När livet vänder: Admir

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

En vecka har gått. Det är onsdag och självklart missade jag inte kvällens avsnitt av När livet vänder. Den här serien visar mig i mina svartaste stunder att det finns både hopp och ljus, i alla fall för andra. Och kanske för mig också..? Tack Anja Kontor för detta!

Anja Kontor möter i åtta avsnitt människor för vilka livet har vänt. (Bilden är en skärmdump från SvTs webbplats.)

 

Admir överlevde folkmordet i Srbrenica. Förra året identifierade han sin fars kvarlevor efter 20 år.

Admir var kvällens huvudperson. Som 17-åring överlevde han folkmordet i Srebrenica 1995 – ungefär 8 000 människor dog, främst muslimska män och pojkar. Admirs far, bror och farbror dödades, men deras kvarlevor kunde senare identifieras och plockas upp ur den massgrav där de dumpats. Admir identifierade sin pappa förra året och kunde begrava honom. Han blev rekommenderad att inte titta på pappans kvarlevor, men han ville se sin pappa en sista gång.

Det som hände i forna Jugoslavien är bland det mest fruktansvärda i modern tid. Jag har hört människor berätta om hur grannar plötsligt mördade varandra på grund av religionen – och ändå var ingen av dem starkt troende, än mindre utövade de sin religion.

Admir berättar hur familjen diskuterade om de skulle fly eller stanna kvar. Till sist delade de upp sig – kvinnorna för sig, männen för sig. Männen gick genom skogen. Admir kom ifrån sin pappa och sin bror. Han säger i programmet:

Man kan röra sig, men en halvtimme senare kan man vara död.

Så småningom kom Admir till Sverige. Hans prioriteringar är enkla:

1. familjen
2. hälsan
3. jobbet

Admir har hittat ett nytt liv. Men han glömmer förstås aldrig sitt gamla. Och i hans hemland saknas fortfarande hundratals män.

Hvala, Admir, för att du berättade!

 

Missade du kvällens avsnitt? Då kan du titta här på SvT Play (avsnittet kan ses till den 6 maj 2016).

 

Vill du läsa mer om hur barn och unga upplevde kriget i Bosnien? Då rekommenderar jag min vän Anna Nilsson Spets trilogi, Hållplats Sverige, utgiven på Vombat förlag. Här kan du läsa om vad jag tyckte om hennes böcker:

Jag, Almina

Jag, Alma

Änglarnas tårar

Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Johann

När livet vänder: Sara

När livet vänder: Niklas

När livet vänder: Paulina

Här kan du läsa om Fredrik och alla de andra människorna som var med i den förra säsongen.

Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter (Den ursprungliga texten uppdaterades i augusti 2014.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Boktokig väntan

Ett litterärt inlägg.

---

 

Recension på gång!

Det är en otroligt seg dag, klädd i väntans dräkt. Väntan, väntan, väntan… Jag trodde att jag var en van och tålmodig väntare, men jag har svårt den här gången. Det är mycket som står på spel. Under tiden läser jag en bok som jag ska recensera. Det är en deckare, som nyligen fått ett fint pris.

Jag började läsa idag med blyertspenna (den återförda favoritpennan) och har hunnit ungefär en tredjedel in i boken. Det är en märklig bok, en historisk deckare som utspelar sig här i Uppsala bland lik i Gustavianum och underliga rasbiologer… Märkligt nog är detta den andra boken på kort tid som jag läser och som handlar om både mord och Gustavianum. Den förra var ju Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet.

Änglarnas tårar släpps i kväll i Enköping!

I eftermiddag, när Fästmön har slutat jobba, ska vi ta oss till en annan kommun i länet, Enköping. Det är alltid bra att vidga sina vyer. En bit mat blir det på vägen nånstans innan vi letar oss fram till biblioteket där vi ska bevista boksläpp klockan 19. Belgiska Anna släpper ju den sista delen i sin Bosnien-trilogi och vi är inbjudna av Anna, Vombat (förlaget) och nån som heter Sune. Jag hoppas självklart få recensera även den här tredje delen. Det här är nämligen riktigt bra, men lite otäcka böcker om barn och unga i krig och på flykt från krig.

