Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘jobbansökningar’

Ett självpeppande inlägg.


 

Befriad

Ett kapitel ur denna blev en stunds sängläsning i morse.

I morse vaknade jag kvart i sju för egen maskin. Det vill säga utan nåt larm. Det kändes rätt OK, jag menar, det är ju ändå vardag. Semester har man inte som arbetssökande.  Jag gav mig en stunds läsning i sängen – ett kapitel – innan jag skuttade upp, knäppte på kaffeperkolatorn och satte mig vid datorn.

Det blev tre jobbansökningar som åkte iväg i cyberspace. Jag skrev tre ansökningar på lika många olika tjänster, men hos en och samma arbetsgivare. Dessutom skickade jag in mina ansökningar via ett av de bästa webbformulären jag har sett – det med möjlighet till LinkedIn-koppling. Jag bifogade också mitt CV, men på LinkedIn kan arbetsgivare hitta så mycket mer användbart. Sånt som länkar till digitala arbetsprover och rekommendationer från människor jag har arbetat med. Ovärderligt när man söker jobb!!!

Jag känner mig vid gott mod och på bra humör idag. Målmedveten har jag bestämt att jag ska fixa det här, inte ge upp. Målet är som i höstas, tre sökta jobb om dan. Men jag inser förstås att det kan bli lite svårt att uppfylla så här i semester-Sverige.

Eller Almedals-Sverige… På Twitter kan man tro att Almedalen är Sveriges nav just nu. Själv har jag välkomnat såväl politiker som media till verkligheten som arbetssökande. Inte en käft har nappat eller brytt sig. De verkar vara mer intresserade av synas och höras – och att ta selfies för sociala medier…

Värdshuset

En pocketbok är det jag hittills har åstadkommit i födelsedagspresent till mamma.

Det enda som känns lite mindre bra just nu är att jag inte vet om nåt ska hända den närmaste tiden. Mamma berättade ju igår att hantverkarna är klara hemma hos henne. Det var liksom underförstått då att jag förväntas komma dit… Reglerna när det gäller att resa bort för oss arbetssökande är minst sagt luddiga. Jag fick i alla fall veta på Arbetsförmedlingen att jag måste kunna inställa mig för intervju och jobb inom 24 timmar. Det skulle innebära att jag kan åka till mamma med intentionen att stanna några dar, men vara beredd på att åka hem inom ett dygn. Jag tänker föreslå mamma att jag kommer den 10 juli och åker hem den 14 juli. Då är det mest helg och då ringer varken arbetsgivare eller Arbetsförmedling. Men… eftersom jag har lite… ”heta” saker på gång just nu känns det ändå osäkert att bestämma nåt. Många äldre människor har svårt för att lämna saker öppna och vill gärna ha bestämda tider och datum. Min mamma är inget undantag. Inte jag heller… Eftersom mammas födelsedag infaller nästa vecka måste jag också ut och inhandla lite presenter. Det enda jag har köpt hittills är en pocketbok. Kanske blir det en liten shoppingtur därför under dagen.

Vädret är bra mycket bättre idag än det har varit på flera veckor. Det är 15 grader på skuggsidan och 24 på solsidan. När jag har vikt tvätten från igår, blaskat av mig och klätt på mig utomhuskläder tänker jag rota fram en piasavakvast i det lilla förrådet utanför porten. Enligt vaktis ska där inte bara finnas grillar och leksaker som tillhör grannarna utan även mer användbara ting som kvast och snöskyffel. Jag var välkommen att också nyttja den senare under snöperioden, erbjöd vaktis gentilt. Hum ja, med mitt ryggelände (nej, ryggen är fortfarande inte OK) blir det så lite snöskottning som möjligt…

Piasavakvast

Jag ska ta till borsten idag. Eller piasavakvasten, rättare sagt.


Nu ska jag hälla i mig
min andra senapsmugg java och sen sätta fart på kroppen eftersom hjärnan har fått lite gympa ett par timmar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett första maj-inlägg.


 

Snö 1 maj 2014

Snö den första dagen i maj 2014.

Man skulle kanske inte kunna tro det, men faktum är att jag skulle vara en jättebra chef. En närvarande och engagerad sort, hård men rättvis. Fast just nu är jag inte chef. Hade jag varit det hade jag sett till att vädret hade fått sig en reprimand, kanske till och med köpt ut det med avgångs-vederlag och allt. Det är första maj idag. Marken ligger vit och det kommer vitt från ovan. Vad i helvete är detta???

Det finns emellertid en fördel med snön. Som synes på bilden har grannen flyttat bort såväl grill som golvfläkt. Själv ska jag ägna dagen åt att försöka uppfinna nåt som gör att grillrök sjunker så att h*n får känna hur rök känns. I samma veva ska jag sätta på Marilyn Manson på stereon. Högt. Det är ungefär så grannarna bredvid har låtit nu på morgonen.

Men skit samma! Idag är jag i alla fall ledig och kan dra omkring hemma i mysbrallor. Fästmön fick däremot ta sig till jobbet idag. Hon var ändå nöjd med att ha bytt bort sitt kvällspass till ett kortare dagpass, så redan klockan 14 ska jag åka och hämta henne.

Sista aprilmiddag

Anna vill ha mer än potatis och ägg när vi äter Sista april-middag.

Det blev en lite decimerad arbetsdag för mig igår. Jag var hemma vid 16-tiden. Vi slappade en stund innan Anna skalade potatis och jag dukade fram sillen. Nu var det ju inte så länge sen vi åt sill och potatis, men gott är det! Och så hör just sill och potatis Sista april till.

Min Sista april-tallrik med snaps och öl till.

Min Sista april-tallrik med snaps och öl till.

Till sillen och potatisen och laxen och brödet och ostarna blev det förstås en liten klar. Jag hade en skvätt Östgöta sädes i kylen. Det var en alldeles lagom skvätt för två tanter som inte direkt överdoserar snaps, men som tycker att det är gott till sill. För att variera oss lite jämfört med påsken la vi inte in nån sill själva utan köpte all. Och en av sorterna vi hade på bordet var matjes.

Vi hyfsade burkar och fat ganska bra, så nu är frågan vad köket i New Village ska servera idag. Vi får helt enkelt försöka köpa nåt att laga till i samband med hemförseln av min särbo från jobbet. Kanske blir det nåt till vilket var sitt glas amarone passar?

Hallongrottor

Hallongrottor utan E281.

Vår Sista april-kväll tillbringade vi mest framför TV:n. Jag messade lite med bonusbarnen och fick svar från alla utom minstingen. Gissar att denne var i goda fadershänder, dock. När livet vänder hade vi inte tänkt se, men det gjorde vi. Det var nog den starkaste berättelsen hittills. Läs här mina rader om Annahita! Det var nästan absurt att ta in där vi satt och drack kaffe och mumsade på hallongrottor – utan E 281… Kontraster…

Kiss och Bajs i sängen.

Kiss och Bajs i sängen.

Vid läggdags fann jag att två figurer hade lagt beslag på min binge. Och vad de gjorde där vågar jag knappt tänka på utan att rodna. JA VI ÄR BARNSLIGA, MEN TUSAN SÅ OFTA VI SKRATTAR TILLSAMMANS, ANNA OCH JAG!

Idag är det alltså den 1 maj. Jag är ledig, men i morgon ska jag till Kexfabriken/Besticklådan igen. Lär vara ganska ensam där och jag tänker väl näppeligen jobba ihjäl mig. Och så har jag bjudit bort mig själv på lunch hos en walesare. Det ska bli riktigt spännande!

Dagen idag tänker jag mest softa. Jag ska strax in i duschen, soppåsar ska bäras ut och mamma ska ringas. Det låter ganska överkomligt, eller hur? Fast när jag ser mig omkring borde jag städa och stryka och… nåja, det är ju snart helg. Tiden räcker inte riktigt till för allt jag behöver göra. En sak som jag undrar mycket över är när jag ska orka och hinna skriva bra jobbansökningar. Jag måste liksom sätta raketfart nu…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

2013: Najs och Bajs

Ett inlägg om året som gått och dess höjdpunkter och lågvattenmärken.


