Posted in Krämpor, Personligt, Puckon, TV, tagged adventsljusstakar, adventsstjärnor, Anni-Frid Lyngstad, ansökningar, arbetsgivare, armbågar, augusti, badrum, bank, bästfåtöljen, besked, betala en räkning, bil, blåsa, blåst, blogg, bloggrunda, bra resväg, dator, dårar, en bra idé, ett enda liv, evighet, evighetslångt, extra tid, extremt belastade, författare, fredag, garage, gå i ide, gnälla, halt, hänsyn, helspänn, hem, isiga tankar, jobb, jobbansökan, jul- och nyårshelger, julrött, kallt, kollega, korrektur, kyla, Lars Lerin, lätt, leder, logga in, lugn och trygg bakom ratten, lunch, lunchrum, lust, mörker, mörkt, minusgrader, mor och dotter, nio liv, nya vinterdäck, ont, pansarvagn, pendla, plogat, premiäravsnitt, restaurang, rygg, skotta, slut, smita iväg, snö, snöhelvete, snorhalt, svar, Sveriges Television, tacksam, temperatur, textgranskning, tid, tjänst, Tjugondedag Knut, tvätta, två- eller trefilig, utan att sucka, väg, Vänligen Lars Lerin, vettiga tidpunkter, vidrig, vina runt knuten, vinter on 13 januari 2016|
4 Comments »
Ett rätt kallt inlägg.
Mörkret har jag inga problem med.
Nej vinter gillar jag inte. Nog hade jag kunnat tänka mig lite snö under jul- och nyårshelgerna, men inte nu. Idag är vädret bara vidrigt. Jag fick skotta mig in i garaget i morse och jag fick skotta mig in i kväll. Det är lite svårt med tanke på min rygg. Tur att den snö som fallit är lätt. Sen var det kallt och halt och allmänt jävligt. Smart var jag i alla fall som tog lite extra tid på mig i morse. Jag lämnade Clark Kent* på jobbets parkering och gick in för att jobba mina åtta timmar. Det snöade hela jävla dan. Faktum är att jag hellre tar mörker än snöhelvete. Och mörkt var det när jag kom hem… Men det känns fint att stakar och stjärnor är borttagna – det är ju tjugondedag Knut idag.
Jag har en bra resväg till och från jobbet. Den går till största delen längs en två- eller trefilig väg. Inte har jag långt till jobbet heller. Det är jag så tacksam för. Jag tänker på kollegan E som har en bit att pendla. Tur att E verkar vara så lugn och trygg bakom ratten. Själv sitter jag på helspänn. Det finns alltid dårar som ska fram fort, så även i kväll när det inte var riktigt plogat och ännu halare än i morse… Vissa kanske har nio liv, men majoriteten har det inte. Det vore fint med lite hänsyn till oss med ett enda.
Att gå i ide vore en bra idé för mig den här årstiden. Jag vill helst inte gå ut när snö och blåst viner runt knuten och det är snorhalt. Temperaturen ska krypa ännu mer neråt igen. Såg nåt om att den skulle stanna nånstans mellan 25 och 30 minusgrader på fredag. USCH!
Snöhelvete!
Och ja. Jag gnäller hur mycket jag vill på snön på min blogg. (Men jag är glad åt att jag har en bra resväg till jobbet OCH nya vinterdäck.)
Arbetsdagen – och kylan – har gett mig ont i båda armbågarna. Det är inte bra. Lederna känns extremt belastade och jag hittar inget läge där jag kan vila dem. Jag fick i alla fall en textgranskning färdig idag och jag skickade korrektur till författaren. På eftermiddagen hade jag ett arbetsmöte. Tyvärr blev det ingen lunch med mor och dotter idag, men kanske kan den bli av nästa vecka. I morgon ska NK** och jag luncha i restaurangen och inte i lunchrummet. Ibland är det så skönt att smita iväg.
På grund av armbågarna tänker jag inte sitta alltför länge vid datorn nu i kväll, men en liten bloggrunda skulle jag vilja hinna med. Numera tar jag inte nån sån varje dag, som jag gjorde förut. Det var ganska länge sen jag slutade med det. Jag läser färre bloggar också, jag har varken tid eller lust. Och min egen driver jag bara mot slutet, även om det känns evighetslångt till dess…
En evighet dröjde det nästan, men idag fick jag besked angående en tjänst jag sökt – i början av augusti förra året. En del arbetsgivare har uppenbarligen inte bråttom. Det är ändå inte den längsta tiden jag har fått vänta. Jag har ansökningar gjorda i februari 2015 som jag ännu inte fått svar på.
En maskin julrött jobbar på i badrummet. Till skillnad från somliga tvättar jag vid vettiga tidpunkter. Jag har betalat en räkning utan att sucka. Betala räkningar gör jag också vettig tid i stället för sista dan när ”alla andra” gör det och det kan vara svårt att logga in hos banken. Klockan 21 häller jag ner mig i bästefåtöljen för att se premiäravsnittet av Vänligen Lars Lerin på SvT 1. Vem vill missa Lars Lerins möte med Anni-Frid Lyngstad?!
Vad gör DU i kväll, dårå??? Skriv gärna några rader i en kommentar om du har vägarna förbi den här bloggen!
*Clark Kent = min lille pansarvagn till bil
**NK = Närmaste kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, TV, tagged adventsljusstakar, adventsstjärnor, Anne Lundberg, Anni-Frid Lyngstad, Antik & Auktion, Antikrundan, apotek, app, arbetsmöte, Aros läkarmottagning, avsky, älska, bakslag, beskrivning, Bregott havssalt, e-recept, författare, förnya recept, förråd, förvirrad, fixa till, foto, fredag, gäspa, gå-hem-dags, göra slut, glömma, halka, hålla sig vaken, höst, höstväder, hem, igångsättningshjälp, iskalla ögon, jobba, jul, julrött, kartonger, källare, kändisar, klagar inte, kollega, kyla, lördags, lokal kändis, lunch, matkassar, mörkt, medicin, mjölk, mobiltelefoni, moder, natt, ost, påsar, ploga, postbox, premiär, rapport, rostade mackor, sanda, säsongsstart, shopping, Simrishamn, sjunka, slå upp mina ljusblå, slira av vägen, slut, snorhalt, solig vinterdag, temperatur, textgranska, träna, trött, trivas, tugga, tvätta, vaktis, vara på benen, Vänligen Lars Lerin, värderingar, Veckans brott, Willys on 12 januari 2016|
6 Comments »
Ett förvirrat inlägg.
Höstväder igår kväll med regnet mot rutan.
Igår kväll kom regnet. Älskade regn! Det var som om det höll på att bli höst igen. Fast… även om det tog bort en del av den förhatliga snö som fallit gissade jag att det skulle komma ett bakslag. Och mycket riktigt! Under natten blev det kallare igen och regnet övergick i snö. När jag slog upp mina ljusblå i morse höll vaktis på att ploga för fullt här utanför. Synd att han inte sandade också – det var nämligen snorhalt. Och är fortfarande.
Temperaturen fortsätter att sjunka och det snöar fortfarande lite lätt. Jag avskyr verkligen vintern med kyla och halka, men jag måste erkänna att en solig vinterdag kan en till exempel ta riktigt fina foton. Nu har jag inte så stora möjligheter att göra detta eftersom jag jobbar ganska mycket och det är mörkt när jag kommer hem. Men jag kunde ha gått ut för att fota i lördags, till exempel…
Nej, jag klagar inte på mitt jobb, jag trivs fortfarande och tycker att det är roligt. Igår hade jag inte alltför mycket att göra, bara, men idag satte jag fart och försökte fixa till några foton – med viss igångsättningshjälp av NK*. Sen fick jag en beskrivning att textgranska och den kom jag nästan halvvägs i. I morgon väntar ett arbetsmöte efter lunch kring en rapport. Kanske blir det en spännande lunch, dessutom, med författaren och dess moder. Det vore så roligt om det blev av!
Jag kom ihåg att ringa min läkarmottagning och förnya recept på två mediciner idag. Toppenfint att nån från mottagningen ringde tillbaka lite senare på dan för att verifiera att min receptförnyelse gått fram. På fredag ligger ett e-recept på apoteket.
Det blev vinter igen idag, inte helt oväntat.
När klockan närmade sig gå-hem-dags gäspade jag och NK ikapp. Men det var bara att försöka hålla sig vaken så en inte slirade av vägen. Innan jag fick träda innanför hemmets dörrar skulle jag handla, så jag stannade vid Tokerian. Tre matkassar följde med hem – och ändå glömde jag köpa mjölk och Bregott havssalt… Trött jag blir på mig själv…
Eftersom jag fortfarande var på benen när jag kommit hem gjorde jag nästan helt slut med julen. Alla stakar och stjärnor åkte ner, stoppades i kartonger och påsar och förpassades ut till förrådet. Kvar att göra nu är att köra en maskin med julrött, men det blir i morgon. Vid 19-tiden kunde jag äntligen inta min middag mina två rostade mackor med ost och två glas mjölk. Medan jag tuggade på mackorna kollade jag TV-programmet framöver. I afton blir det nog Veckans brott klockan 21 på SvT 1 för min del, för det är säsongsstart. I morgon ser jag fram emot premiäravsnittet av Vänligen Lars Lerin klockan 21 på SvT 1. I totalt sex avsnitt träffar konstnären Lars Lerin lika många kändisar. Först ut är Anni-Frid Lyngstad. På torsdag är det säsongsstart för Antikrundan. Första avsnittet är från Simrishamn, men nästa veckas avsnitt är inspelat i Uppsala. Den som kollar då kanske får se en och annan lokal kändis… (Jag ska ALDRIG glömma Anne Lundbergs iskalla ögon…) Till torsdag får jag träna upp mig på värderingarna genom att kolla Antiktidningen, som kom idag i postboxen. Antikrundans app är redo att användas igen på mobilen!
Vilka TV-program tittar DU helst på??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Tofflan på en TV nära dig.
*NK = Närmaste Kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 