört det tillräckligt nu.

Den här gången har man valt en musiker som programledare (som själv har tävlat i ESC), en journalist samt en gäst som har koppling till ESC. Rickard Engfors koppling är dels att han har deltagit själv, dels att han under flera år har stylat de deltagande artisterna.

Jag gillar det här! För vi tycker så mycket hit och dit om artisterna och det är inte bara sångröster och låtar som spelar roll, framträdandet är också viktigt. Just därför kändes det extra kul att Rickard Engfors var på plats i den första delen! Niklas Strömstedt och Malin Roos är inte rädda för att tycka saker, men Rikard Engfors var den som kunde argumentera på riktigt igår, tycker jag.

Sen kommer vi då till låtarna… Då sjunker mitt gillande. Det var de tio första låtarna i semifinal ett som vi fick höra och se en videosnutt av. Två riktiga sömnpiller (Österrike och Estland) inledde. Därefter tog Hannah vid från Slovenien och om jag inte minns fel hade hon en sån tajt klänning att hon inte kunde röra sig. Total nollpoängare vad gäller framträdande.

Kroatien skickar i år en manskör som inte tycks ha kameratränat ett dugg. Jag håller fullständigt med Rickard Engfors när han sa att de verkar mer intresserade av att titta på varandra än in i någon kamera.

Danmark har en barfotaflicka, eld samt en massa trumslagarpojkar som springer omkring på scenen och bara tar fokus från sångerskan. Emmelie kan nämligen sjunga. Men det här är inte riktigt min genre, så nja…

Rysslands och Ukrainas låtar gillar jag! De är både vemod och trallvänligt och jag skiter i att de (Ryssland) sjunger om fred och håller varandras händer eller att My Little Pony gästspelar i en av musikvidoerna (Ukraina).

Nederländerna skickar enligt de tre i TV-studion det bästa de har, nämligen Anouk. Jag är inte särskilt imponerad, men hon kan i alla fall sjunga. Det låter emellertid mest som en låt hämta ur en Disneymusikal.

Montenegro har både en förfärlig låt (?) som knappast kan kallas låt samt en lika förfärlig video till den. Och vad gäller Litauens låt gick den mig helt förbi – jag blev helt absorberad av sångarens ögonbryn som for upp och ner.

Gänget i den svenska TV-studion tyckte att Anouk var bäst, men att Danmark vinner. Jag håller inte med, men ser ingen klar vinnarlåt bland dessa tio första.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag tänkte nästan skriva

Kosläpp 

i rubriken, men det handlar ju inte om kossor utan om nyutkomna pocketböcker från Månpocket. Här är några titlar som jag har valt av dem som kommer ut inom den närmaste framtiden:

Adjö det ljuva livetAdjö det ljuva livet av Camilla Henemark & Carina Nunstedt
En historia om glamour, dekadens, uppgång och fall.
Hon var en stilikon och en diva. En scandal beauty som skapade löpsedlar vart än hon drog fram. Alla flockades runt henne, såväl idrotts- och popstjärnor som topparna inom politik och näringsliv, samt så småningom även Kungens innersta krets.
Under 2000-talet dalar Camillas stjärna. Det blir ett hårt fall som följs av hemlöshet, psykisk ohälsa och självmordsplaner. Det här är berättelsen om hennes hisnande liv. Om hur hon bestämde sig för att avsluta det och påbörja ett nytt.


Mörkt motivMörkt motiv av Louise Penny

När Jane Neal hittas död i skogen, skjuten med en pil rakt genom hjärtat, blåser det en kall höstvind genom den lilla byn Three Pines. Vem har dödat den omtyckta gamla kvinnan, och varför? Och finns det en anledning till att Jane dödades under förberedelserna till den årliga konstutställningen?
Det här är den första boken om kommissarie Gamache och den lilla idylliska byn Three Pines i Kanada. Serien har en stor läsekrets världen över och är flerfaldigt prisbelönt. Louise Pennys böcker har sedan debuten 2006 toppat många av världens försäljningslistor och översätts nu för första gången till svenska.


Jag ska göra dig så lyckligJag ska göra dig så lycklig av Anne B. Ragde
1965: I bostadsrättsföreningen ”Ungdomens egna hem” utanför Trondheim sjuder det av otyglad livslust blandat med försök till social kontroll. Åtta familjer bor tätt inpå varandra, övervakar varandras klädsel, uppförande och levnadsvanor och har alltid tid att bjuda på en svidande kommentar. Här erbjuds allt från skvaller och barnpassning till hempermanent och påssoppa. Anne B Ragde målar upp en bild av en perfekt sextiotalsidyll. Bakom gardinerna finns både ensamhet och hemlig längtan, men tron på framtiden är osviklig.


ParadisträdgårdenParadisträdgården av Amy Waldman
En jury samlas för att utse det bästa förslaget i en arkitekturtävling för ett minnesmärke där World Trade Center tidigare stod på Manhattan i New York. Deras röster faller på en grön och frodig trädgård, och när kuvertet med den anonyma vinnaren äntligen öppnas visar det sig vara en amerikansk muslim.
Paradisträdgården är en ytterst angelägen roman om vad främlingsfientlighet kan göra med oss människor. Amy Waldman skildrar de olika individerna i ett skräckslaget New York fullt av sörjande, aktivister och byråkrater – alla medmänniskor som kämpar för att nå fördelar och slåss för sina egna ideal.


Livet är kort.

Read Full Post »

Härom kvällen gjorde jag misstaget att av och till titta lite på Let’s dance, ett vad jag förstår, mycket populärt TV-program. Det är så populärt att det i skrivande stund är ”gillat” av 2 417 personer på Fejan, deltagarna bloggar om sin medverkan och media skriver. Kvällspressen skriver kilometer…

Innan programmet härom kvällen kunde jag läsa om en deltagares rumpa. Rumpa! Deltagarens rumpa gjorde succé och fick, enligt tidningen

[…] kändisarna i extas […]

I en annan tidning kunde man som vanlig läsare hitta hjälp att fixa en egen sån rumpa…

Jag vet inte allt som har hänt i programmet, men tidningarna har skrikit ut om hur en av deltagarna bröt ihop – och fick revansch. En annan deltagare tvingades (!) dansa med sprucket revben. Fast sen kom nån på att det var en bluff… För det första undrar jag vem som tvingas delta i ett sånt här larvprogram. Och för det andra undrar jag ju förstås om man verkligen kan dansa med en spricka i revbenet… Jag menar, det kan vara svårt att röra sig rent allmänt då, än mindre dansa…

Och sen är det det här med juryn som är så elak. De minuter jag tittade såg jag tre personer som såg smått uttråkade ut. De visade så gott som inga känslor – inte i sina ansikten, i alla fall. Ändå säger en tidning att deltagaren som åkte ut nu sist gick till attack mot juryn för att juryn – elakt nog? – hade gjort upp innan om att deltagaren skulle åka ut. Eh… dålig förlorare, eller? Det ska ju visst vara en sorts tävlingsprogram…

För övrigt är juryn visst inte enbart elak, den består av bööögare också, som gärna fäller smickrande omdömen om en del dansare. Och detta eldas på i media, förstås. Nu senast tog till och med en jurymedlem ett skamgrepp på en av deltagarna. Gissningsvis fick han betalt av produktionsbolaget för att ta det greppet.

Nej fy, jag ska inte slösa bort en enda minut av mitt liv igen genom att se på sån här skit! Jag älskar dans och skulle verkligen vilja se ett riktigt danstävlingsprogram, inte sån här dynga.

Noll tofflor i betyg!

Read Full Post »

Jag sitter här och är småförbannad. Varje år brukar jag följa Melodifestivalen men i år tycker jag banne mig att det är värsta skiten. Ursäkta mitt klarspråk, men faktum är att det är så jag tänker. Och ja, jag livebloggar och följer varje deltävling. Varför då – om jag nu tycker att det är så dåligt? För att jag tror, jag vill tro, att det kanske blir bättre nästa gång.

Blir det bättre nästa lördag, tro?


Men det blir det visst inte.
Jag tycker ärligt talat att det är allt sämre låtar som deltar. Jag tror att 2009, för tre år sen, var det år jag faktiskt gillade flera av låtarna som var med och tävlade i den svenska uttagningen. I år har jag hittills knappt gillat en och en halv…

Jag försökte googla på vem som bestämmer vilka låtar som får vara med och tävla. För det är ju faktiskt där eländet börjar. Sluta kasta skit på de artister – eller så kallade artister – som är med och tävlar! De har ju faktiskt blivit utvalda. Men av vem då??? Jag hittade en artikel på nätet, okänt när den är skriven, där Christer Björkman berättar lite om hur det går till:

[…] Vem som helst får skicka in en låt och den får låta precis hur som helst. […] Musikförläggarföreningen gör en första gallring och tar ut drygt 900 av dessa låtar som SVT:s jury får lyssna på. Juryn, som består av 16 deltagare, sitter i sex dagar och lyssnar på så mycket musik de bara hinner, röstar och vaskar fram 28 låtar. […] 

Men sen då, efter juryns val?

[…] När musiken är framröstad är det dags att välja passande artister. 
– Där väljer jag diktatoriskt, säger Christer Björkman och skrattar. 
– Generellt kan sägas att om en etablerad artist skickat in en demo brukar han/hon även få sjunga låten. Är man okänd försöker vi hitta en känd artist i första hand, såvida juryn inte uttryckligen säger att ”vi vill ha låten om vi även får sångaren”. […] Dessutom vill vi alltid ha in några outsiders. […] 

Här är de regler som gäller för i år. Av dem kan man bland annat utläsa att

[…] Ett bidrag väljs ut via en Webbjokertävling. […] En urvalsjury väljer ut 16 bidrag bland de inskickade bidragen till Ordinarie tävling. Här gäller att text och musik är skrivet av minst en upphovsman som tidigare har haft ett annat musikverk utgivet. […] Övriga 15 bidrag består av tävlande som specialinbjudits av SVT eller som SVT valt ut bland de inskickade bidragen. […]

Trots detta blir det varje gång stora rubriker. Artister som slås ut blir sura och uppträder som barnsliga och riktigt skitdåliga förlorare. Media skriver kilometervis om skandaler. Och på nätet kan man läsa… vad folk egentligen tycker..?

Vad man nu må kalla Sean Banan, Thorsten Flinck, Thomas Di LevaBjörn Ranelid och Christer Sjögren – pajasar eller schlagerartister – de är med och tävlar för att NÅN har faktiskt har valt ut dem från början! 

Jag tycker att vi ska tänka på just detta att NÅN har valt ut de tävlande. När jag skriver vad jag tycker om bidragen är jag ofta elak och ironisk i min ton, men jag försöker bedöma sång, musik, text och framträdande. Jag skulle kunna vara elak på riktigt om jag skrev om juryn och Christer Björkman…

Faktum är att Laila Bagge Wahlgren har formulerat många tänkvärda rader i ett blogginlägg idag. Läs det, för fan!


Läs även
andra bloggares åsikter om

 

Read Full Post »

Older Posts »