Morden i Midsomer: Murder by Magic

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Sommar, tisdagskväll och Morden i Midsomer. I kväll var det trolleri på tapeten och det långfilmslånga avsnittet hetta följaktligen Murder by magic. Solen hade just tittat fram efter en kvällsskur med regn, men så sakteliga sjönk den bakom huset och skymningen kom, passande nog…

Nelson och Barnaby letade mördare bland hedningar och kristna i kväll. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Det hålls en trolleriföreställning i kyrkan i Midsomer Oaks. Alla är inte lika begeistrade. En del tycker att det är förskräckligt rentav . Inte blir det bättre när en glasbur, från vilken trollkarlen himself anländer, kraschar rakt på kvinnan vid flygeln… Naturligtvis blir detta inte det enda mordet i kvällens program. Men vem är den skyldige? Allting pekar mot en viss person – som självklart inte är mördaren.

I kväll blev jag lite besviken. Det kunde ha varit kusligt på det där mysiga, Midsomriga sättet, men det blev bara lite… jaha, för min del. Det var i alla fall roligt att återse Amanda Burton, denna gång minus hennes irländska accent, dock. En annan skådis, som tidigare spelade polis, var här präst, dessutom. Den är ingen ordning ens i Midsomer, alltså.

Toffelomdömet blir medel.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 18: Gräslök och Gräsligt

Ett sedvanligt torsdagsinlägg med en hiss- och disslista signerad bloggaren.

Torsdag och arbetsdag för somliga, i alla fall för mig. Men här kommer i alla fall veckans höjdpunkter (gräslök) respektive lågvattenmärken (gräsligt). Det är faktiskt inte svårare än så här:

Gräslök

• Våra alter egon (Det är skönt att få skratta åt sig själv och sina egenheter. Testa det nån gång!)
• Tre datorer (Jag är lyckligt lottad – alla tre fungerar!)
• Dåraktig dialog (En har viss knäck i lurarna, den andra i näsan)
• Räkstubbe (Ja vi skulle ju ha haft nåt heeelt annat till middag den dan…)
• Födelsedagsfirandet (Tack snälla alla inblandade!)

Gräsligt

• Magont (Okejrå… Nästa gång blir det akuten, för så här jäkla ont vill jag inte ha igen.)
• Dåligt minne (Ja, jo… det går ju att skratta åt, men för det mesta är dåligt minne till förtret.)
• UL:s endagskort med en hållbarhet på sex månader (Skitdåligt informerat om detta i mikroskopiska bokstäver på baksidan av kortet. Behöver ni inte en riktig kommunikatör, Upplands Lokaltrafik???)
• En resa på väg mot sitt slut (Jag försöker att inte bryta ihop, verkligen.)

Veckans jaså/jaha/ja vadå?

• Varslad blev jag inte i april, men jag fick heller inte det utlovade beskedet om jobberbjudande att ta ställning till. Så nu vet jag inte var jag står i arbetslivet.

Livet är kort.

Read Full Post »

Aprilsöndag

Jag fick sova idag. Och jag sov – i alla fall till strax före åtta. Elias och jag visste först inte riktigt vad vi skulle hitta på, men bestämde oss för att åka in till stan och titta efter vårtecken. Först satt vi vid våra datorer en stund i köket. Jag hjälpte Elias med duschen innan han fick lunch.

Köttbullemacka och choklad blev en bra lunch.

Vi styrde kosan mot New Village först så jag fick slänga in mina grejor och hämta mina solbrillor. Passade på att byta en lampa i badrummet också medan det var ljust. På väg in mot stan tankade vi. Det var en tant där som först inte visste var hon skulle stoppa in sitt betalkort och sen hade glömt sin kod. Hoppas hon kom ihåg hur hon skulle framföra sitt fordon.

Vi hittade en parkeringsplats där jag fickparkerade med lite om och men. Sen gick genom stationen mot Svandammen.

På väg ner mot Svandammen.

På vägen skrev vi en lista över alla vårtecken vi hade sett dittills:

• några som red på hästar
• tussilago
• kossor
• skräp
• föl
• människor som cyklade
• människor som fikade utomhus

Inne i stan var det massor av folk som precis som vi bara flanerade i aprilsolen. Jag såg ett hus som såg ut att ha tårtpapper på sig.

Det lite rödbruna huset i mitten såg ut som om det hade tårtpapper på sig.

Jag stannade och fotade en hel del. Elias är nog vad vid att de vuxna omkring honom gör det, för han satte sig ner och vilade en stund.

Vissa vuxna ska bara fota hela tiden…

Ja vänta lite! Kolla in den här träden, visst ser de spöklika ut mitt i solskenet? Jag ska bara…

Spöklika träd i eftermiddagssolen.

