En dag i dimma

Tidigt till jobbet. Skulle datorn, som blivit uppgraderad och lite tillfixad under morgondagen, funka? Svar: NEJ! Hela dan har det tagit, nästan, att få den i användbart skick. Medan jag väntar på att få hjälp att hitta de rätta drivrutinerna till bildskärmen försöker jag få till ett inlägg. Och föra över lite bilder från morgonen. Jag ser det som jobb. Pausjobb.

Att försöka uppgradera en dators system kan vara som att jobba lite i dimma när det gäller att få saker och ting att fungera som de ska. Därför illustreras detta inlägg med morgonens dimbilder.

                                                                                                                                                                       Jag ska få lite tillbehör till datorn i eftermiddag också. Känns skönt att få nya grejor – och grejor som funkar framför allt. Den stackars IT-personen har haft mig i örat typ fyra gånger idag. Inga korta stunder heller. Men jag har fått god fjärrhjälp och vi löste det mesta, förutom detta med skärmen. Vilken födelsedag! Tja, inte min, men M från IT som har fixat och trixat åt mig!

Man såg inte många meter framför sig idag.

                                                                                                                                                                           Jag traskade iväg till morgonmötet med stora jobbkameran runt halsen för att få lite experthjälp. Ändå blev det med den lilla tejpade mobilkameran jag fångade dimman och träden.

Ett underligt runt träd ligger vid dammens ena kortsida.

                                                                                                                                                                                       På min väg till morgonmötena upptäcker jag så gott som alltid nya saker. Här en häftig stenbro!

Visst är bron häftig?

                                                                                                                                                                            Och i buskarna låg Rosa och vältrade sig. Eller hade nån dumpat henne där?

Dumpad eller bara vältrande sig? Rosa låg i buskarna.

                                                                                                                                                                         Medan vi grejade med min dator, IT-M via fjärrstyrning och jag vid skrivbordet, tappade vi kontakten med Internet. Senare förstod jag vad som hade hänt: nån hade grävt av en kabel! Här är bildbeviset:

En avgrävd kabel och en grävmaskin lämnad i panik?

                                                                                                                                                                                           Idag ska jag hämta mitt bokpaket på ICA Heidan. Äntligen! Sen blir det en tur ut till Himlen med ett antal matkassar till Fästmön och barnen. De tre yngsta kommer nämligen hem i morgon, men då kommer inte jag ut. Jag laddar för en kulinarisk upplevelse hos Sysslingen som har flera titlar på sitt visitkort, bland annat fil dr, romanförfattare, dramatiker, arkeolog – och mästerkock, enligt Sysslingsyster. Nu är det upp till bevis!

Read Full Post »

Teknikkrångel och en rädd flicka

Fantastiskt skönt med sovmorgon i morse! En hel timma längre fick jag sova och även om jag vaknade tidigare än mobillarmet tyckte att jag skulle upp var det skönt. Jag fick ligga kvar en stund till och bara slappa. Ute var det frostigt som 17, hela 0,9 grader. Jag undrar om jag möjligen behöver byta till vinterdäck tidigare än beräknat…

På tal om bilåkande hade jag jordens tur igår när jag efter ”jobbet” gjorde en avstickare för att inhandla det guldiga paketet. Hade jag åkt hem så var chansen ganska stor att jag hade hamnat i en bilolycka med fyra bilar inblandade… Ibland har man änglavakt!.. Detta förklarade utryckningsfordonen och de långa bilköerna!

Idag var det smidigare att åka, för det var ju senare. Klockan nio hade jag bokat in mig och fick träffa trevlige J. Det tänkta fotooffret hade fått åka hem, så inhoppare blev Trixie, en riktig filmstjärna enligt husse. För mig framstod hon mest som vettskrämd…

Här ser Trixie ändå rätt lugn ut.

                                                                                                                                                                                                                                                 Det visade sig att den stackars flickan var livrädd för att klorna skulle klippas! Och hur vi än talade lugnande till henne och mutade med godis ville den lilla inte sluta darra. Men på bilden ovan ser hon ändå ganska lugn ut. Bilden var en av de sista jag tog. Varvade mellan jobbkameran och min tejpade mobilkamera och den här bilden har jag tagit med den senare. Den duger för min blogg.

Jag har fört över bilderna till min jobbdator, men se Photoshop vill inte vara med! Programmet har hakat upp sig på diverse inställningar och nu går det till exempel inte att beskära ens. Eller det går inte att beskära som jag vill… Carl gick också bet på det hela, men vi ska kika på det när han kommer tillbaka efter lunch.

