Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Jehovas vittnen’

Ett inlägg i kvarten… Detta skrev jag igår (29 januari) kväll:


Den danska deckarserien Dicte
rullade igång på TV4 i måndags kväll. Fästmön och jag pallade inte reklamavbrotten, så vi spelade in den på DVD:n och kollade i efterhand. Med fjärrkan i högsta hugg och fingret på fast forward vid reklamfilmerna.

Dicte

Journalisten Dicte och hennes fotograf.


Efter en skilsmässa
flyttar journalisten Dicte med dotter till Århus, där Dicte är uppväxt hos föräldrar som är Jehovas Vittnen. Dicte söker sin son som adopterades bort vid födseln. Samtidigt dras hon strax in i ett fall med en mördad ung kvinna. En kvinna, som är nyförlöst med kejsarsnitt…

Totalt blir det tio avsnitt och det känns lite långt. Men denna början var rätt OK: ganska grym, lagom spännande och lite rolig.

Ett högt Toffel-betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Så var det dags att ta sig för sin panna igen. Fasen, min panna börjar bli blå… Den här gången förfasar jag mig över att staten betalar ut bidrag till olika religiösa samfund – trots att dessa diskriminerar HBTQ-folk. Det handlar om att man inte accepterar homosexuella och andra avarter eller helt enkelt tycker att homosexualitet inte är förenligt med den egna läran.

Jag tycker att det är OK att man har andra uppfattningar än jag själv har. Visst. Men när uppfattningarna strider mot diskrimineringslagen ska väl för höge Farao (jag vill inte missbruka min egen Guds namn, för jag tror att även hans panna börjar bli blåslagen…) inte staten gå in och subventionera idiotin???

Vid millennieskiftet skildes ju som bekant kyrka och stat. Och i samband med skilsmässan tillkom en lag om stöd till trossamfund. För att få det här ekonomiska stödet måste samfunden

[…] bidra till att upprätthålla de samhälleliga värderingarna […]

Ett enda samfund har hittills nekats, Jehovas vittnen. Och skälet till det är att man uppmanar sina medlemmar att inte rösta.

Svenska Dagbladet har skickat en enkät till 22 trossamfund, som får bidrag av staten, med en del frågor om homosexualitet. Totalt svarade 19. De som inte svarade var Islamiska samarbetsrådet, Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd och Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige.

Bland svaren noteras följande:

  • tio av samfunden uppger att det inte är förenligt med deras lära att leva i en homosexuell relation. Dessa samfund är Pingströrelsen, Sjundedags adventistsamfundet, Metodistkyrkan, ELM Bibeltrogna vänner, Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Alliansmissionen, Ungerska protestantiska kyrkan i Sverige, Romersk-katolska kyrkan, Evangeliska frikyrkan och Frälsningsarmén.
  • i åtta av samfunden kan människor i homosexuella relationer inte inneha alla positioner i församlingen. Dessa samfund är Pingströrelsen, Sjundedags adventistsamfundet, Metodistkyrkan, ELM Bibeltrogna vänner, Alliansmissionen, Romersk-katolska kyrkan, Frälsningsarmén och Anglikanska kyrkan.
  • två av trossamfunden, ELM Bibeltrogna vänner och Sjundedags adventistsamfundet accepterar inte ens medlemmar som lever i samkönade relationer.

Fy skäms på er! Jag ger er faktiskt en svart bak!


En svart bak till trossamfund som får bidrag trots att de diskriminerar. Och givetvis en svart bak till staten som ger dessa bidrag. Skäms!

Read Full Post »

Tack snälla Åsa för Hundraåringen! Jag förstår skämtet i det hela och jag blev så glad när jag hittade nåt annat i min postbox än räkningar, valsedlar från partier jag aldrig tänker rösta på och Vakttornet från Jehovas vittnen.


Hundraåringen ska vara en rolig bok och den tackar jag ödmjukast för!

