Snöblandat

Det var rena natta när jag tittade ut genom fönstret när harpan på Ajfånen väckte mig tio över sex. Jag stack ut näsan genom balledörren* och såg tunna, vita flingor dansa ner. Det var som ett isregn. Önskar jag hade kunnat foto, men som du vet är jag rätt besviken på Ajfånens kamera, så jag försökte inte ens. Strax under nollan var det – och så lär det förbli resten av veckan. Tänkte kolla dammen på jobbets innegård då och då för att se när den klär sig i vinterskrud. Än så länge är det inte ett spår av is.

Inte frusen än!

Igår kväll hämtade jag Fästmön från jobbet – för att jag var så pussugen! Tro inte att jag gör det för att vara snäll, jag är otroligt självisk. Kanske lite snäll, ändå, för det var blött och kyligt att ta bussen hem skulle ta ganska lång stund för henne. Hon är min guldkant på tillvaron och såna ska man vara rädd om.

Idag jobbar jag en trappa upp, på institution 1. Det är roliga dagar, även om jag inte estimerar att byta kontor. Jag tycker att det är jobbigt att släpa papper och prylar, men jag slipper i alla fall bära dator eftersom jag har en hyfsat fungerande lap top där uppe. Den har Explorer och e-postprogram och Officepaketet, så jag kan arbeta hjälpligt, i alla fall. De större programmen, som Photoshop och InDesign är alltför tunga för den lilla datorn att jobba i, de går med nöd och näppe att öppna.

Kryckan stod lutad mot ytterdörren hemma idag, men den får stå kvar. Jag orkar inte släpa omkring med den också, det räcker med papper, prylar och trådlöst tangentbord som ska forslas en trappa upp. Hälen är inte värre än värst nu på morgonen, vi får se hur den är framåt eftermiddagen. Däremot har jag fått tillbaka mitt eksem på fingret, så det smordes direkt efter morgontvätten med ett tjockt lager kortisonsalva av receptbelagd sort. Just nu kliar och svider det som 17 och är allmänt rött och ilsket.

Dags att stjälpa i sig yoghurten och sätta fart till jobbet nu! Idag väntar institutionsmöte och så ska jag fortsätta jobba med forskningssidorna på webben för institution 1. På fredag får jag namn på kontaktpersoner så att jag kan gå vidare.

*balledörren = balkongdörren

Livet är kort.

Read Full Post »

Vitlök och halstabletter med mera

Det har snöat i natt. Inte mycket, men just så där så det täcker alla läskiga isfläckar. Man kan få ganska obehagliga överraskningar… När jag sen gav mig ut på vägarna föll ett isregn som nästan frös omgående på vindrutan. Dålig sikt och skithalt, alltså.

På jobbet står stakarna kvar i fönstren, men det skiter jag i. Nyss kom nån och hämtade min adventsstake här på jobbet. Jag går ju in på min näst sista arbetsvecka. Jag försöker slutföra saker och ting, men det är otroligt svårt när nån pratar i telefonen hela tiden ganska ofta med hög röst. Idag räknar jag med att få en del egen tid på kontoret i alla fall, både på för- och eftermiddagen. Förhoppningsvis får jag nånting gjort då. I morse möttes jag av en vidrig vitlöksstank. Denna har nu blandats upp med halstablett. Nån som förstår att jag lider?

+
Jag lider av denna kombination i min näsa… 

I kväll ska jag och Elias hänga. Han följer med Fästmön till jobbet och så svänger jag förbi och hämtar upp honom när jag har slutat. Vi har bestämt att åka till Mc Donald’s, det blir ju inte så ofta nu för tiden och jag vet att grabben uppskattar det. Vad vi hittar på mer, vet jag inte, men det blir ju inte så många timmar. Jag har lovat att skjutsa hem honom och hans mamma sen när hon har slutat arbetet och det blev uppskattat! Gissningsvis är de därför hemma före halv nio på kvällen i stället för efter klockan 21…

Fick ett mejl om att det ska vara avtackningsfika för mig på torsdag eftermiddag nästa vecka. Det är otroligt! På mitt förra jobb fick jag inte ens en kopp kaffe efter 23 års tjänst. Så ja, det är en trevlig och varm arbetsplats, detta. Det är med sorg jag lämnar den. Jag har funderat på att överklaga efter att ha blivit förvånad varje dag i en veckas tid, men jag har bestämt mig för att inte göra det. Jag går med högt huvud vidare till nya äventyr även om jag varje dag går igenom och tänker och funderar på varför jag inte dög den här gången heller. De skäl jag har fått känns inte alls övertygande, inte efter vad jag har upplevt i förra veckan. Men jag släpper det nu. BORTA!

Read Full Post »