År 2013 kan snart läggas till handlingarna.
Men innan dess vill jag lyfta fram godbitarna (najs) och… eh… de andra bitarna (bajs), månad för månad.

Så här tyckte jag om 2013:

Januari:
Najs: Mathemskassen 3: Allt-i-ett-kyckling och Baba Ganoush (Skitgott!)
Tillbaka i jobb efter alien-historien (Jag ÄLSKADE det jobbet!)
Bajs: Lokalblaskans heteronormativa bröllopsbilaga (År 2013, liksom…)

Februari:
Najs: Mitt husbygge (Jäklar så roligt det var att bygga upp en intern webbplats!)
Björnbär- och chilimarmelad (En ny och spännande smakupplevelse!)
Bajs: Webbformulär för jobbansökningar (Jag slogs med ett antal såna under året. De flesta är verkligen skitdåliga ur användarperspektiv.)
Bildårar (Hur fick somliga körkort?)

Mars:
Najs: Finvantarna från Iréne (Jag gillar verkligen dem!)
Bajs: Annas mat (Nej, eftersom de använder indrivare har vi slutat köpa pizzor från den restaurangen i Svartbäcken!)
Telefonförsäljare (Nej, nej, nej! Jag anmäler alla som ringer fast de inte får!)

April:
Najs: Celebert besök på jobbet (Visssa kommunalråd är smarta och ger sig ut i verkligheten.)
Bajs: Hot-mail (Nä, även om det inte var allvarligt menat var det jäkligt obehagligt att få.)
Kompiskorruption på jobbet (Det är INTE OK, tycker jag!)

Maj:
Najs: Pelé, Kaká och jag (En annorlunda barnbok.)
Fyra dagar i april (En bra bok med historiskt innehåll.)
Bajs: Hilde var icke önskvärd (Att köpa ut anställda är grymt.)
Andningsont av grill, rök, parfym och sånt (Hänsyn är inte fel att visa ibland.)

Juni:
Najs: Fästmön (Hon var min klippa igen när det gungade!)
Bajs: Varsel före en storhelg (På min förra arbetsplats fanns det tre personer jag inte gillade. Tre av flera tusen. En av dem varslade mig dan före midsommarafton.)

Juli:
Najs: Botaniska trädgården och tropiska växthuset (Två av mina favoritplatser i Uppsala.)
Förrådsstäd (Det finns väl inget som är så tillfredsställande?!)
LinkedIn (Ett bra yrkesnätverk som jag anslöt mig till!)
Motormuseet i Motala (Det får du bara inte missa om du är där!)
Bajs: Min sista arbetsdag på Den Bästa Arbetsplatsen (Sorgligt!)

Augusti:
Najs: Vårt Pride 2013 (Det blev Pride, trots allt!)
Bajs: Reklamfilmer på TV (Varför finns det så många dåliga???)
Konsten att fylla en dag (Det är förnedrande att vara fullt frisk och arbetsför och inte få arbeta.)
Den lilla människans besök hos Arbetsförnedringen (Bortslösad tid. Hemskt. Fruktansvärt. För jävligt. Och så klarade de inte av att påanmäla mig till a-kassan, vilket fick till följd att jag fick vänta på ersättning i två, nästan tre månader.)

September:
Najs: Så vårdar man en kund (Enkelt och lätt, men effektivt.)
Monica Z. (Å, vilken bra film!)
En dag bara för oss (Såna behövs.)
Bajs: Företag som inte svarar på ansökningar eller ger nån återkoppling på frågor (Vill nån jobba där, liksom?)
Handläggarstrul på Arbetsförmedlingen (Det tog en och en halv månad, tror jag, att få en handläggare.)
A-kassans irriterande ovana att skicka oroande mejl på fredagskvällar (Att vänta en hel helg med att fråga vad som menas är ångestframkallande.)
A-kassans byråkrati för elva kronor (Och senare på året tog de bort avgiften och tyckte att de var jätteduktiga…)

Oktober:
Najs: Kontakt med min hafti (Så roligt!!!)
En skön helg hos vännen Gunilla
Bajs: Stor ägare = sämre distribution samt slopad avgift (Större borde bli bättre och slopad avgift… Ha… elva spänn…)

November:
Najs: Nytt jobb (Det snurrade rejält i början och självkänslan var inte den bästa…)
Projekt Storstädning avslutades med vardagsrummet (Så skönt att göra hemmet rent!)
När det känns lite bra (För omväxlings skull.)
Femårig förlovningsdag (Den 8 november 2013)
Bajs: Ett förnedrande besök på Arbetsförmedlingen (Den som är i överläge ska aldrig låtsas att h*n kan sätta sig in i hur den i underläge har det.)

December:
Najs: Fina julklappar (Och mycket att läsa!)
The Fry Chronicles (En av de bästa böckerna jag läste i år.)
Klappar på jobbet och från facket (Glatt överraskad!)
Lucia för ett år sen fick jag mitt liv tillbaka (Jag lever.)
Bajs: Baraspara bröt mot god marknadsföringssed och Upsala Nya Tidning är på väg (Jag fick rätt i DM-nämnden!)
Sjukstugan i Backen slapp undan – igen (David förlorade mot Goliat, men jag hoppas att David överklagar och får rätt. Vissa saker får man bara inte göra!)
Arbetsförmedlingen gjorde fel igen – och inget händer (Den här gången blev jag inte avanmäld hos a-kassan från rätt datum.)


Livet är kort. År 2013 blev ett omtumlande år på många sätt.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett sängbygge i Himlen och om en ny bok.


I eftermiddags skulle vi så ut till Himlen
för att bygga ihop en säng. En ny sängram till Fästmöns säng, alltså. Ja jisses anoga! Trots att det var en säng som krävde egen montering blev vi inte osams en enda gång. Fast Anna stängde förstås in mig mellan sängbotten och sängram vid ett tillfälle. Och innan jag var beredd släppte hon ner sängbotten på mitt högra långfinger och Kronprinsens knogar så att blodvite uppstod. Ja, den senare kom lagom hem tills det var dags att gör det tyngsta – flytta i botten i den nya ramen.

Den nya sängen är väldigt… hög och… stor… Vi behöver nästan stege för att kliva i och ur den. Här vilar Prinsessan på ärten ut en stund.

Anna på sin nya stora säng

Anna på sin nya stora säng.


Samtidigt tycker jag
att det är skönt med en hög säng. Man blir ju inte precis yngre och det är lättare att komma i och ur när bädden är hög. Även om man nu i början kanske tycker att man behöver stege för ändamålet…

Det blev pizza med de två äldsta och efter vattning och dammsugning for vi så vidare in i solnedgången, in till stan och New Village.

Solnedgång

Solnedgången fångad genom bilens ena sidoruta. OBS! Vi stod stilla för bomfällning vid järnvägen!


En välbehövlig dusch
har jag just tagit samt packat upp dagens post som enbart var rolig. Dels var det Antiktidningen, men så också det recensionsexemplar jag har väntat på. Boken Hållplats Sverige är skriven av min gamla skolpolare Anna ”Sylten” Nilsson, men den har inte kommit ut än. Det ska bli ett rent nöje att läsa denna ungdomsbok. Dock är innehållet mer åt det krigiska, bosniska hållet. Men det är viktigt med allvarliga böcker. Och jag vet ju att Anna ”Sylten” har bott och arbetat i Bosnien, så jag känner på mig att den här berättelsen är både trovärdig och bra.

Hållplats Sverige

Hållplats Sverige – om krigets Bosnien.


Nu ska jag skriva ihop
ett par jobbansökningar, för det har jag inte hunnit än idag. Men klockan 21 tar jag paus för att titta på ett program om Anna Lindh på TV4. Idag är det ju tio år sen hon knivskars på NK i Stockholm. Fruktansvärt! I morgon visar SvT1 klockan 20 Tom Alandhs dokumentär om Anna Lindh också. Mina tankar går förstås till Annas pojkar som idag är föräldralösa – och det gör ont även om man är ung vuxen.


Livet är kort. Alltför kort är en del människors liv.

Read Full Post »

Ett inlägg om en mindre lyckad start på en måndag.


Det är måndag!
Kyligt ute, men klarblå himmel. Därför har jag valt att ha städdag idag. Ett annat syfte är att mitt hem behöver städas. Och ett tredje är att jag måste få ur mig lite frustration.

Peter och Vargen

Arg Toffla. Fast jag är inte arg på Peter.


Som arbetssökande
är man rätt beroende av att tekniken funkar. Man blir därför allt annat än glad när man upptäcker att inget av e-postkontona hos Home.se (det vill säga Spray) funkar. Det är liksom essentiellt att vara nåbar – och nå ut! – via mejl. Home.se (det vill säga Spray) har en urusel support och noll information om driftstörningar. Jag tror att jag har lyckats anmäla mitt problem – att det inte går att logga in.

Det dumma är att Sprays svar alltid går till – mejlboxen. Ofta hamnar svaren dessutom i Skräpmappen, vilket jag i och för sig kan skratta lite åt. Det är ju vanligen såna där standardsvar som hör hemma just i den mappen, typ

Vi har nu tagit emot din felanmälan. Ditt ärende har fått nummer XYZ-123456.

eller

Prova att tömma cacheminnet och starta om webbläsaren.

Been there, done that, seen that… Tröttsamt! 

Så… därför lånar jag tillsvidare min e-post-adress hos Uppsalanyheter. Behöver du få tag i mig på mejl, skriv mitt för- och efternamn med en punkt emellan och sen snabel-a uppsalanyheter.se

Jag brukar inte blanda privat och jobb, men den här gången har jag inte så mycket val. Dessutom har jag frågat en av tidningens ägare och det är OK att jag använder mitt mejlkonto där. Om Home.se nu fortsätter att krångla får jag se mig om efter en mer permanent lösning.

Dagens tre jobbansökningar är nu emellertid ivägsända. Tyvärr får jag en känsla av att själva ansökningarna inte var så välskrivna. Tekniksmolk i bägaren har en tendens att skapa störningar i skrivflödet, så att säga.

Ovanpå detta hade jag gjort alldeles för klent kaffe. Två muggar och jag känner mig fortfarande inte vaken!..

Dagens fynd för totalt en guldpeng!

Kanske behöver två till – med gott kaffe…


Och nu ska jag sluta pladdra
för att i stället ta tag i resten av dagens uppgifter: jag ska börja med att starta en maskin tvätt, fortsätta med att städa våtutrymmena, göra rent ugnen samt damma och dammsuga. Golven behöver säkert torkas också – på knä. (Den som känner mig känner av min sinnesstämning i orden i förra meningen.) Mot skurhinken!!!

Men du… skriv gärna några rader i en kommentar och berätta om vad DU gör idag! Det är säkert nåt roligare och mer stimulerande än det jag håller på med!


Livet är kort. Tofflan är frustrerad. Men dan kan bara bli bättre.

Read Full Post »

Ett inlägg som får avsluta den här söndagen.


Nu är jag ensam igen.
Eller ensam och ensam… Det är jag och de små gröngölingarna som har poppat upp i köket på min superfina paprikaplanta. Just nu är de gröngölingar. De ska bli röda, det blev de i somras. Och de blev inte bara ätbara, de var goda också. Kan du se hur många som är på gång?

Paprika

Min paprika bär frukt. Kan du se hur många som är på gång?


Det har varit roligt med sällskap
av främst Elias i helgen – Fästmön har ju jobbat mest hela tiden. Jag känner mig behövd. Jag har lagat mat (!) och jag har nattvaktat tills sömnen velat infinna sig hos orolig gosse. Jag har inte tjatat… så mycket – tror jag… Men ibland har sällskapet haft väldigt bråttom tillbaka till favorittingesten just nu – datorn…

Middagsbord

Och vart tog min bordskavaljer vägen?


I kväll slog jag mig ner
i favoritfåtöljen för att läsa om en familj som alltid har fascinerat mig – i den svindyra pocketboken jag köpte från Historiska media. TV:n åkte på för jag ville lyssna till lite nyheter och annat. Men så plötsligt fann jag mig själv glo på… Svenska Hollywoodfruar på TV3! Maj gadd så spännande det var! Min käft var som en fågelholk och ögonen stod ut som råttpi… Nåja… Det höll ju på att bli en fistfight mellan två av fruarna. Två vuxna blondiner som vid et föregående möte kommit på kant med varandra. Jisses… Det var så spännande att jag blev tvungen att ha en sms-dialog med en kompis som jag vet är ett fan av fru Maria.

Men sen skärpte jag till mig – man kan ju inte flamsa hur som helst när man vikarierar som morsa. Vid halv nio-tiden började vi packa ihop Elias saker. Då hade hans mobil slagit av. Han fick igång den själv, men en pin-kod krävdes. Tyvärr inget som jag hade, så jag ringde hans fader – just som denne såg slutet på en film. På bio. Ibland är jag pinsam och korkad, jag visste ju att Jerry och Fritzlan skulle gå till The Flics i kväll! Hur som helst, pin-koden var ju inte i Jerrys huvud utan levererades senare.

Elias och jag åkte för att hämta mamma/Anna. Det blev ett stopp på ICA Heidan för att inhandla frukostvaror – i morgon bitti äter de ju sin frulle i Himlen, medan jag äter min ensam med gröngölingarna här i New Village. Det var väldigt mycket folk som gick in och ut i affären. Vilken tur att den har öppet ända till klockan 22! Och så såg vi två söta små hundar som väntade utanför på nån. Men de glodde också tillbaka på oss så jag vågade inte fota dem.

Väntan i bilen söndag kväll

Det blev en del väntan i bilen.


Nu sitter jag och väntar igen
på att kvällens Miss Marple-film har blivit inspelad på DVD-hårddisken så att jag kan titta på den. Det ska bli väldigt skönt att slippa reklamfilmerna! Jag håller för övrigt på att samla underlag för ytterligare ett inlägg om reklamfilmer. Det finns ju massor att skriva om dessa!..

Men i morgon börjar jag den nya veckan med att skriva tre jobbansökningar, städa och tvätta. Det är sånt som måndagar är bra för. Men än så länge är det söndag. Ett tag till.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan undrar om hon är förbannad. Hon ÄR förbannad på ett sätt, i alla fall. Men är det förbannat? Läs så får du se.


Uppdaterat:
Och nu är jag förbannad på riktigt! Läste just på nätet att Hurtigs barnhem i Grankulla utreds för sexuella övergrepp. Kyrkan gjorde en intern utredning om detta 2010. Varför åkte jag inte dit när jag hade tänkt göra det? Och ytterligare förbannad blir jag när jag läser att barnhemmet firade 100 år med en festgudstjänst den 14 januari 2012. Varför blev inte Hurtigs enda levande släkting i rakt nedstigande led inbjuden???


Idag är jag förbannad.
Jag skulle passa att jobba hos Arge Kaj. Absolut. Jag är arg. Och känner mig förbannad.

Det började redan igår när jag fick ett mejl från Jörgen Nilsson som arbetar vid ett spelföretag på Stureplan. Han välkomnade mig till en ny säsong med spel av olika slag. JAG HAR FAN ALDRIG BETT ATT FÅ MEJL VARKEN FRÅN JÖRGEN ELLER HANS SPELBOLAG! Var i helvete har de fått min e-postadress ifrån? Det gick inte så bra att avregistrera sig heller, för då försöker min dator mejla från ett e-postprogram jag inte använder. Men så klart jag kopierade både Jörgens mejladress och avregistreringsadressen och skrev riktigt FÖRBANNAT till dem. Mejlet till Jörgen studsade förstås. Inte ett dugg förvånande… Företaget heter Nordic Systems och känns ju allt annat än seriöst (har till exempel ingen webbplats) eftersom man uppenbarligen använder e-postadresser som man har snott nånstans. För… JAG SPELAR INTE PÅ NÄTET! Idioter!

Jag sov bort den mesta av ilskan i natt, så jag var nästan blid på förmiddagen och framåt eftermiddagen. Dessutom åt vi förbannat gott! Först Fästmöns gubbröra på knäcke till förrätt…
gubbröra till förrätt
Gubbröra på knäcke till förrätt.


Till huvudrätt åt vi stekt kyckling
och potatisklyftor med lök och röd paprika (det är ju trots allt första maj) som jag snodde ihop i hyfsat bra tid innan Anna skulle till jobbet.

Första majmiddag
Första maj-middag – därav röd paprika.


Sen blev jag rätt förbannad igen.
Vädret är nämligen kanon och naturligtvis hann/orkade vi inte gå nån promenad idag innan Anna skulle jobba. OCH NÅN JÄVLA TOK HÅLLER PÅ OCH HAMRAR OCH BANKAR HELA TIDEN AV OCH TILL I HUSET!

Stannade till vid Tokerian på vägen hem från Annas jobb. Där blev jag förbannad på att alla var så fula stod i vägen för mig och att det var urklibbigt på golvet vid tomburkarna och tomflaskorna – jag skulle naturligtvis panta.

Hemma igen ringde jag till mamma när jag hade diskat upp en förbannat jobbigt skitig plåt som klyftorna och grönsakerna hade tillretts på. Hon är så klart orolig för mig och jag är bara förbannad. Så jag lyckades förstås fräsa åt henne vilket jag strax bad om ursäkt för. Men jag orkar inte höra för miljonte gången, med gråt i rösten:

Jag är så ensam hela tiden.

För jag är också ensam en stor del av tiden – när Anna är med sina barn eller när hon jobbar. Och ibland känner jag mig förbannat ensam på jobbet. Jag tror till exempel inte att det arrangeras nåt stormöte för att berätta om hur man ska göra med mig och min tjänst – som det gjordes häromdagen för två som ska varslas (jättesynd om dem, men de är faktiskt tjänstlediga båda två och har andra saker för sig).

Och det är ju här den lilla, jävla skon klämmer: jag är förbannad för att jag inte har fått nåt besked angående jobbet. Jag blev lovad ett sånt under april månad. Dessutom borde jag ha blivit varslad senast igår, eftersom jag har fått veta att man inte har råd att anställa mig mer än på några förbannat få procent. Detta innebär att jag befinner mig i nån sorts limbo. Och det är förbanne mig värre än att bli varslad, tror jag – jag har aldrig blivit varslad förr. Varför tror många att jag är GLAD att jag inte har blivit varslad? Nu lever jag ju ÄNNU mer från dag till dag och kan i ännu mindre grad planera för framtiden!

Det enda jag vet i denna stund är att jag jobbar maj månad ut. KANSKE jobbar jag juni också – om det var en miss att inte varsla mig. På heltid. Eller kanske på deltid – som jag inte kan klara mig ekonomiskt på.

Ett antal jobbansökningar har jag förstås aktuella och insända. Men rekrytering tycks ta förbannat lång tid. Men förbannat lång känns inte tiden när man har den på sin sida. Det är bara vi som inte har tiden på sin sida som tycker att den dras ut på.

Så nej. Jag tänker inte be nån mer om ursäkt idag om jag är förbannad, tycker att min tillvaro är förbannad och att livet är förbannat tungt just nu. MORR!

Nu har jag skrubbat i badrummet och i duschrummet och ska ta en dusch och svalka av mig den förbannade förbannelsen ett tag. Göra nåt normalt. Inte vara förbannad. Det tar på krafterna att hela tiden ha kroppen beredd på ett antal olika scenarier. Stridsberedd. För du trodde väl inte att jag skulle lägga mig ner och dö nu när jag har överlevt så här långt? Långnäsa till alla små fjantar och nyfikna kärringar! Huka er, för den här Tofflan, hon är förbannat förbannad!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »