Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Johan Rabaeus’

Igår lördag gick säsongens sista Stjärnorna på Slottet. Det är konstigt, men varje gång säger jag ungefär

Å vilket häftigt gäng! Och som min bild av var och en av stjärnorna har förändrats!

Den där förändringen har för min del för det mesta varit positiv. Jag tror bara en enda stjärna har gjort bort sig forever and ever för min del… Men igår var det Johan Rabaeus dag – och hans stjärna steg i mina ögon!


Johan Rabaeus stjärna steg i mina ögon.


Jag ska erkänna att jag hade lite förutfattade meningar
om herr Rabaeus. Jag tyckte att han var ganska tramsig och ytlig och att han flamsade med Snusk-Fian i gänget hela tiden. Men igår fick både jag och andra som tittare se andra sidor.

Dagen inleddes med sedvanlig frukost där Johan Rabaeus delade ut färg på sprayflaskor till var och en. Förmiddagen bjöd sen vidare på en åktur i ett segelflygplan – nåt som inte alla uppskattade lika mycket. Därefter fick deltagarna i uppdrag att spraya ner en folkabuss, ikläda sig 70-talsstass och ge sig ut på jakt i Stockholm efter ledtrådar. Ledtrådar som ledde fram till en isterbandslunch på Dramatens tak! Det var riktigt häftigt!

Johan Rabaeus föddes i en diplomatfamilj och sina tre första år tillbringade han i Prag. Familjen flyttade ofta, Paris blev en annan hemstad, men till sist hamnade Johan Rabaeus på Lundsbergs internatskola i Sverige. Framtiden var ganska utstakad för honom – han skulle gå Handelshögskolan – men liksom av en tillfällighet halkade han in på teaterbanan och där blev han kvar. Detta ledde bland annat till en brytning mellan honom och fadern. Jag tror vi alla satt stumma när Johan Rabaeus berättade om hur han och hans ena bror möttes på en gata i Stockholm och inte hälsade på varandra, utan bara passerade. Fadern och Johan Rabaeus försonades först långt senare.

Kvällens middag gick i österländsk-turkisk stil. Rummet var mycket vackert dekorerat och det bjöds på meze. Avrundningen på Johan Rabaeus dag blev presentutdelning vid kaffet – var sitt skyddande öga, inköpt i Turkiet.

Stjärnorna på Slottet är riktigt bra, svensk TV! Mer sånt här! Jag är hjärtligt trött på alla musiktävlingsprogram med folk som tror att de är eller kan bli stjärnor. När SvT visar Stjärnorna på Slottet får vi tittare se verkliga stjärnor!

Högsta betyg!

 

Read Full Post »

Näst sista programmet av Stjärnorna på Slottet den här säsongen var Johan Rheborgs. Jag har inte haft nån direkt relation eller så till honom. Vet bara att han är nån sorts komiker. Och såna har jag… en viss distans till.


Johan Rheborg in person.


Dagen inleddes med sedvanlig frukost.
Ganska omgående kände jag att Johan Rheborg, uppväxt i Täby, gav ett sympatiskt intryck. Främst kanske för att han visade stor självdistans. Det är en konst att inte ta sig själv på alltför stort allvar och att våga tala om sina tillkortakommanden – och såna människor tilltalar mig! Tyvärr var Kim Anderzon tvungen att ställa intima frågor om… ja, gissa vad? Sex, förstås! Har hon inget annat i tankarna, eller? Tröttsamt och pinsamt – det blir för mycket.

Sen skuttades det upp på en sorts rullmaskiner, segway. Johan Rabaeus klantade sig omedelbart, medan de andra klarade sig bra. Tyvärr fick man inte se så mycket av själva rullandet – förrän Stjärnorna mötte landslaget i segway…

Christer Lindarw höll en lite låg profil i början, men ställde sen en ganska tuff fråga kring om Killinggänget och huruvida gänget var så märkvärdiga som de låtsades vara. Johan Rheborg hade svar på tal och stämningen var inte det minsta fientlig, Christer Lindarws fråga kändes adekvat och intressant.

Riktigt känslosamt blev det när Johan Rheborg berättade om sin mammas alzheimer. En fruktansvärd sjukdom. När mamman kommit till ett bra vårdhem, fick pappan cancer och dog. När Johan Rheborg beskrev sin sorg och ett par av de sista ”utflykterna” med föräldrarna var nog ingens tårar långt borta. Johan Rheborg själv fick gå ifrån middagsbordet.

Dagen avslutades med att stafettpinnen – och en sovtröja – överlämnades till den sista stjärnan, Johan Rabaeus. Det var för övrigt Rabeaus på sovtröjorna…

Högsta betyg!!!

Read Full Post »

Juldagen bjöd äntligen på nåt sevärt på TV – säsongsstarten av Stjärnorna på Slottet på SvT1. Jag tycker att det är underhållande och intressant när man får se andra sidor av människor, så kallade kändisar, än dem man brukar. Eller, som i Jonas Gardells fall, förstärkta, allra värsta sidor. Usch, jag glömmer aldrig hur pinsam och barnslig han var när han deltog! Faktum är att jag inte har läst en rad av eller om honom sen dess…

Det här gänget är de nya stjärnorna på Slottet! Från vänster till höger: Christer Lindarw, Louise Hoffsten, Johan Rabaeus, Kim Anderzon och Johan Rheborg.

                                                                                                                                                        Idag var det skådespelerskan Kim Anderzons dag. Jag kan inte säga att jag vet så mycket om henne – mer än att hon är skådespelerska och har dykt upp lite här och var. Inte gjort nåt större intryck på mig. Därför är ju såna här program bra, så att man får se lite mer av stjärnorna.

Kim Anderzon inledde säsongens Stjärnorna på Slottet.

                                                                                                                                                         Kim Anderzon kommer från enkla förhållanden. Ändå överraskade hon med divalater som att säga att om hon, när hon är ute på turné, inte är nöjd med sitt hotellrum, byter till bästa sviten.

Jajamens!

som Bosse J skulle ha sagt.

Och det kan man ju göra, byta till svit, alltså, – om  man har råd med det. Var finns idealen från ”Pickadollen” nu, liksom???

Kim Anderzons dag ägnades åt att äta och dricka, som vanligt i det här programmet. Surströmming serverades till lunch utan att nån i sällskapet protesterade. Lunchen hade föregåtts av nån sorts yoga samt en ridtur.

Särskilt överraskad vet jag inte om jag blev. Jag tyckte dagen och säsongsstarten blev tämligen intetsägande. Mest spännande blev det nog när Christer Lindarw avslöjade att han och Kim Anderzon haft samma älskare…

Aftonbladets Jan-Olov Andersson hade ungefär samma åsikter som jag på programmet: en intetsägande inledning, tjat om vilka Kim Anderzon hade legat med, Christer Lindarws avslöjande som kvällens

Åh fan!

tungrunken (det var lite för många anspelningar på sex för att jag skulle känna mig bekväm att titta tillsammans med mamma – det tjatiga blir inte roligt ens i hemlighet efter ett tag) och kvällens mest saknade: Kims dotter Tintin som inte nämndes en enda gång (intressant eftersom hon enligt Wikipedia enbart är dotter till Kim Anderzon och uppenbarligen inte till nån man/pappa.). Men det klart, en dotter som heter som en seriefigur, en manlig seriefigur… Ursäkta mig, jag hör att jag låter som en tant!

Nej, nu har jag större förhoppningar på nästa program som innebär att Christer Lindarw har sin dag!

Säsongsstarten får godkänt, men inte mycket mer…

Read Full Post »