Ett mordiskt inlägg igen.
Igår riggade jag en fälla. En fälla för irriterande flygfän – bananflugor. Jag placerade en bunke med…
- en del vatten
- en del rödvinsvinäger
- två droppar diskmedel
på en av fönsterbrädorna i köket. Skyfflade undan lite bland krukväxterna. Men ingenting hände. Först. Sen kompletterade vännen Agneta mitt recept med
- lite strösocker eller honung
Självklart måste man ju locka med nåt sött! Varför ingick inte det i receptet* på fällan från Sveriges städmästare?! Jag grabbade tag i burken med strösocker – och höll nästan på att tappa den på köksgolvet! Då hade jag skrikit F-ordet. Högt. Men jag är flink med fingrarna (ibland) och lyckades styra upp burken. Jag hällde i lite socker och sen väntade jag. Och väntade. Och i morse fotade jag:

Bananflugeoffer!
Det var lite svårt att ta en bra bild, men i morse hade fällan i alla fall slagit igen kring ett par offer. Och nyss när jag gick och tittade hade där offrats ytterligare. Bunken får nu stå över helgen, så att alla små rackare fångas in.
TACK, Agneta – din komplettering gjorde susen! Moahahahaahaaaaaaaa…
*Noteras bör att det i det receptet stod äppelcidervinäger. Jag körde med rödvinsvinäger!
Livet är kort.