Och så ska det bli väldigt, väldigt roligt att träffa Anna igen. Jag tror att det var typ tio år sen sist. I ett annat liv för oss båda två. Livet kan ju, som bekant, ändra riktning. Nu hoppas jag bara att Clark Kent* låter bli att gnissla och tar oss säkert både dit i eftermiddag och hem i kväll. Fram till avfärden får jag sällskap i min väntan med litterära lik och knäppa rasbiologer i Uppsala. För jag är ju boktokig.

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lokalt litterärt

Ett inlägg om författare med lokal anknytning.

---

 

Den här gången hittade den rätt – inbjudan till Anna Nilsson Spets nästa bokrelease. I afton hamnade den upp i inkorgen. Det ska bli extra roligt att försöka ta sig till Enköping i novembermörkret nästa vecka. Inte för att jag gillar att köra när det är kolsvart ute, men vad gör man inte för att få träffa Belgiska Anna, en gammal polare (ja man sa så på den tiden!) från början av 1980-talet.

Anna Nilsson Spets kommer från Enköping – därför hålls det boksläpp på bibblan där. Den bok som släpps är den avslutande delen av Hållplats Sverige – Änglarnas tårar. Tidigare har Vombat förlag gett ut Jag, Almina och Sarajevo 1 000 dagar: Jag, Alma. Trilogin handlar om en bosnisk familjs öde under och efter kriget i det forna Jugoslavien. Anna Nilsson Spets har jobbat som flyktingmottagare under 1990-talet och hon har gjort en del resor till Bosnien.

 

 

På väg in!

Medan jag väntar på att det ska bli den 4 december hoppas jag snart (i morgon?) kunna avnjuta en annan lokal (ja alltså Anna Nilsson Spets bor ju numera i Belgien, men…) författares verk. På ingång för recension är nämligen Mohamed Omars detektivnovell Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet. Novellen utspelar sig i Uppsala och på det ursnygga omslaget ser vi Gustavianum. Det bådar gott! Hoppas den landar snart i min postbox.

 

 

 

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Boksläpp och hjärnsläpp

Ett litterärt inlägg.

---

 

Uppdaterat inlägg: Författaren själv låter meddela att den tredje och sista delen, Änglarnas tårar, inte alls är broderns historia, utan…

[…] Den berättas av systrarna tillsammans. Den knyter i hop de första två böckerna och handlar mycket om Srebrenica och det som hände där. […]

För övrigt kan avslöjas att Jag, Alma, det vill säga den andra delen, var inskickad till Augustpriset, men blev tyvärr inte nominerad.

---

 

And first the good news: Jag har fått en inbjudan av författaren själv att delta vid släppet av den tredje och sista delen i serien Hållplats Sverige. Jag har tidigare recenserat Jag, Almina och Jag, Alma i trilogin på min blogg, Jag, Almina även för UppsalaNyheter. Det är riktigt bra och omtumlande läsning om en bosnisk familj och kriget i det forna Jugoslavien. Böckerna vänder sig till lite yngre läsare än jag själv, men jag läste ändå med stor behållning. I den tredje och sista delen får brodern berätta sin historia, tror jag. Boksläppet sker i början av december på biblioteket i Enköping. Jag har fått inbjudningar till släppen av de två första delarna, men har inte kunnat vara med. Tredje gången gillt, hoppas jag därför att det blir! Och kanske blir Hållplats Sverige och Anna Nilsson Spets nominerade till nästa års Augustpris, med tanke på att alla nomineringar i klassen barn- och ungdomslitteratur i år hade de allra yngsta läsarna som målgrupp. Tills vidare får vi vuxna läsa Annas blogg i Enköpings-Posten.

 +  + ???

Sen till hjärnsläppet. I början av oktober gick Fästmön och jag en kyrkogårdsvandring bland några författares gravar. Efteråt hade jag sån tur att jag fyndade en av böckerna vi pratat om, Vägmärken av Dag Hammarskjöld. Och så köpte jag en till bok, Bob Dylan Memoarer del ett eftersom jag trodde att jag hade del två hemma i bokhyllan. Det var fel. Jag är numera ägare till två ex av Bobbans memoarer del ett.

Så… är du intresserad av att köpa Bob Dylan Memoarer del ett blir den din för mitt inköpspris, det vill säga 40 kronor för pocketutgåvan. Skriv några rader i en kommentar om du vill köpa boken eller mejla mig på tofflan(snabel-a)home.se

Bob Dylan Memoarer del ett har jag nu i två exemplar. Du får köpa pocketutgåvan på bilden för 40 pix!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »