Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘jordkällare’

Ett inlägg om en film.


Lördagskvällar är det mest skit på TV.
Eller i vart fall inget program som jag är intresserad av att titta på. Vilken tur då att Rosor, kyssar och döden (2013) hittade ner i postboxen häromdan. Tillsammans med Fästmön efter hennes jobb och några goda ostar med tillbehör utgjorde filmen en fin lördagskväll. Filmen är baserad på Maria Langs bok med samma titel

Rosor, kyssar och döden

Rosor, kyssar och döden, den fjärde Maria Lang-filmen, blev vår underhållning på lördagskvällen.


Puck och Ejnar Bure
är bjudna till fest – för nu har deras vän, kommissarie Christer Wijk, förlovat sig. Festen ska gå av stapeln på Christers fästmös familjeherrgård. Men mitt i festen hittas ett gammalt lik nergrävt i jordkällaren. Och snart dör även gamle farfar. Men inte av hjärtat utan av förgiftning. Som tur är finns ju rikspolischefen Wik där och kan bena ut de gamla familjehemligheterna.

Det är som vanligt väldigt många sexuella anspelningar och mycket cigarrettrök, men filmen är också spännande. Om den andra och den tredje filmen var sisådär, tycker jag att denna i alla fall får, inte högsta, men ett högt Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Läs vad jag tyckte om de andra Maria Lang-filmerna:
Mördaren ljuger inte ensam
Kung Liljekonvalje av Dungen
Inte flera mord


Livet är kort.

Read Full Post »

I natt läste jag de sista sidorna i Ninni Schulmans debutdeckare Flickan med snö i håret, som jag hade lånat av Fästmön. Att jag läser på natten är ett gott betyg, att jag läser natten mellan fredag och lördag, när jag nu för tiden är tämligen ”död”, är ett ännu bättre betyg!


Läskig läsning på natten!..

                                                                                                                                                            Det börjar med att en 16-årig tjej försvinner. Eller det visar sig att hon inte har firat nyår på det sätt som föräldrarna tror. Lite senare hittas en ung flicka i en jordkällare. Hon har blivit mördad. Men det är inte den försvunna Hedda utan nån som uppenbarligen inte saknas. Journalisten Magdalena har flyttat hem till Hagfors – ja, för den här deckaren utspelar sig varken på Gotland eller i Stockholm Hurra, hurra! – efter en skilsmässa. Hon börjar skriva om fallet och inser plötsligt att hon är indragen i nåt riktigt otäckt där vän kan vara fiende – eller nån helt annan än man tror… Åter igen får jag bekräftat att man ska akta sig för grannar!

Det är lite för många berättelser i den här deckaren, men det tar jag som ett symtom på debutsjukan och det är sånt goda författare tränar bort ju mer drivna de blir. I boken förekommer berättelser/teman som mord, tonårsproblematik, skilsmässa, journalistrollens för- och nackdelar, kärlek, trafficking med mera. Ja, mycket är det!

Men… Ninni Schulmans bok är jädrigt spännande! Mot slutet sträckläste jag den – och det var alltså i natt, en natt efter en arbetsvecka. Såna nätter brukar jag slockna tidigt. Eller åtminstone inte orka läsa. Som vanligt försökte jag lista ut mördarens identitet – men misslyckades. Det är också gott betyg!

Slutomdömet blir emellertid inte högsta betyg (jag är lite trött på skilsmässoskildringar och vårdnadsdiskussioner och hans nya och hennes nya etc), men näst högsta. Och det är ett bra Toffelbetyg för en debut!

Read Full Post »