Ett jätteinlägg.
Den här dagen kan bara sammanfattas med ett ord: jätte. Först var det jätteroligt att A kom hit och pratade en stund och lånade ut en bok. Det var också jätteskönt att höra att maken hade mat på gång när A kom hem i stället för att han lämnat en tjuga till korvkiosken. Detta eftersom A hade glömt att berätta att hon skulle ta vägen om mig efter jobbet…
Nä, jag tog ingen bild på A. Kanske nästa gång..?
A och Fästmön möttes på cykelbanan, men det kom de inte på förrän efteråt. Jättedumt! Anna och jag tog i alla fall bilen ut till Förorten. Där var det jättelång kö på ”posten”…
Det var jättelång kö på ”posten”, men jag vågade inte fota alla människor.
Anna hämtade ut ett jättestort paket. Det fick nätt och jämnt plats i hennes knä när hon skulle öppna och kika på innehållet…
Ett jättestort paket, kort och gott.
Sen brakade ovädret loss. Det regnade jättemycket och blixtrade. Medan Anna levererade paketet väntade jag i bilen.
Jag väntade i bilen med regnet som sällskap.
Vi for tillbaka in till stan igen. Middag intogs på ChopChop för att Anna också skulle få smaka deras jättegoda wokmat. Idag tog jag peanut chicken och chicken spicy lime med nudlar.
Peanut chicken och chicken spicy lime – min middag idag.
Det enda som kändes sisådär var väl lyckokakans text. För dagens hinder har bestått av a-kassan IGEN och två nej på sökta tjänster, varav en på ett jobb jag verkligen jättegärna ville ha. Men hinder är till för att övervinnas, har jag hört… Bara att bita ihop, torka tårarna av besvikelse och på’t igen!
Lätt? Nja…
Det jättebästa idag var nog att mamma fick tag i den städtjej hon ville. Och att Anna fick med sig en bit av mormors sin jättesnälla mammas jättesmaskiga kaka hem. Den ska vi goffa NU!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 