Uppdaterat: Och ja just det! Skälet till att jag fotade med två kameror är att jobbkameran krånglar… Teknik…

Read Full Post »

På vift i tjänsten och hemma

I morse tog jag en annan väg till ”jobbet” efter att ha släppt av Fästmön vid sitt arbete. Faktum är att det var snabbaste och smidigaste vägen hittills – i alla fall till ”jobbet”. Det känns väldigt märkligt att åka genom stan – man tror jag att det ska gå fortare om man åker runt men icke. Dessutom känner man sig som en miljöbov som släpper ut avgaser. Fast jag kan ju inte hjälpa att nån har planerat trafiken så idiotiskt, rent ut sagt…

Redan kvart i åtta i morse (jag börjar åtta) satt jag därför vid min dator och började jobba. Ett trettiotal texter från webben ska granskas av nästan lika många experter och var och en skulle få sin till sig tillsänd via mejl. Ett pillgöra! Samtidigt skulle de också tillfrågas om de hade nåt spännande projekt de ville lyfta fram. Detta visade sig vara förvirrande för somliga… Två frågor i ett mejl kan vara en för mycket ibland…

När Carl, min handledare, seglade in på kontoret bortåt halv nio stack vi nästan genast iväg på en gång. Vi for ut för att klafsa omkring på en byggarbetsplats där vi beskådade bland annat en biogasanläggning. Fast det såg mer ut som cirkustält på håll.

Cirkus? Nej, en biogasanläggning.

                                                                                                                                                       Jobbkameran – liksom min tejpade lilla – var med och jag fick testa att fota med båda. Jag tyckte nog att min lilla gav lika bra bilder som den större kameran. Här är en till av anläggningen, tagen med min lilla tejpade mobilkamera.

Här ser man att det inte riktigt är ett cirkustält…

                                                                                                                                                           Carl använde förstås bara jobbkameran och han är en betydligt bättre fotograf än jag. I ett obevakat ögonblick lyckades jag fånga honom på bild!

Jeppe paa Bjerget? Nej, det är min handledare Carl som skuttade upp på en grushög för att fota.

                                                                                                                                                           Och medan Carl gled ner för grushögen fotade jag ett golv. Ett gjutet golv med en ränna där det måste sluta tätt. Annars lukter det ille!!!

Ett golv jag kunde spegla mig i.

                                                                                                                                                                  Så fick vi syn på en snubbe som fotade på en höjd. Vi klättrade efter. Det var halt. Medan Carl fotade anläggningen ovanifrån fotade jag några kossor som spatserade i hagen bakom.  Tur att man inte har koskräck…

Ja kossan är mitt på bilden, du får anstränga dig lite för att se den!

                                                                                                                                                        Hittade en och annan svamp, också. Just det här exemplaret på bilden är inte ätligt men vackert!

Vacker, men inte så god att äta, tror jag.

                                                                                                                                                     Bilderna och ett flödesschema som jag just har skickat efter ska användas i ett pressmeddelande. Igår skrev jag ett utkast till ett pressmeddelande på engelska (om en annan sak), så idag blev det Carls tur att formulera nåt intressant på svenska. Han är otroligt mer flyhänt än jag, kan meddelas… Men så kan han verksamheten liiite bättre än jag. Dessutom fick jag idag höra att han är duktig på tyska eftersom en av arbetarna på byggarbetsplatsen var tysk. Imponerande! Samtidigt noterade jag till min glädje att min gymnasietyska ändå fanns kvar så pass mycket att jag förstod så gott som hela konversationen. Ibland överraskar man sig själv…

Vi hann tillbaka lagom till veckans höjdpunkt, fredagsfikat. Det var uppdukat med mackor, ostar, marmelad och grönsaker. Mums!

Mumsigt fredagsfika!

                                                                                                                                                                Jag ångrade att jag hade ätit både macka och yoghurt till frukost. Och det kändes liiite dumt sen när det var dags för lunch bara ett par timmar senare att jag hade en stor matlåda med en tjock kycklingfilé i och klyftpotatis till…

Eftermiddagen ägnade jag åt att greja lite med bilderna vi tog och att fixa med en del sidor på webben och intranätet. Hjälpte också till med en ”trycksaksmanöver” som var lärorik! Sen vart det kväller…

Det blir nog bara nånting lätt till middag, men jag inser att jag måste traska över till Tokerian för att inhandla lite basvaror och även hoppa in på apoteket eftersom mina medicinburkar är tomma. Och mest av allt behöver jag passera soprummet och slänga sopor. Massor…

Ut till Himlen åker jag i morgon vid lunchtid. Tanken var att jag skulle slappa i kväll och sova ut i morgon bitti och att Anna skulle få göra detsamma samt umgås med barnen. Men Elias är på kalas i kväll så det blir en väldigt sönderhackad fredagskväll. Inte nån idealisk kväll för barnkalas, kan jag tycka…

Dagen har varit sol och regn omväxlande. Just nu skiner solen och regnet bara vräker ner. Man blir smått prillig… Igår kväll var det riktiga monsunregn här och det smattrade hårt mot taket. Jag hoppas verkligen att det blir bättre i morgon när det är Kulturnatt här i Uppsala!

Read Full Post »