Svandammen var delvis frusen och några svanar finns där inte längre.

Delvis frusen damm.

Där fanns emellertid massor av änder, till och med en som var död och låg och flöt på rygg.

Elias gillade att titta på ändor änder.

Sen blev vi rätt glassugna. På Fågelsången, som ligger mitt emot Svandammen, var det knökfullt, så vi gick till min vän Kurden på Drottninggatan. Han blev förvånad att se mig så snart igen, vi sågs ju i tisdags – och innan dess… förra sommaren, eller nåt.

På väg mot glassen såg vi en lustig platta på trottoaren:

”Här hände ingenting 1965”. OK…

Utanför min vän Kurdens affär hade visst Den Lede glömt sin gaffel. Tänk så slarviga folk är…

Den Lede hade glömt sin gaffel.

Glassarna åt vi på en parkbänk utanför Domkyrkan. Men sen gick vi in för Domkyrkan är så häftig. Det var en barnkör som övade samtidigt också, så det var Ett Himla Hallå, kan man säga.

Det är högt i tak i Domkyrkan, vilket skapar viss akustik… 

Det är väldigt högt i tak i Domkyrkan och akustiken är enorm. Men taket är också väldigt vackert. Mest gillar jag taket i Gustav Vasas gravkor.

Taket i Gustav Vasas gravkor.

Fönstren är rätt vackra också och några av dem renoveras just nu.

Vackra fönster i Dômen.

I ett av gravkoren spelas olika scener ur Bibeln upp. Dagens scen var från uppståndelsen. Därför låg den här vakten där och… skräpade…

Här låg en vakt och skräpade.

Besöket i Domkyrkan avslutades med att jag tände ett ljus för dem som inte längre går bland oss här på jorden.

Ett nytänt ljus för dem som inte längre går bland oss.

Sen åkte vi och köpte grillad kyckling och hämtade Moderskeppet/Fästmön för hemfärd till Himlen. Jag stannade på en fika efter maten och vi passade på att slå en signal till min mamma.

Hemma i New Village väntade en överfull tvättkorg, så jag ska alldeles strax hänga den första maskinen tvätt. Jag tänker faktiskt köra en maskin till, för man får ju låta ända till klockan 23. Under tiden ska jag se sista avsnittet av Brottet och jag hoppas att det får ett bra slut och inte nåt

Jaha!

eller

Nämen, fy faaan!

I morgon är det arbetsdag igen. Mina känslor är blandade. Jag vill vara glad.

Livet är kort.

Read Full Post »

Sluta älta och grubbla – du kan ändå inte styra saker och ting

Hittade en recension av en intressant bok hos lokalblaskan, en bok med titeln Sluta älta och grubbla. Författtaren, psykologen Olle Wadström, menar att det är fel strategi att leta efter ord som tröstar när oron mal inuti oss. Eh jaha… Nej, i stället ska vi acceptera att vi inte kan styra vissa saker. Eh… ännu mera jaha.??

Snurrigt värre blir det ibland… Men för det mesta hjälper det att ta fram det svåra och inte förtränga det – tycker jag.

 

Jag förstår inte varför det är fel strategi att leta efter en lösning när man blir orolig. Hittar man en lösning sker det förhoppningsvis en förändring till det bättre och då  blir det ju inte enbart till tröst. För är det inte så att problem är till för att lösas? Ursäkta mig, men jag blir liiite förvirrad!

Olle Wadström menar att vi, för att hitta de tröstande tankarna, måste leta fram de jobbiga tankarna, ångesttankarna, och det tycker han inte är bra. Själv är jag för att inte förtränga. Jag tror på att bördan blir lättare för varje gång man tar upp den till ytan. OK, vissa saker och skeenden kan man inte styra över, men för min del funkar det att till exempel skriva om det som är jobbigt. Det försvinner inte alltid, men för det mesta försvinner de negativa tankarna och jaa, jag känner mig tröstad av mig själv och ofta gladare – även när det är som svartast.

Samtidigt kan jag hålla med om att ältande inte är nyttigt i längden. Det får inte bli ett ältande för ältandets skull. Och tänker man bara i cirklar leder ju vägen aldrig framåt. Men ibland behöver vi få älta också, även det är en del av den läkande processen – framför allt när det gäller trauman som vi inte har kunnat undvika. Tycker jag, dårå… Vad tycker du???

PS Den här boken kom ut redan 2007 och jag kan inte hjälpa att jag undrar varför lokalblaskan tar in en recension nu, flera år senare. Finns det inga aktuella böcker att recensera???

Read Full Post »