                                                                                                                                                               Nu återstår bara att klura ut VILKEN Åsa som sänt den till mig… Du får gärna ge dig tillkänna så jag kan tacka dig ordentligt!!! Det var den Zylvazza zom jag mizztänkte!!! 😛

Read Full Post »

Jorå… Även jag drabbades av telefonkösystemet… Medan jag låg och lyssnade på signalen och en röst som återkom då och då för att säga vilken plats jag hade i kön kunde jag vila. Och gå på toa. Och borsta tänderna. Och diska. Och messa.

Toabesöken blev täta även idag och aningen stressad blev jag också när det ringde på ytterdörren, intill toadörren. Kollade som hastigast och gissade på Jehovas vittnen – vilket senare visade sig vara korrekt (hittade allt möjligt skit i min postbox). Tänk att dessa Jehovas inte ger sig! Och det vete 17 om jag inte ska öppna nästa gång, för ingen från min egen kyrka har hört av sig och frågat hur jag mår. Det har ingen från kyrkan gjort till mamma heller efter pappas bortgång sommaren 2006. Ingen pastor. Det är skitdåligt, tycker jag!

Mamma ringde nästan i samma sekund som jag lagt på efter att ha fått en tid. Då var min ork och kraft på bristningsgränsen, så jag var nog väldigt avsnäsande…


Känner mig som en provdocka. Utan huvud, fast full med nålar…

                                                                                                                                                            Hann precis få på mig jeansen och åka iväg så jag kom i tid till doktor Anders. Han klämde och kände och frågade. Och så blev jag stucken – men bara i fingret, tack och lov. Fick med mig tre rör hem som ska fyllas med otrevligheter så snart jag kan prestera. En remiss till provtagningar som ska göras om en månad. Bäst av allt: värdet hade stigit! Inte tillräckligt för att jag ska må bra, men ändå. På väg åt rätt håll. Om nån vecka till borde medicinen ha gjort så jag märker att jag orkar mer. Allt som allt var jag på mottagningen i två timmar. Under tiden rekvirerade Anders min journal från Sjukstugan i Backen – för se vården släpper inte in privatläkare i sitt system hur som helst, vilket jag felaktigt trodde. Hur osmidigt är det, på en skala..?

Hemma igen. Ringde upp mamma och försökte lugna henne. Jag orkar inte riktigt med det när jag inte mår bra själv. Försökte förklara att jag inte orkar prata i telefon med henne varje dag, men hon meddelade att hon ringer i morgon…

 Jag är skittrött. Det känns som om min reservtank är tömd. Ska vila lite nu, försöka äta nåt sen och i kväll vill jag prata med min älskling som bland annat har varit på ett viktigt möte med Frida idag. Förhands-sms ger vid handen att mötet gått bra och det gör mig glad och lugn. Hoppas att Anna mår bättre också, jag tror hennes ork är på väg att ta slut den med. Vilka skruttlisor vi är…

Read Full Post »

Ett tryggt liv som utvald i Rikets sal, bakom Vakttornets muror. Jens ville vara ett Jehovas vittne och vittna om Gud. Men han prövas och ställs inför flera svåra val. Jag har just slagit ihop pärmarna på Henrik Petterssons bok Jehåvasjäveln, skänkt till mig av snälla Systerdyster i februari i år.


En modig bok!

                                                                                                                                                      Den här boken  handlar om den unge Jens som är ett Jehovas vittne. Det är ett tryggt liv i församlingen. Men så förändras Jens under tonåren. Och när han träffar Emma förändras allt! För Emma, också hon ett vittne, ifrågasätter och diskuterar. Snart ställs Jens inför flera svåra val. Så inträffar en katastrof. Hur orkar han leva vidare när han känner sig som en svikare?

Den här debutromanen är, enligt en recensent:

[…]en modig och ovanligt mogen debut om att vara annorlunda och om den stora smärtan det inneböär att omvärdera sin omvärld och tvingas svika sin familj. […]

Utdraget ovan sammanfattar något av det jag känner efter att ha läst boken. Det ÄR en modig bok! Och den handlar om att släppa taget och att fortsätta kunna och vilja leva livet trots katastrofer och trots att man känner sig som en svikare.

Jag rekommenderar boken varmt och nu, hör och häpna, ska jag dela ut betyg:


Fyra RÅÅÅSA tofflor av fem möjliga får Jehåvasjäveln!

Read Full Post »