Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘jobba fackligt’

Ett inlägg om glädje och ilska, ungefär.


För ett tag sen
köpte NTM-koncernen, som också äger Lokalblaskan och de båda byhålebladen Motala &Vadstena tidning och Corren med flera, upp lilla UppsalaTidningen. Det är en av de bättre gratistidningar jag har läst och den delas ut till alla hushåll här en gång i veckan. Fram till dess att UNT distribution AB tog över. Då tog det plötsligt fem (5) veckor innan tidningen hittade till min postbox.

NTM-koncernen köper upp tidningar och sajter som kan tänkas vara konkurrenter. Uppsala.com är ett annat exempel. Webbplatsen har blivit uenntefierad. Självklart är jag rädd att UppsalaTidningen ska gå samma öde till mötes. Men sen två veckor tillbaka dimper den åter ner igen i min postbox en gång i veckan, vilket jag är glad över. Så länge den får vara som den har varit – och utvecklas som den har utvecklats.

Idag kunde jag läsa att UppsalaTidningen sedan den 12 september delas ut samtidigt som morgontidningarna. En del hushåll får till och med tidningen redan vid midnatt. Det tycker platschefen Björn Löfqivist är en styrka. Jorå… fast… Jag har då inte sett tidningen på morgonen. Här. Ännu. Det kanske tar ytterligare fem veckor? Men det är möjligt att den ligger nere i postboxen. Dit lallar jag inte i morgonrock för att leta på torsdagsmorgnar. Om jag ska få den på morgonen vill jag ha den i min tidningshållare utanför min ytterdörr, tack. Där UNT hamnar om man prenumererar på den, vill säga.

Uppsalatidningen vecka 41

Det här är en bra gratistidning!


På UNT Distribution AB
säger regionchefen Jan Persson att reklamationerna bara är en promille.  Det vill säga… det är lite fler än tusen hushåll som har klagat på att man inte har fått tidningen, eller hur ska jag tolka ”reklamationer”? Problemen beror, enligt Björn Löfqvist, på att Postens postnummerområden inte stämmer överens rent geografiskt med UNT Distribution AB:s utdelningsdistrikt. Nehej… Men… när jag var UNT-prenumerant fick jag alltid min tidning. Varför strulade det med UppsalaTidningen under fem veckor? Ett tungt vägande skäl KAN ha varit att ingen läste mina mejl som jag sände till reklamationsadressen. Jag fick i alla fall inget svar förrän jag kontaktade en person på redaktionen (som ju inte har med distributionen att göra, men…) Då hände det nåt.

Fast… jag kanske ska vara glad med det lilla..? Glad att jag numera får tidningen, för den är som sagt både bra och läsvärd och dessutom är den gratis. Och inte är det så att jag måste ha den på morgonen, inte. Närå, bara jag får den är jag ganska nöjd och glad.

Men… jag undrar väldeliga hur det är med ägarförhållandena inom NTM-koncernen – och inom UNT, framför allt. Nån hugad journalist som vågar sig på att gräva lite i detta? För vad jag förstår är delar av UNT fortfarande ägt av en stiftelse? Nån frivillig grävare? Nä, skulle inte tro det… Vilken David vågar sätta sig upp mot Goliat?

UNT i NTM

Nån som vågar gräva i detta? Troligen inte.


Härom kvällen var det ytterligare en grej som nån liksom skröt om som skulle vara så bra och hej och hå. En person som jobbar fackligt twittrade om att nu skulle vi som tillhörde just den här a-kassan minsann slippa betala arbetslöshetsavgift. Mitt facks a-kassa var den första att ta bort den här avgiften.

Vet du vad det handlar om? Elva kronor. ELVA (11) SPÄNN! 

Hela avgiften till a-kassan som jag betalar är idag 119 kronor i månaden. Från och med november ska jag betala 108 kronor. A-kassan ger mig med ena handen ersättning, men den tar samtidigt en avgift för detta. Nog hade jag jublat om jag hade sluppit att betala a-kasseavgift helt och hållet så länge jag är arbetslös. För som arbetslös slipper jag nämligen redan sen tidigare att betala de där elva kronorna.

Ovanpå detta betalar jag min fackavgift på 288 kronor. Nu har jag en gång blivit uppläxad av nån på a-kassan att facket och a-kassan är två skilda saker. Ja så är det säkert, men för mig som medlem är det inte det! För mig är facket facket. Vad hände med målgruppstänket, facket????

Så frågan är om jag även i detta sammanhang ska glädjas åt det lilla, det vill säga elva kronor, eller om jag ska protestera ilsket på det enda sätt jag kan protestera, nämligen genom att blogga? För jag tycker inte att det är nåt att glädjas åt, en lättnad om elva kronor som jag ju redan har för att jag är arbetslös. Jag tycker att arbetslösa helt ska slippa att betala a-kasseavgift. Den som jobbar har råd att betala 108 spänn. För den som är arbetslös är 108 kronor pengar som räcker till ett par måltider. Till exempel.

Naturligtvis blir det en svart bak, för jag tänker inte glädjas åt det lilla!

Svart bak

Den svarta baken innebär att Tofflan inte gläds åt det lilla.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett upprört inlägg, men ändå ett inlägg om mod.


Uppdaterat inlägg:
Lyssna på Hilde Klassen, här ett inslag från Radio Uppland


Jag såg på Twitter på lunchen 
att lokalblaskan äntligen har gjort nånting bra: duktige, modige Staffan Wolters har skrivit en artikel om den från kommunen utköpta Hilde Klasson.

Idag tycks det vara kutym att köpa ut människor som anses icke önskvärda. Hilde Klasson har inte bara en anställning (ja, hon har inte slutat än!) vid Uppsala kommun för att utveckla Gottsunda. Hon är S-politiker och jobbar även fackligt. Det är just jobbet för facket som hon själv tror är skälet till att hon blir utköpt. Fast hennes chef säger att det är Hilde Klasson själv som vill sluta.

Till Upsala Nya Tidning säger Hilde Klasson:

[…] Jag har aldrig bett att få sluta. Jag vill arbeta kvar men har pressats att skriva på avtalet. Jag fick veta att det inte skulle bli så roligt för mig om jag valde att stanna […]

Har vi hört den förut? Svar: JA! Historien tycks upprepa sig om och om igen, med lite andra aktörer, bara. Men rollerna består fortfarande av chefer som vill bli av med anställda de inte gillar. Anställda, som på nåt sätt har misshagat dem, tvingas att skriva på avtal eftersom det annars, underförstått, blir ett helvete för dem. Är man dessutom, som en mig närstående person, trakasserad och utmobbad av chefen sen en tid tillbaka orkar man inte stå emot detta sista. Tro mig, jag vet. 

Övriga roller spelas av så kallade arbetskamrater som gör allt för att rädda sina egna skinn, till och med går över lik, mobbar, ljuger och snackar skit bakom ryggen – alternativt tiger eftersom de är rädda för att de ska ostraceras (omplaceras eller få kränkande arbetsuppgifter) eller, som Hilde, avpolletteras. Till min lilla glädje noterar jag dock att Hilde Klasson åtminstone har en kollega som står upp för henne. Heder, Mie!

Hilde Klasson är 60 år och får nu avtalspension tills hon fyller 65. Det är kanske lättare för henne att bråka och gå ut i media än den som är tio, femton år yngre och måste leta nytt jobb eftersom avgångsvederlaget inte var så stort. Men det spelar ingen roll. Det är viktigt och modigt av Hilde Klasson att våga prata om det här. Jag vet nämligen många som har skämts i flera år kring sitt utköp.

tårar
Många har skämts i flera år för att de har blivit utköpta.


Staffan Wolters är den journalist
som jag länge har hoppats på ska skriva om detta. Jag hoppas emellertid få ännu mer av honom: att han, när han ändå är igång, gräver lite hos andra offentliga arbetsgivare. För inte heller dessa har rena samveten. Det finns så mycket skit att gräva upp, så sluta inte, Staffan! Fortsätt, du modige man!

Jag tycker att du som har läst det här inlägget också ska läsa UNT-artikeln (länken finns ovan i det här inlägget). Vidare tycker jag att du ska lyssna på kommunfullmäktige som debatterar den senaste tidens utköp på måndag.

Och för den som inte vet det, men… Visst kan man som enskild stämma sin arbetsgivare inför Arbetsdomstolen. Många enskilda skulle vinna där mot arbetsgivaren. Men domen som skulle följa skulle innebära lägre ersättning än avgångsvederlaget. Även den som har blivit petad från sitt jobb behöver leva. Men hur lätt tror du att det är att få ett nytt jobb efter att ha blivit utköpt?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan gratulerar sin Sister samt funderar lite över framtiden och sånt.


Först och främst
vill jag säga ett stort GRATTIS på födelsedagen till min Storasister Fru Hatt! Jag tror att hennes dator har pajat (den var i alla fall på väg att göra det för ett tag sen), så det är inte säkert att hon kan läsa detta. Därför blir det grattis via annan kommunikationskanal under dagen OCKSÅ!

 Queen of fucking everything
Min Storasister är Queen of fucking everything!


Igår kväll var vi rätt sega, Fästmön och jag.
Degade mest på ballen* (ja, jag skiter i att vissa tycker att det är töntigt att skriva ballen, jag har använt ordet i över 30 år och jag tänker inte sluta!) där vi också intog kvällens middag, korv. Jag hade hittat chilikalkonkorvar på ICA Kvantum och de var verkligen jättegoda! Och feta… Mitt midjemått vågar jag inte tänka på!.. Jag som gick ner så fint efter operationen eftersom jag dels blev befriad från en klumpeduns och några mindre alienkompisar, men också tappade aptiten. Tyvärr har jag funnit aptiten igen. Och den är enorm… För övrigt avslutades måltiden med var sin glass. Det måste man ha när det är så varmt som det var igår.

Kvällen rundades av med CSI NY, Wordfeud och läsning. Nu har jag börjat läsa ytterligare en födelsedagsbok som jag fick av Anna. Denna gång en deckare av en av mina norska favoritförfattare.

Idag vaknade vi till en grå morgon. Det är inte lika varmt och det känns som om regnet hänger i luften. För min del känns det då rätt OK att jobba. Eller, det är i alla fall lättare att vara inomhus när solen inte skiner jättemycket och det inte är 25 grader utomhus…

Penna och hand
Ett möte om skrivande.


Direkt efter jobbet idag
ska jag på ett andra spännande möte med en person och några till. Den personen jobbar med nånting riktigt bra och intressant och efter vårt första möte fick jag veta att de vill inleda ett samarbete med mig kring skrivande. Det är detta vi ska diskutera idag. To be continued…

Och direkt efter mötet ska jag ta hand om Clark Kent** och göra honom pigg och fin till besiktningen på torsdag eftermiddag. I kväll blir det insidan.

Annars inleddes min morgon med ett bra samtal med en kollega som också jobbar fackligt. Jag fick bra tips och råd och jag fick veta vilka regler som gäller när, var och hur.

Alldeles nyssens kom resultatet från prefektvalet på institution 2 via e-post. Institution 1 skötte det hela på ett mycket enklare sätt, medan institution 2 valde att krångla till saker och ting, tycker jag. Dessutom tycker jag att det luktar lite jäv när det gäller själva proceduren för valet. Bland annat ifrågasätter jag att vi inte har fått vad som gäller för att överhuvudtaget få rösta eller utse en kandidat. Vidare kändes det väldigt konstigt att få ett mejl där det står att resultatet är klart och vidaresänt till fakulteten. Det finns väl inte en enda som INTE vill veta vad resultatet blev, eller? Nej. För några minuter senare kom ytterligare information via mejl. Hur som helst, valresultatet är klart och nu är det upp till fakulteten att fatta beslut. To be continued also…


*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »