A boy like her

Ett inlägg om en dokumentärfilm.

---

 

SvT 2 har regnbågsvecka. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, för jag tycker att det borde finnas HBTQ-program i varje veckas TV-tablå, inte bara under Stockholm Pride-veckan. Men visst. SvT hör till de bättre kanalerna – SvT1 kör ju Cucumber och Banana, två serier jag gillar mycket. I kväll har jag emellertid sett en isländsk dokumentärfilm om Hrafnhildur som föddes som pojke men som sen 2012 är kvinna. A boy like her heter den prisbelönta dokumentären.

Hrafnhildur tittar på gamla foton av sig själv som barn. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: DRAKÓ Films)

 

Hrafnhildurs resa tar förstås många år. Dessa år är nerkortade till en timmes film. I den första scenen träffar hon en gammal vän som kände henne på den tiden hon var kille. Det är ett känsloladdat möte – och naturligtvis inte det enda känslosamma i den här filmen. Ändå är det inte gråt och klagan utan Hrafnhildur och hennes nära och kära berättar rakt, utan krusiduller, om förändringen och känslorna kring könsbytet. Som tittare kan man bara ana hur nära sammanbrottet är när Islands lagar plötsligt ändras så att samhället inte står för könskorrigerande kirurgi längre. Som tur är ändras lagarna igen: sen den 27 juni 2012 har isländska transpersoner rätt till könskorrigerande operation. Hittills har 20 personer på Island bytt kön.

Hrafnhildur ger ett mycket sympatiskt intryck. På ytan är hon lugn, men den som har nån form av förmåga till empati kan säkert gissa sig till stormarna inuti. Det är en snygg tjej vi tittare möter, en vanlig tjej, knappt 30 år ung. Och ändå är vanlig fel ord, förstås… Intressant är scenen när Hrafnhildur sitter med två tjejkompisar och berättar om operationen. De ställer de mest intima frågor och hon svarar efter bästa förmåga, trots att det naturligtvis är jobbigt och inte helt enkelt.

Det här är en riktigt bra dokumentärfilm som får högsta Toffelomdöme. Filmen behandlar på ett fantastiskt bra och till synes enkelt sätt en väldigt intim och djup förändring i och av en människas liv.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Festivalkval med Jesus eller Familjen..?

Ett festligt inlägg.

---

 

Ärligt talat skämtar jag lite när jag skriver ”kval” i rubriken. För mig är det nämligen inget som helst val-kval mellan Livets ords Europakonferens och Stockholm Pride, två festivaler som pågår den här veckan. Livets ords festival hette tidigare Jesusfestival. Det låter lite roligare och poppigare än Europakonferens, men inte för nåt smör i Småland skulle jag gå dit. För mig är Livets ord nämligen fortfarande en sekt. Sen får andra, som kanske till exempel Kristdemokraternas partiledare, ha andra åsikter. Ebba Busch Thor har ju gått hela grundskolan hos Livets ord, så jag gissar att hon tycker annorlunda än jag.

Nä, när Tofflan väljer festival blir det den med Familjen, det vill säga Pride. Idag öppnar Pride House i Kulturhuset i Stockholm. Konst, musik, debatt, film, samtal, teater, workshoppar och lycka utlovas liksom både nya, okända namn och gamla elefanter. Här kan du kolla hela programmet för Pride House!

Själv införskaffade jag för en gångs skull Pridebiljett i vintras (det vill säga Fästmön fixade biljetter!) till samma pris som ett dagpass på antingen torsdag, fredag eller lördag kostar nu. Men av olika skäl som jag inte tänker redovisa här blir det inget besök för min del förrän tidigast på lördag när jag hoppas kunna delta i paraden. För paraden har jag bara missat två gånger – 2006, när min pappa just hade gått bort och 2010, när jag hade en tromboflebit i mitt vänsterben (jag var åskådare det året). Som förra året startar paraden tyvärr vid Mariatorget, där vem som helst kan få panikångest i människomassorna. Färdvägen går sen via Söder och Gamla stan in till City och vidare till Östermalm där målet är Pride Park på Östermalms IP.

Även om inte jag kan delta så mycket i årets Pride är det självklart den festival jag väljer. (Därmed inte sagt att jag har valt bort Jesus i mitt liv – that’s for me to know and for you to find out!) Invigningstalar gör hiphopartisten Timbuktu av nån anledning. Inte för att jag har nåt emot honom, men jag kan tänka mig flera andra artister med större Prideanknytning.

Jag hoppas att du som ska vara med på hela eller större delar av Stockholm Pride 2015 får kanonfina dagar!

Happy Pride!

 

PS Den som är hemma i kväll och har tillgång till TV har möjlighet att se SvT2:s regnbågstema. I kväll visas den isländska dokumentären A boy like her klockan 20 – 21. Filmen handlar om Hrafnhildur som efter 25 år berättade för sin familj och sina vänner att hon inte var en man utan en kvinna.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Häxans tid

Förra söndagen var det premiär för en isländsk deckarserie på SvT 1. Idag såg Fästmön och jag det inspelade första avsnittet av Häxans tid. I kväll går andra delen. Jag tyckte att första delen var… annorlunda, rolig och bra.

Journalisten Einar i mitten gör en intervju.

