Uppochnervända världen

Ett uppochnervänt inlägg.

---

 

Världen är uppochner och jag är långhårig – ända till tisdag.

Snacka om uppochnervända världen! En och en halv dags jobb, en och en halv dags ledighet, därefter två dars jobb och så två dars ledighet. SEN… kör det igång på allvar! Inte blev det några stordåd utförda under denna arbetsmåndag, men jag gjorde i alla fall två felanmälningar. Den ena gällde mitt passerkort, som inte fungerade, den andra en toalett som heller inte fungerade. Inget av problemen förde emellertid med sig att jag fick åka hem och krypa ner i sängen igen. Närå, jag har jobbat. Mest har jag läst in mig på en del dokument för att förbereda mig inför en viktig sak jag ska författa under min ledighet på onsdag.

På onsdag tänkte jag också börja julavmöblingen. Typ ta bort tomtar. (Troll blir jag ju inte av med hur mycket jag än vill.) Egentligen borde jag angripa Barry Gröngöling först. Skälet upptäcker den som använder hjärncellen och har lika dålig humor som jag när h*n läser hans förnamn. Tro det eller ej, men det var tyst hemma korta stunder igår kväll. Då kunde jag höra hur barren ett efter ett släppte. Och när jag nästan hade somnat igår kväll skrämdes jag halvt ihjäl av dunsen från en julgranskula mot parketten. Som tur var var kulan av billig härkomst – och höll. Jag lyckas nog inte få tag i nån gransäck. Det finns att köpa från ett ställe på nätet, men jag vägrar betala ett totalpris som är tre gånger priset av vad säcken i sig kostar. Nä, då försöker jag konstruera nåt själv. Det får bli en shoppingtur i morgon. Fast först ska jag jobba halv dag och sen åka och lägga skallen i M:s kompetenta händer för att få mitt barr klippt. Där släpps minsann inget frivilligt i barrväg, tyvärr. Snarare har det växt som ogräs. Och det vet ju alla hur envist och svårt att bli av med det kan vara…

Smällkaramell på jobbet med kola, karamell eller sockerbit inuti, tro?

Så värst mycket sömn blev det inte den gångna natten, tystnaden i huset till trots. (Ovanligt att ingen spikade eller tvättade i morse…) Det var perfekt att ta en annan väg hem efter jobbet och svänga in hos Annas snälla mamma för middag. Hon är så snäll som inte bara tänker på sin dotter och sina barnbarn utan också på mig! Jag åt en Finduslåda till lunch, men det enda den åstadkom var ett sötsug av det slaget att jag nästan inledde en julgransplundring här på jobbet. I en av växterna i entrén hade nämligen nån muntergök hängt en smällkaramell. Och det vet ju en sån som jag att såna kan innehålla karameller eller kolor – om en har tur. Ibland innehåller de sockerbitar och det är inte lika gott.

Hos Annas snälla mamma och hennes L bjöds vi på såväl lekamlig spis som andlig. Vi bjöds två rätter – den ena en underbar fiskgryta, den andra en dito kyckling. Dessert serverades trots att det ”bara” var en måndag – ljuvlig apfelstrudel med hallon från slottsträdgården, glass och grädde. Allt smakade så bra att jag började smågäspa när jag satte mig i den sköna soffan för att inta kaffe. L plockade fram det förhatliga T:et och hur äldsta bonusdottern och jag än försökte var det bonusdotterns mamma som klarade det.

När vi tackat för oss efter tre timmar (!) skjutsade jag hem min kära och bonusdottern. Den senare far hem till norr tidigt i morgon bitti och skulle packa. Själv har jag uppenbarligen varit mycket snäll, för jag kom hem med en julklapp – från yngsta bonusdottern och hennes kille. Och den ska jag öppna nu när jag har utfört några hushållssysslor.

Jag har uppenbarligen varit snäll, för jag fick en julklapp i kväll!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

På Tjugondedag Knut dansas julen ut

Och Tjugondedag Knut är det idag! Fast jag dansade ut min jul REDAN igår. Nu vet jag att somliga dansade ut sina jular för flera veckor sen. Det tycker jag är lite tidigt, jag är traditionsbunden och totalt konservativ i det här fallet, men naturligtvis skiter jag i hur andra gör. Jag gör som jag vill, andra gör som de vill.

Idag ska jag emellertid åka ut till Himlen för julgransplundring. Förr om åren har det varit så att Elias och jag har avklätt Fästmöns gran. Jag har sen smugit ut i skogen och kastat den strippade pinnen. Minns inte hur det var förra året, då tror jag att Anna gjorde sig av med granen redan dan efter Annandagen. Det fanns nämligen inte ett barr kvar på den sen Nån hade råkat nysa en passant… I år blir det heller inte aktuellt att slänga granen i nån skog, för Anna inhandlade en jättefin plastgran förra året. Den ser i klätt skick helt ut som en äkta. Till skillnad från den jag såg på Tele på jobbet i fredags – ett rooosa elände! Den var så ful att jag inte ville fota den!

Du får titta på en vacker julgranskula som jag fick av Anna 2011 i stället för på Teles fula gran.

Idag har jag läste en (1) bra artikel i lokalblaskan. Det var journalisten Tina Lövrander som önskade ett klimatsmart 2013. Medan vanliga människor i genomsnitt orsakar tio ton koldioxidutsläpp om året, släpper Tina Lövrander bara sex ton. Eftersom bra artiklar inte läggs ut förrän väldigt sent eller inte alls på lokalblaskans hemsida, har jag här en punktlista med Tina Lövranders tolv enkla förändringar samt kommentarer från mig:

1. Häng tvätten i stället för att torktumla.
   Det gör jag redan!
2. Ta cykeln kortare sträckor i stället för bilen. 
   Lite svårt. Jag har ingen fungerande cykel.
3. Ät mindre kött.
   Jag äter inte särskilt mycket kött, jag är ju nästan vegetarian.
4. Byt till miljömärkt el.
   Det kan jag inte styra direkt. Eftersom elen ingår i min månadsavgift är det bostadsrättsföreningens styrelse som upphandlar elleverantör. Däremot kan jag styra vilka som sitter i styrelsen genom att delta i årsmöten där styrelseledamöter väljs.
5. Kör smart med pumpade däck.
   Fasen, vid årets två däckbyten pumpar verkstan däcken. Men däremellan borde jag kolla trycket. Bara det att jag alltid lyckas släppa ut luft i stället för att fylla på…
6. Byt ut en flygresa mot en tågresa.
   Ha, jag reser ju aldrig längre än till Metropolen Byhålan och dit går det varken flyg eller tåg…
7. Ha snålspolande munstycke i kran och dusch.
   Nja, det där tror jag inte ett smack på. Då får man ju duscha längre om man ska skölja ur schampo ur trassligt hår. Men jag har snålspolande munstycken i båda mina duschar…
8. Ät upp dina matrester i stället för att slänga dem.
   Det gör jag för det mesta. Eller så fryser jag dem och äter dem senare.
9. Sopsortera och lämna till återvinning.
   Det har jag gjort i många år.
10. Köp begagnat.
    Jag köper mest böcker begagnat. Kläder köper jag väldigt sällan begagnade, tycker att det är lite äckligt med andras gamla paltor. 
11. Ge bort en grej – släng den inte.
    Jag frågar oftast om nån vill ha nåt som jag inte längre vill ha, men som är helt, innan jag slänger det.
12. Kontakta politikerna.
    Jag har en del privata kontakter med förtroendevalda. Och så röstar jag varje val. Annars kontaktar jag inte politikerna.

En bra lista, tycker jag, och slår mig själv för bröstet så högt att nån på Sveriges baksida också torde höra det och förfasas (nej, man får inte förhäva sig själv!..) eftersom jag uppenbarligen inte är helt miljövidrig. Men det där med bilen kunde jag bli bättre på, det medges…

Listan är i vart fall mer läsvärd än Ulrika Knutsons krönika (DEN finns däremot att läsa på nätet!..) som jag skummade av misstag. Hon konstaterar att den sjunkande läs- och skrivfärdigheten bland studenter har diskuterats den senaste tiden. Att redigerare och journalister vid stans lokalblaska, så kallade proffs på det skrivna ordet, inte kan stava tycker jag är betydligt värre…

Nu ska jag gå och kolla vad som finns i kylen för det börjar dra sig mot frukostdags – jag har varit vaken i två timmar. (Men jag vaknade förstås tidigare också eftersom det är ett barnrum under mitt sovrum – INTE kul nån gång!..)

Surfa runt bland mina Kickor & Pluttar – en del vänner, andra endast bloggvänner, har jag konstaterat – gör jag en gång om dan. Men det sparar jag till kvällen. Jag tycker att det är viktigt att surfa runt och inte bara skriva själv, för utan input blir det ju knappas nån outout – så jävla händelserikt är inte mitt liv. Som vanligt skiter jag i hur andra gör, jag gör en surfrunda en gång om dan. Och kommenterar hos andra gör jag när jag har nåt att säga, inte bara för att. För övrigt svarar jag på alla kommenterar jag publicerar på min egen blogg – det hör till vanligt hyfs, tycker jag.

Topp fem-kommentatorer på min blogg är för övrigt, enligt statistik från WordPress:

1. FEM
2. Rippe
3. whitelady7
4. Gunilla
5. Åsa

Tack för att ni finns! Ni är inte bara bloggvänner utan vänner, för ni fanns för mig – på olika sätt – när jag mådde skit i julas, till exempel. Det glömmer jag aldrig!

Livet är kort.

Read Full Post »

Gröngöling mötte sitt öde i Barry

I år Förra året fick jag tag i Världens Finaste Gröngöling, det vill säga julgran, om du inte har fattat det. Det var nån sorts mellanting mellan rödgran och kungsgran och även priset låg dem emellan. But alas, idag är det Tjugondag Knut och då kastas granen ut…

Världens Finaste Gröngöling nyklädd, två dar före julafton förra året.

Granen har nästan inte barrat alls sen jag köpte och klädde den två dar före julafton. Men de senaste dagarna har jag hört några enstaka plink och plonk från barr som touchat julgranskulor på väg ner mot julgransmattan på parketten. Och i kväll var det så dags att ta farväl.

Några dar före jul fick jag en intressant julklapp, Barry, av min arbetsgivare. Nu var stunden inne när Gröngölingen skulle få möta sitt öde. Och ödet, det var Barry. Fast först tog det en hiskelig tid att slita ta bort alla jädra vackra kulor, tomtar, hjärtan med mera, glitter och ljus och stjärnan från toppen. Och ja, jag sa en del icke rumsrena ord under tiden.

Tydliga instruktioner på Barry!

Enligt instruktionerna på Barry skulle man lyfta upp granen, dra Barry, som alltså är en gigantisk säck i nedbrytningsbar plast, in under granen och sen sno ihop säcken i toppen över alla kvistar, grenar och barr. Jag hade just för det där momentet Dra-Barry-in-under-granen behövt fyra armar, men för övrigt gick detta alldeles strålande! Klart jag fick både sopa och dammsuga efteråt, men det var betydligt färre barr än vid mina tidigare julgransplundringar! Dessutom slapp jag bli stucken av alla barr som faktiskt satt kvar på granen när jag bar ut den till uppsamlingsstället utanför vaktis. Framför allt tror jag min fan club, Grannarna, uppskattar att inte få barr i hela trappuppgången. (Själv skulle jag uppskatta om ungarna kunde lära sig öppna och stänga ytterdörrar normalt och inte slänga upp eller igen, men det är nog för mycket begärt önskat.)

Gröngölingen har mött sitt öde i Barry. Här vilar de i min hall en stund medan jag dammsuger.

Julgransplundring innebär förstås att smaska på nåt gott och det gjorde jag inte först. Jag provsmakade nämligen en av pepparkakorna med glasyr som Fästmön hade bakat åt mamma och mig. Den smakade… inte helt färskt…

Denna smakade inte helt färskt idag.

Ja, jag kan verkligen rekommendera Barry! Jag hoppas att företaget till dess har uppdaterat sin hemsida så att man får veta var man kan inhandla Barry! Högsta betyg till Barry!

Read Full Post »

Fredagen den 13:e – och jag missar fredagsfikat!

Jepp, det är sant! Jag missar det überkända, übereftertraktade och übermytomspunna fredagsfikat på jobbet! Skälet är att jag ska till en annan arbetsplats och prata lite jobb. Bara så där förutsättningslöst. För resten har jag blivit lovad fika där, så jag klagar inte. Eftersom det här inlägget är tidsinställt är jag troligen där när inlägget publiceras. För övrigt har jag bara ett fredagsfika kvar här på nuvarande arbetsplats. Totalt sett har jag, idag inräknat, tio arbetsdagar kvar här. Jag jobbar min sista dag den 26 januari och har därefter tre dagar semester runt en helg. Det kanske låter konstigt, men jag känner att jag behöver ledigheten för att kunna byta spår. På det här spåret åker jag nog inte in igen. Jag är färdig här. Jag är glad och tacksam för den tid jag har fått här och för alla de snälla, omtänksamma och fantastiska människor jag har fått träffa. Resten – de som inte är snälla, omtänksamma eller fantastiska – sörjer jag inte. Dags att gå vidare!

(Andningspaus eftersom nån tycks ha badat i parfym idag. Det är så att det sticker i halsen. Men det är bara att stå ut. Jag ska ju snart vara borta härifrån.)

I kväll åker granen ut! Jag lyckades hitta nån info från bostadsrättsföreningen om var jag ska dumpa min gröngöling. Märkligt nog känns det lite sorgligt. Kanske för att jag har firat jul för sista gången hemma eller för att granen helt enkelt är så fin fortfarande. Men jag hör nog hur barren faller om kvällarna. Det plinkar och plonkar på julgranskulorna, nämligen. En av de användbara julklapparna jag fick av jobbet var en Barry , en sorts julgranssäck. I afton blir det upp till bevis om den funkar!

I kväll ska en av julklapparna från jobbet testas. 

På lördag styr jag kosan ut till Himlen för att fira helg med Fästmön och barnen. En del av barnen har jag inte träffat sen dan före julafton och jag saknar dem!

Read Full Post »

Uppesittarkväll på Morgonen

Framåt seneftermiddagen åkte jag ut till Himlen där jag äntligen fick pussas lite med Fästmön. Det var ett tag sen, kan jag meddela… Vi bytte var sin julklapp också och jag fick den här fina, som inte syns så bra på fotot, men som redan hänger i min gran:

Vacker julgranskula i regnbågens färger.

                                                                                                                                                         Anna fick, fantasifullt nog, en flaska rött, italienskt och fylligt vin, kanske att inta till de goda ostarna hon fick av sin pappa. Jag fick också en söt amaryllis i glasvas. Det ska bli spännade att se den skjuta upp. Johan fick ett paket av mig till julaftons morgon, men naturligtvis blev det inte det paket jag hade tänkt – utan det paket på vars innehåll jag tror att jag har glömt kvar prislappen… 😳

Det tog en stund, men efter några vändor hade Anna och jag och Elias lyckats få in alla julklappspåsar och påsar med julmat i bilen. Vi åkte till Morgonen där Jerry hade utlovat fika

[…] så att ni rullar härifrån […]

Och det var sant! Han hade bullat upp med saffranslängd, kakor, muffins, chokladfingrar och belgiska sjöfrukter. Inte konstigt jag ser fullkomligt vidrig ut på en av bilderna han twitpicade – värst är dubbelhakorna… Men jag gissar att jag ska vara glad att han inte la ut bilden på min

brevlåda

som förstås syntes när jag knökade in alla julklappar under denna gröngöling.

Det blev fullt under Morgongranen, vilket inte riktigt syns på bilden.

                                                                                                                                                                 Vi slog oss ner i soffa och fåtölj och far och äldsta dotter gnabbades som vanligt. Det var roligt att träffa Frida, som jag tror att jag inte har sett sen födelsedagen i oktober!

Alla med på bild för en gångs skull – utom Johan, som hellre ville slappa hemma i sitt nystädade rum i Himlen.

                                                                                                                                                                  Ja det var en riktig vrålfika som bjöds. Till och med katten Maxi fick smaka lite muff(ins).

Maxi fick smaka muff(ins) – trots att han är… ”fixad”…

                                                                                                                                                               Medan Anna griljerade skinkan fixade Jerry och jag med några morgonklappar. För hur stor man än blir, är det viktigt att hålla fast vid en del traditioner. (Jag hörde just min mamma tomten ställa nåt utanför min sovrumsdörr. Och jag blir 50 nästa år…)

Så skjutsade jag hem Anna och åkte själv hem till mamma och säsongsavslutningen av Downton Abbey. Där var det mest död och elände, så jag piggade upp mig efteråt med ett glas päronkonjak och att plocka upp julklappar ur de två kassar jag hade med mig hem från Förorten. Jag blev liiite förvånad när jag hittade… Elias smörgåsburk i en kasse…

Vad gjorde Elias smörgåslåda bland julklapparna???

