Juligt och antikt en fredag i februari

Ett varierat inlägg. 

Idag är det fredag. Igår var det torsdag. Det är februari. Idag är det den sjunde februari. Vännen Klara skrev ett inlägg om julpynt i veckan. Hon har gjort en inventering av julpyntsläget bland sina grannar.

Nåt sånt vågar jag mig inte på, för då får jag väl höra att jag är elak/förtalande/hotfull. Nu skiter jag i vad jag får höra om min person, men när jag fick höra att man sprungit omkring med en lista för att få mig vräkt bara för att jag har åsikter, blev jag jävligt förbannad. Uppenbarligen känner man inte till våra grundlagar.

Icke desto mindre, grannar är nånting som dessvärre existerar när man bor i ett flerfamiljshus. Jag är inte ett dugg intresserad av mina, men när Klara hade skrivit om julpynt såg jag mig lite om på jobbet. Och HEPP så hittade jag julbockar i fikarummet. Fast kollegan I trodde att det var hästar. Nåja… Jag förklarade historien föreläste om gårdstomtens evolution via julbocken till dagens jultomte.

Julbockar i februari på jobbet.

Dagens arbetsdag flöt på bra, men det var tack och lov lite lugnare takt än tidigare i veckan. Idag var det mest möten och skrivjobb.

Körde hem i ösregn trots att väderappen sa

snö!

Det var inte halt, men jäkligt dålig sikt. Clark Kent* är verkligen urskitig och inte blev han renare av att färdas på E4:an i ösregn. Han och jag färdas ju liksom inte ensamma där.

Hemma i New Village var det mörkt och tomt. Jag ägnade mig en stund åt att vika tvätt innan jag läste ut Hjärta av jazz. Därpå hällde jag upp prästostbågar i en skål och mig själv ner i fåtöljen med en starköl bredvid. Så körde jag igång DVD:n med gårdagens Antikrundan från Sundsvall inspelad. Och tro det eller ej, appen funkade och jag tävlade med värderingar mot ett inspelat program! Först gick det så himla bra, jag tyckte att jag satte många fullträffar. Sen blev det sedvanligt resultat…

Diplomet från Antikrundan från Sundsvall visar samma omdöme som alltid, Antikintresserad. 😦

En liten surfrunda ska jag ta strax innan jag återvänder till fåtöljen för att slumra lite framför nån fredagsdeckare. Det är ungefär vad jag orkar med, jag klev ju upp 5.45 i morse och det tar ut sin rätt nu i kväll, känner jag…

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Vem efterträder mr Efterlyst???

Ett spekulerande inlägg.

Tack vare mina bonusbarns pappa lyftes min blick till TV-rutan i afton klockan 21. Då gick nämligen det sista avsnittet av Efterlyst under Hasse Aros ledning. Jag har följt programmet av och till under alla år. Mest i början, ska jag erkänna, och då mest för Brynolf Wendts skull. Han hade ju så… speciella uttryck. Brynolfs favoritord var definitivt

huliganer

och det ordet användes flitigt i dialogerna här hemma.

Men med Hasse Aro blev programmet mer seriöst och samtidigt fartfyllt. Det blir nog ingen enkel uppgift att efterträda honom. Därför tänkte jag

hjälpa 

TV3 att en lämplig efterträdare – oavsett vad h*n gör nu. Här är mina förslag:

• Anne Lundberg (hon syns ändå överallt och kan vi slippa se henne i Antikrundan blir det rätt bra)
• Ernst Kirschsteiger (han kan nog fånga in de flesta i nåt hemtvinnat, växtfärgat garn som han sen dekorerar studion med)
• Arne Weise (alltså, ta tillbaka denna Snett med naturen-man, denne… jultomte – i rutan!)
• Linda Lindorff (har ju ganska bra hand med lantbrukare, kanske också med missbrukare av… brott..?)
• Gudrun Schyman (hon kan prata omkull de flesta)

Detta var några Toffelförslag. Har DU några andra kandidater? Seså, skriv ner namnet/n i en kommentar här och låt oss hjälpa TV3. För det blir väldigt, väldigt svårt att hitta nån riktigt bra efter Hasse, det blir det…

Livet är kort.

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2013. Semifinal 2

Ett inlägg där Tofflan skriver om den andra semifinalen i Eurovision Song Contest 2013.

Nej, det blev ingen livebloggning från Tofflan i kväll heller. Jag la ut mina omdömen  efteråt.

Den som ville följa en livebloggare som skriver om semifinalen kunde göra det här.

I kväll var det 17 bidrag som tävlade om att gå vidare till finalen. Av dessa 17 är det tio som vi alltså får se igen nu på lördag. Klara till finalen är Frankrike (blä!), Italien (nej, den här hörde vi redan 1980), Tyskland (okejrå), Spanien (urk!), Storbritannien (JA!) och Sverige (mina stackars öron).

Inledningen bestod av nån sorts märklig dans till musik som var lika märklig den. Och vad hade cykeln där att göra? Petra Mede hade en lustig klänning på sig. Vilken tur att det är varmt ute, annars hade hon frusit om frambenen.

Lynda Woodruff dök upp i Malmö – trodde hon. Fast det var i Köpenhamn hon först syntes. Sen blev det en hyllning till Fatous toyboy (dvs Zlatan Vahetterhan)…

Petra Medes intervju med Lys Assia, 89 bast och verkade kristallklar! Lys Assia, alltså. Inte Petra Mede. Senare i Green room svamlade Petra Mede mest omkring och sa ”Hello!” Den historiska tillbakablicken var lika roande som sist. Faktiskt.

Darin sjöng vackert i väntan på att rösterna skulle räknas. Agnes uppenbarade sig i en… kreation. Tyvärr kunde man inte rösta på nån av dem.

Så här såg startfältet för semifinal 2 ut:

(Under respektive land, artist och låt finns mina omdömen.)

1. Lettland: PeR: Here we go
   Glitterpojkar som hipp-hoppade på scenen. Plötsligt lät det som om det var nån ljudstörning. Jag blev bara trött…
2. San Marino: Valentina Moneta: Crisalide
   Så ylades det i en ballad. Men rätt OK ändå. Till tempobytet. Nej fy.
3. Makedonien: Esma och Losano: Pred da de razdeni
   Dags för den konstiga duon. Jultomten wailade på scenen, medan kyparen tog i ända från tårna. Biggest loser???
4. Azerbajdzjan: Farid Mammadov: Hold me
   Här behövs silvertejp! Smäktande sång. Men fick vi inte nog av glasburar när Eric Efternamnsomlåtersomettrap var med? Jag blev nervös av klättringen!
5. Finland: Krista Siegfrids:  Marry me
   Det första jag undrar är vad hon har på fötterna. Sen tycker jag låten är ganska tråkig. Och den där löjliga pussen… Var det den det blev sånt ståhej om? Jösses…
6. Malta: Gianluca: Tomorrow
   En glad pojke skuttade omkring på scenen och var lik en granne till mig. Låten var ingen höjdare. Händelselös, liksom.
7. Bulgarien: Elitsa Todorova och Stoyan Yankulov: Only champions
   Gnällig och entonig låt och champinjoner? Inget för mig.
8. Island: Eythor Ingi: I’m alive
   Ett jävla liv. Vakna fin. Till min plajs. Jävla liv. Vakna fint. Ett lustigt språk, men en ganska fin ballad.
9. Grekland: Koza Mostra och Agathon Iakovidis: Alcohol is free
   Grekiska män iförda fotbollsdomarkläder och… kletzmer? Nej, det här går fetbort.
10. Israel: Moran Mazor: Rak bishvilo
    Kurvig dam i mjukislångklänning. En ballad som inte var så tokig. Men jag var hela tiden orolig att tuttarna skulle ramla ut när hon tog i.
11. Armenien: Dorians: Lonely planet
    George Harrison? Svajig sång.
12. Ungern: Bye Alex: Kedvesem
    Ungerska är ett konstigt språk. Mössan var ful. Låten entonig, inte många ackord där, inte.
13. Norge: Margaret Berger: I feed you my love
    Lite för tajt klänning där. Tungt beat, men låte kommer inte riktigt igång.
14. Albanien: Adrian Lulgjuraj och Bledar Sejko: Identitet
    Hej hej på dej dej! Du kunde ju åtminstone ha tvättat håren. En riktigt tråkig låt, detta.
15. Georgien: Nodi Tatishvili och Sophie Gelovani: Waterfall
    Duettsång. Smäktande. Sjunga kan di, i alla fall, men låten är rätt seg. Eller nja. Hon sjöng falskt vid de höga tonerna.
16. Schweiz: Takasa: You and me
    Vilket tjat om att gubben är den äldsta som har varit med och tävlat. Det såg ut som om han inte riktigt hörde. Låten är lite töntvarning på.
17. Rumänien: Cezar: It’s my life
    Men nu blev jag rädd! Greve Dracula på scenen! Och snöpt har han blivit också. Jisses. Mina stackars öron… Det här var nog det värsta jag har hört.

Så… vilka sju ville jag inte se i finalen? Typ alla 17. Eller… om jag nu måste välja så slipper jag helst Lettland, Makedonien, Grekland, Bulgarien, Ungern, Schweiz och Rumänien.

De tio som gick vidare är: Ungern, Azerbajdzjan, Georgien, Rumänien, Norge, Island, Armenien, Finland, Malta och Grekland.

Livet är kort.

Read Full Post »

Skrivbordskalas och andra kalas

Vilken otrolig frihet! Idag jobbar jag – utan kryckor!!! Jag har gått flera gånger i korridoren och hälen känns bara av lite grann. Nu har jag fikarast, ett riktigt kalas, som synes!

Skrivbordskalas.

Leverpastejen får hänga med ett tag till. Jag behöver få upp mina värden och det är enklare att käka leverpastej som smakar lite åt fiskhållet än att trycka i sig fem kilo broccoli. Men gott… Njae… Ser det som medicin. Dessutom reagerar magen lite på pastejen, vilket är bra eftersom den antiinflammatoriska medicinen jag käkar mot hälskiten stoppar upp saker och ting.

Söndag var det igår och jag hade en skön och vilsam dag. Överhuvudtaget har den här helgen varit vilsam, även om en del tankar snurrade efter fredagens farväl. Jag, som ju försöker göra allt för att inte fira jul i år, hittade min svarta stjärna. Jag monterade ihop den på kvällen och den är onekligen väldigt stor… Typ gigantisk… Men jag planerar att stuva om lite bland växterna i köksfönstren så blir det nog bra.

Telefonerade med mamma både lördag och söndag. I lördags fick jag veta allt om kaffekalaset i onsdags och igår var det en massa prat om julmat. Och plötsligt fååår jag komma dit i jul om jag nu kan köra bil. Vilket jag inte vet än. Det är som om mamma skäms för att vara ensam i jul, själv skulle jag välkomna det. Igår kväll, innan vi somnade, låg jag och berättade för Fästmön hur jag skulle vilja fira jul i en stuga i skogen, utan mobil eller dator, bara en stor, fet brasa. Och Anna, förstås. Och en massa god mat och dryck, fullt av snö och en tomte som bultade på dörren på julafton. Drömma kan man…

Nu har söndagen övergått till måndag. Jag var tidigt på jobbet eftersom jag låg lite efter – jag tog en semesterdag i fredags. De första timmarna har jag ägnat åt att svara på mejl, publicera lite på webben och ringt ett antal samtal för att fråga om copyright i olika sammanhang. Lärorikt!

Klockan elva sticker jag till Boländerna där jag har en tid bokad hos en ortopedkonsult för avgjutning. Ska bli intressant att se om jag kommer därifrån med båda fossingarna i behåll… Men först av allt ska jag fråga vad kalaset kostar. För nån remiss har jag ju inte, bara en rekommendation från doktorn på mottagningen att kontakta denne konsult för att få inlägg. Om det visar sig att han ska ha typ fem miljoner får jag lov att tacka nej. Barna och mamma och Anna måste ju få lite julklappar även om jag inte ska fira jul…

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 1: Moreller och Lingon

Torsdag och dags för årets första höjning (moreller) respektive sänkning (lingon). Här kommer det:

Moreller

• Morellsylt (en underbar smakupplevelse! Tack Mammakusinen B!)
• Fästmön (som jag bara längtar efter hela, hela tiden…)
• Vännen Rippe (som alltid är så snäll och en riktig jultomte året om!)
• Mini-släktträff (det var ju jättekul!)
• Downton Abbey (en av de bästa TV-serierna på länge!)
• Intervju nästa vecka!!!

 

Lingon

• Lingonvecka (trodde jag skulle slippa skiten i år, men inte)
• Landstingens primärvård (som inte hjälper rökare som vill sluta röka)
• Pucko-idén om en kalender utan klämdagar med mera
• One-piece (nej, det är faktiskt fulare än foppatofflor!)
• Arbetslös igen den 1 februari (oro!!!)

Read Full Post »

Tofflan och Toffelmamman på våffeljakt. Och lite annan jakt…

Idag var det bestämt att Tofflan och Toffelmamman skulle ut på våffeljakt. Men först åkte vi för att utföra några andra småärenden. Det höll på att bli en liten jakt i sig. Det som var mest svårt att få tag i på vår inköpslista var RÄTT TV-tidning. Medan mamma vilade ut i bilen på hamnparkeringen – ja, jag tog några rundor inne hos Bok-Anna, men ska göra ett nytt besök på egen hand i morgon – knallade jag upp till stan. Men iiiingen TV-tidning, Jag letade till och med i buskarna.

I buskarna hittade jag bara ett kyrktorn som stack upp.

                                                                                                                                                             Bredvid stationshuset fanns det förr i tiden en kiosk dit Tofflan och hennes morfar brukade promenera för att inhandla kvällstidning. Vi for dit. Kiosken var riven sen länge, men inne i stationshuset var det kiosk i stället för biljettförsäljning. Misstänker starkt att den ursura gubbe som jobbade där förr i tiden skrämde bort alla som ville köpa biljett. Huset i sig var under renovering, så jag tog i stället en bild på det vackra tingshuset mitt emot. Det används inte längre som tingshus, men nånting försiggår där inne, tror jag, eftersom jag såg nån trimma häcken.

Vackert hus, men inget ting längre.

                                                                                                                                                            Mamma hade blivit tipsad om Mallbodens kafé. Det skulle ligga nånstans i närheten av Motala verkstad, lite osäkert var exakt. Vi snurrade och irrade lite och dåligt skyltat var det, men till slut nådde vi vårt mål.

Mallboden – inte bara kafé utan vandrarhem också.

                                                                                                                                                                Vi hittade stolar som funkade för mamma att sitta i och jag gick in och beställde kaffe och våfflor för 100 riksdaler jämnt för två personer. Det var bordsservering på porslin, men vi behövde inte vänta så länge.

Våffla på Malboden.

                                                                                                                                                               Våfflan var stor och till den serverades sylt och grädde. Kaffet smakade gott.

Mamma, den enda i hela Byhålan som hade jacka på sig, lät sig väl smaka.

                                                                                                                                                                Vi satt som i en trädgård och hade utsikt över Göta Kanal och delar av Motala verkstad samt en docka.

Dockan.

                                                                                                                                                            Utanför på kanalen gick flera båtar förbi. Bland annat passerade Kung Sverker.

Kung Sverker kom förbi.

                                                                                                                                                             Den som hade velat kunde sitta inomhus, men det ville ingen denna lite mulna, men kvalmiga dag. Mallboden har även konferensverksamhet och öppet för planeringsdagar, bröllop,, begravningskaffe, dop och liknande.

Mallboden interiör med lite märklig konst på väggarna.

                                                                                                                                                            Efter fikat tog vi en promenad i omgivningarna. Det gick faktiskt ganska bra för mamma att rolla runt på stigarna.

Promenadväg på området som funkade för rollatorburna personer.

                                                                                                                                                                Vi tittade lite på vandrarhemmet, men tyckte väl inte att det såg så väldigt inbjudande ut från utsidan. Säkert kallt och dragit på vintern, tänkte jag…

En del av vandrarhemmet.

                                                                                                                                                         Motala verkstads gamla lokaler höll på att renoveras och står sen till uthyrning. Man kan ju inte säga annat än att läget är vackert…

Motala verkstads lokaler renoveras och uthyres.

                                                                                                                                                               En ilsken jycke skällde ut mig och alla andra i sin närhet. Inte ens ett dopp i kanalen fick tyst på honom. Ett synnerligen nervöst exemplar, alltså. Jag hade inte pallat att vara matte nån längre stund… Den ilskna jycken var inte värd att fotas, så här en bild över kanalen i stället.

Göta kanal på ett av de ställen där den är som vackrast.

                                                                                                                                                                 På väg tillbaka till bilen insåg jag att det verkade vara populärt att fira jul(i) i Metropolen Byhålan.

Först en julgran…

                                                                                                                                                               Nu är det liksom jul(i) igen…

Sen en jultomte…

                                                                                                                                                               Nu hade vi bestämt oss för att göra ett riktigt våffeltest och bege oss till NÄSTA våffelställe vid sluskarna slussarna i Borenshult. På vägen dit blev jag bara tvungen att stanna och fota det gamla Konsumhuset!

Ett av kooperationens första, numera bostad.

                                                                                                                                                                Vi var inte ensamma i Borenshult. Kaffe och våfflor serverades i en kiosk intill första slussen från stan sett. Det var svårt för mamma att ta sig upp på den trälagda ”kioskverandan”, så jag fick putta på lite. Vi satt på träbänkar. Tyvärr skymdes utsikten mestadels av ett gäng varav en gubbe hade tuttar och en tant hade inga. Tuttar, alltså.

Passade på att fota lite när sikten inte var skymd en stund.

                                                                                                                                                               Slussarna är märkliga saker. Och just det här stället kallas för Skilsmässodiket. Det förstår man när man ser – och framför allt hör – paren som kommer och ska slussa sina båtar…

Längst ner mynnar kanalen ut i sjön Boren. Där uppträdde min mamma i sin ungdom med figursimning med facklor, berättade hon!

                                                                                                                                                                   Kaffe och våfflor kostade här endast 60 kronor för två personer. Det bordsserverades på pappersporslin och med plastbestick, grädde och sylt vid sidan av våfflan. Våfflan var visserligen något mindre än den på Mallboden, men ärligt talat var både kaffe och våffla minst lika goda i Borenshult som på Mallboden!!!

Våfflan i Borenshult var något mindre än den på Mallboden, men smakade minst lika bra – och till ett bättre pris.

                                                                                                                                                                   Mamma tyckte likadant och avnjöt dagens andra våffla.

Mamma gillade våfflan i Borenshult.

                                                                                                                                                                  Vi tog en liten åktur innan vi vände hemåt för att vila en stund innan vi ska ge oss ut på middag. Måste ju försöka få lite aptit till klockan 19… Mamma åker färdtjänst, jag har bestämt mig för att promenera. Våfflorna måste ”bort”, liksom…

Men helt klart en lyckad våffeljakt!!!

Read Full Post »

Lite jul hos mig

Nu är här städat och pyntat, klappar och mat är inhandlat, allt klart utom granen till mammas ankomst på lördag. Idag har jag varit och köpt några några blåa hyacinter för jag tycker att de är så vackra och väldoftande. En liten julgrupp blev det till Tant också, jag ska strax gå iväg med den.

Men först några glimtar från lite jul hos mig, 2010:

Glöm inte att posta julkorten! I morgon är det sista dan! Och den som får ett kort från den här påsen är speciellt utvald, så det så!

                                                                                                                                                          Ute i köket har jag monterat upp en mojäng som nästan krävdes ingenjörsexamen för…

Plingandet från änglaspelet hör till julen, men man blir rätt snart nipprig på (o)ljudet…

                                                                                                                                                         Uppe på kokbokshyllan i köket har en tomte hittat sin julboning, nära mjödet.

Tomten håller sig nära mjödflaskan.

                                                                                                                                                              Till julen får alltid Spis-Grisen en rosett av rött sidenband runt halsen.

Spis-Grisen får alltid ett rött sidenband runt halsen till jul. Tomtemor står redo med träsleven.

                                                                                                                                                Tomtar, tja, de kan dyka upp lite här och var just nu. Till exempel bakom en tavla.

Uttrycket ”ha en räv bakom örat” ersätts av ”ha en tomte bakom ramen” till jul. Jag vill särskilt att Reb kollar in min halltapet. Känns den igen???

                                                                                                                                                         En del tomtar har följt med sen barndomen. Det här paret fick jag som liten av mormor och morfar.

Tomtemor och Tomtefar.

                                                                                                                                                                     Men till julen hör inte bara tomtar utan vi ska naturligtvis inte glömma varför vi firar den. Jag har en krubba med sex vise män, till och med. Fast gubbsen på kamelerna verkar vara lite på… kanelen.

Den enda krubban i världen med sex vise män? Fast männen på kamelerna verkar vara lite på kanelen…

                                                                                                                                                            I juletider kan de mest märkliga saker hända. Som här – Påskliljan har blivit Julliljan!

Påskliljan har blivit Julliljan.

                                                                                                                                                    Saker i glober där det snöar är fina, tycker jag! Jag hade en jättesöt tomtemus i en snöglob som jag fått som barn av morfar, men tyvärr avled den för några år sen. Därför blev jag extra glad för denna snöglob som jag fick av Linn julen 2008.

Fin tomte i globen, en julklapp från Linn 2008.

                                                                                                                                                            I sovrummet har jag min lille finske tomtenisse. Han har hängt med sen barnsben. Sen mina ben var barn, alltså.

Den finske tomtenissen har sin plats i mitt sovrum!

                                                                                                                                                         En jul när jag var lite extra ledsen skickade min kompis M mig detta söta hjärta med en liten tomte på. Idag ligger det nedanför ett foto på en trio som tyvärr inte längre finns här på jorden.

Ett hjärta framför fotot av farmor, pappa och farfar.

                                                                                                                                                         Och slutligen har lilla Pappi fått en alldeles egen tomte. Jag saknar honom extra mycket till jul, för han var ju min barndoms jultomte…

Pappi var min barndoms jultomte och jag saknar honom.

Read Full Post »