I centrum står journalisten Einar, med bakgrund som fyllo. Han har fått behålla sitt jobb – så länge han väljer jobbet framför whiskyn. Parhästen Joa är hans fotograf och de delar också ett hyrt hus med tillhörande grön fågel. Einar och Joa åker på diverse uppdrag här i första delen – allt från en forsränning med dödlig utgång, via ett slagsmål med rasistiska förtecken, en teaterpjäs och slutligen ett äldreboende. Och så ett litet HBTQ-tema.

Jaa, det händer onekligen mycket i denna första del! Det blir nästan för mycket.  Samtidigt innehåller avsnittet ganska mycket humor, bland annat kring Einars kollega och hans Xantippa till hustru samt bortklemade hund.

Men jag gillar det här! Även om jag verkligen inte skulle vilja åka till Island – fy te rackarns för all snö! – och även om jag tycker att språket är konstigt och alla ord slutar på

-ur…

får den här första delen högt betyg!

Read Full Post »

Bokat och så

Nä, jag orkar inte skriva om vädret, fast lite, dårå. Visst är det konstigt? Idag kring lunchtid kunde vi sitta på Fästmöns balle* i lite olika konstellationer. Men sen blåste det upp och mulnade på och när Anna och jag åkte till ICA Solen för att handla kom det några regnstänk. Jag skjutsade hem Anna och hennes kassar och åkte sen hem till New Village – där det var soligt och varmt. Och där jag fick mig ett gott skratt. Tyvärr fanns det ingen möjlighet för mig att dokumentera Eländet, så även om jag skulle beskriva det skulle ingen tro på mig. Jag skrattade så jag tjöt, kan jag meddela. Men du får inte veta varför utan kan i stället kolla på den här bekräftelsen medan jag lugnar ner mig lite mellan skrattsalvorna som just återvände vid blotta tanken:

Hotell är bokat för Annas och min semester – fyra dar på Pride i Stockholm!

I fredags var det registrerat att min tjänst förlängs. Jag har jobb september månad ut. Så då slog jag på stort och la in om lite semester. Fyra veckor totalt, blir det. Sen kan detta förändras om det kommer andra saker emellan, men det får vi ta då i såna fall. Jag ringde mamma och vi har nu för miljonte gången pratat om hur det ska bli i sommar. Jag åker ner till henne en fredag och stannar till söndagen när vi åker upp hit. Mamma stannar här en vecka och jag skjutsar hem henne söndag eller måndag och åker tillbaka hit på tisdagen. Då firar vi födelsedag för en i familjen och dan därpå åker ju Anna och jag till Pride. Snacka om att komma hem, packa om och vända…

I kväll åt jag middag bestående av choklad och chips kallskuren kalkonpastrami, mimosasallad, grovt bröd och Brieost. Gav mig på ett samtal till kära sysslingen, men det hade jag inget för. Jag avskyr verkligen telefonsvarartjänster – mest för att jag tror att folk skiter i att lyssna av dem. Ingen ringer nämligen nånsin tillbaka. Slängde mig i fåtöljen och glodde på Enid, njöt av att höra regnet smattra mot taket – och sen kom solen fram igen. Då mejlade jag mammakusinen B som har födelsedag idag, unga jäntan! Grattis!!! Tog väl inte många minuter så kom det svar! Ibland är det suveränt med mejl!!!

I kväll klockan 21.55 på SvT 1 är det premiär för en isländsk kriminalserie, Häxans tid. Det blir fyra delar och det tycker jag är alldeles lagom långt. Men nu vet jag inte om jag ska titta eller vänta tills Anna och jag kan se inspelningen på DVD tillsammans i stället… Beslut, beslut. Jag borde faktiskt göra mig klar för sänggång. Alarmet går på 6.10 i morgon bitti, så…

Och, ja just det… Du kollar väl in Framtidsstafetten, kanske finns nån du känner som har deltagit i den… I alla fall finns där många andra skribenter som faktiskt är bra!

*Fästmöns balle = Annas balkong

Read Full Post »

Edda M blir Monica Z på film

Nu är det klart att det blir Edda Magnason som spelar Monica Zetterlund i Peter Birros film Monica Z. Edda Magnason är svensk-isländsk, född 1984 och bor i Malmö. Men kan hon bli Monica Zetterlund?

Edda Magnason fick rollen i stor konkurrens med andra skådespelare. Skådespelare, för resten, är väl kanske inte riktigt det Edda Magnason är. Men sångare, pianist och låtskrivare. Och det kanske räcker en bra bit. Edda Magnason ska emellertid inte sjunga, däremot försöka få den rätta känslan.

Filmen spelas in nästa år och handlar om Monica Zetterlunds liv på 1960-talet när hon

[…] säger upp sig som tele­fonist på Televerket i Hagfors, tar första stegen ut i världen för att bli en firad nattklubbsdrottning ”doftande av logar” från Stockholm till New York. […]

Om Edda och Monica är lika? Tja…

Edda?

                                                                                                                                                         Kolla själv och jämför!

Monica?

                                                                                                                                                                   Jag tycker att det låter som en spännande film eftersom man är ute efter att fånga känsla och stämningar utan att ha nån jätteberömd skådis i huvudrollen. Den som lever får si!

Read Full Post »