                                                                                                                                                             Men inuti lådan låg var sin pepparkaka med glasyr till mig och mamma!

Pepparkaka till M…

                                                                                                                                                        Båda hänger nu i vår fina gran!

Och en pepparkaka till U-Tofflan.

                                                                                                                                                            Tack Anna och tack Jerry för allt fint och gott! Mer paket blir det i morgon, har jag noterat!

Read Full Post »

Lokala klappar – ja visst, MEN så dyra!!!

Fredagar är det rätt mysigt att sätta sig med UppsalaTidningen. Jag tycker att det är en tidning som bara har blivit bättre och bättre med åren. (Förutom att de inte svarade pip ens på en spontanansökan jag skrev till dem för ett par år sen 😦  )

Idag såg jag ett spännande litet fotoreportage kring lokala julklappar. Jag är för att gynna det lokalt producerade och designade – men sen såg jag priserna… Och just priserna fick mig att undra om nån köper dessa prylar.

• Uppsalahus – Houses of Uppsala – är ett motiv som finns på brickor, muggar, handdukar och disktrasor. Designern heter Emelie Ek. Tänk så kul att ge bort nån sån här pryl till nån som inte bor här! Men.. den mellanstora brickan kostar… 299 pix.
• Uppsalakulan är en munblåst och handmålad julgranskula i glas. En sån skulle jag mycket väl kunna tänka mig! Men… den kostar… 229 pix.
• Uppsalalyktan, som egentligen heter Liljeforslyktan, tillverkas av Kristina Sundberg. En sån har jag suktat efter i några år och faktum är att jag sökte på nätet efter försäljningsställen i år. Men tyvärr… Den kostar ungefär… 780 pix.
• Handgjorda chokladpraliner. Annelie K gör dem utan konserveringsmedel. Nio praliner kostar… 105 spänn. Nej tack, ryktet går att den arbetsgivaren inte är trevlig och dessutom har jag fått en sån pralinask i julklapp från mitt förra jobb. Glufsade i mig alla nio praliner på nolltid i jakt efter en som var riktigt god. Hittade inte en enda utan mådde bara illa.
• Kulturupplevelser. Kulturkortet för nästa år kostar 200 kronor och är laddat med många upplevelser. Fast det framgår inte vilka… Men detta kan vara en verkligt prisvärd lokal julklapp, det tror jag!
• Pelle Svanslös-spelet är ett spel för de yngsta, gjort av Ulf Grimås. Låter ju lite kul – för barn, dårå. Men pristet, 299 kronor, låter inte lika kul. Pelle utan Svans kan man dessutom beskåda gratis på en elektronikaffär i Stormarknaden eller nästgårds – om man nu skulle roas av detta. Men vänta nu… Sambon – fast det har han visst ingen, eller hur var det? – sägs mura in levande katter i väggarna! Eller är det andra djur som lever i väggarna? Låter rysligt, rent (!) ut sagt! Nej, bäst att hålla sig borta. Huvva!
• Bocken Bo är en hopfällbar julbock i vitlack, formgiven av Lina Börjesson. För den korta period – juletid – som jag möjligtvis skulle kunna tänka mig ha en bock i mitt hem – har jag ingen lust att betala 1 350 spänn.
• Vit mögelost från Eskesta utanför Tierp. Äntligen nåt gott! Och alla ostar är döpta efter gårdens kossor. Men 450 spänn kilot är liiite i häftigaste laget för min hushållskassa…
• Uppsalablandning av te finns i en röd påse och en svart påse hos Tehörnan. Äntligen en lokal klapp som jag har råd med – 69 kronor styck. Men… jag är ju ingen temänniska utan en kaffemänniska…

Summa summarum: Lokala julklappar är alltför dyra för min plånbok. Eller inte riktigt i min smak… Hade inte UppsalaTidningen kunnat hitta några klappar för mindre bemedlade kaffetofflor också???

Read Full Post »