Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘inte våga’

Ett saltat inlägg.


 

salta grodor

Salta grodor stod inte på handlingslappen, men följde med hem ändå.

I kväll efter jobbet blev jag tvungen att vara lite huslig. Först skulle jag handla och fylla på kylen eftersom jag väntar besök i helgen av min kära. Att handla på Tokerian är inget jag direkt estimerar nuförtiden. Det är mest ett nödvändigt ont. Jag brukar hasta genom butiken. Detta får till följd att jag ibland plockar ner saker i kassen/korgen/vagnen som inte står på handlingslappen. I kväll blev det… en påse salta grodor. Man kan förstås även se de salta grodorna som en muta till mig själv för att jag ska palla shoppingturen…

Väl hemma insåg jag att nånting stank i köket. Det var inte nån död, salt groda utan en soppåsarna. Däruti låg plast som i för ett tag sen omslutit en död firre. Nåt dött var det, med andra ord. Ja, need I say more? Du kan säkert föreställa dig lukten. Därför fick husmor ta en tur till soprummet också. Men inte förrän hon lagat till sig en kallekonkörv med chipotlekryddning och överbliven potatissallad samt sparkat igång en maskin tjockis-svart tvätt.

Lite skrivjobb på det och sen… hade jag tänkt hälla ner mig i bästefåtöljen och glo på dumburken. Bara det att det är absolut noll och intet jag vill glo på i kväll. I morgon, däremot, är det säsongsavslutning av När livet vänder klockan 20 på SvT2. Det tänker jag definitivt inte missa!!! Jag blev lite ledsen igår när jag telefonerade med mamma (två gånger, för övrigt), för hon hade inte vågat titta på serien – hon trodde att den var deprimerande rakt igenom.

Men det är i morgon, det… I kväll får jag nog roa mig med att hänga tvätt, äta salta grodor och läsa om mord bland litteraturvetare. Och faktum är att det är ganska OK det också.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här med andlighet… Det ÄR min grej. Jag tänker på det varje dag, vissa dar starkare än andra. Igår skrev jag om min intuition, den jag har på gott och ont. Ibland är det en fördel att inte veta nåt om framtiden… Men jag tror att just min intuition är av den arten att den ger vinkar, vinkar som jag sen kan använda mig av hur jag vill. Den ger mig inga svar eller råd när det gäller mig själv. Det låter märkligt, men det handlar om en blockering jag har satt upp. En blockering därför att jag faktiskt inte får utnyttja min intuition för egen vinnings skull. Rätt eller fel???

Om du har läst så här långt undrar du kanske vad min intuition har med andlighet att göra. Jag har inga svar att ge dig, bara att det hänger ihop för mig.

När jag var som djupast nere i min kris träffade jag en vänlig själ som ställde mitt horoskop light. Du bör veta att den vänliga själen inte kände till särskilt mycket om mig. Att vara i svartaste djupet, nere på botten i den berömda brunnen, och få höra att man har varit med om sitt livs stora kamp och klarat sig med livet i behåll blev en vändning. Efter detta har det kommit både små och stora bakslag och vid ett tillfälle var det en annan vänlig själ som inte tillät att jag utplånade mig från världen. Men jag kan nog säga, att det mesta av kampen har jag fört själv.

I mitt förra arbetsliv var vi två personer som hade intuitionen som förmåga. Men det gick snett emellan oss – därför att jag tror att vi använde våra förmågor på fel sätt. Min före detta kollega hade dessutom en annan förmåga: kunskapen att använda Tarot. Vid ett tillfälle, när det hade varit kris i arbetsgruppen och en person hade tvingats lämna oss, gick min före detta kollega emot sina principer att inte titta i Tarotkorten efter hur det skulle gå för den som fått avsked. H*n vågade inte göra en hel spådom i Tarotkorten, men h*n drog ett enda kort. Det kortet slog h*n sen in i ett fint paket och la detta tillsammans med övriga avskedspresenter till den som fått sluta. Vilket kort det var? Det var det här:

Solen…


Jag själv har aldrig blivit spådd i Tarotkort
, men jag har alltid velat. Kanske är det så att jag inte har vågat, jag vet inte. Tarotkort används ju för övrigt inte bara till att spå. Framför allt används de som vägledning. Man kan se framtiden likväl som det förflutna och man kan få råd i frågor. Jag hittade en sida om Tarot och lärde mig bland annat att Tarot bygger på ett siffersystem. Och kanske är det ytterligare en indikation på att jag inte har vågat testa – jag brukar ju säga att jag ibland drabbas av akut dyskalkyli…

Har du testat Tarot??? Fick du vägledning eller var det bara blaha, tyckte du???


Livet är kort.

Read Full Post »

När man är med om nånting svårt, till exempel en separation eller att förlora jobbet, följs detta av en sorgeperiod. Det är en period när man ältar och bearbetar det som har skett och det som gör ont. Efter ett tag kommer man förhoppningsvis ur detta tillstånd – en del som nya människor, knäckta eller starkare. En del människor kommer inte igenom perioden alls.

I morse ringde telefonen strax efter klockan tio. Det var en svägerska eller en brorsdotter till min förra sambo. Hur kul är det att bli påmind om ett sånt misstag? Och man kan ju undra hur fina kontakter de har i den familjen, det var liksom nio år sen hon flyttade

Men den tyngsta påminnelsen om nåt som gör ont fick jag av lokalblaskan vid frukostbordet. Rubriken

Utköpt chef åter på toppjobb

på tidningens förstasida drog till sig mina ögon. Och jag läste artikeln. Jag läste den högt för stackars Fästmön, som säkert inte var ett dugg intresserad. Den som vill läsa artikeln på nätet hittar den med rubriken Kränkte kollegor – fick ny tjänst. Jag är inte förvånad över att det inte går att lämna kommentarer på artikeln!

Jag kände till att den år 2010 från Svenska Kyrkan utköpta chefen var tillbaka på Sjukstugan i Backen sen ett bra tag. Personen har arbetat deltid där. Jorå, jag har flera personer inne i organisationen som förser mig med information om chefen i fråga utan att jag efterfrågar den. Jag vill nämligen så gärna gå vidare, men det blir lite svårt när jag ständigt blir påmind om sånt som gör ont.

Därför kan jag säga att jag inte är ett dugg förvånad att Sjukstugan i Backen tar tillbaka chefen. (Jag och några till slog nästan vad om detta för ett år sen. Trodde man att det var safe nu, efter ett år,  att anställa honom utan att nån skulle reagera? Nu har vi nästan slagit vad om vem han ska peta härnäst…) Denna person som arbetade på Sjukstugan i Backen i samma befattning som han nu har återfått fram till 2005. Därefter arbetade han centralt inom organisationen fram till hösten 2009 då han tillträdde en tjänst vid Svenska Kyrkan.

Journalisten Hannah Davidsson har frågat nuvarande högste tjänsteman på Sjukstugan i Backen hur man tänker när man anställer en person som har kränkt medarbetare. Han svarade:

Man förvissar sig om att den bilden inte är den som man delar. Jag har själv jobbat ihop med honom (chefen) så jag känner honom, och jag har även förankrat att rekryteringen skulle ske […]

Om jag tolkar svaret rätt letar man efter avvikande åsikter tills man hittar några som stämmer överens med sina egna. Eller vad menar karl’n???

Hannah Davidsson frågar också vad den högste tjänstemannen tror att personalen på Sjukstugan tycker om att få en chef som tidigare har betett sig illa. Han svarar:

Det får du fråga dem om.

Och det är synd att Hannah Davidsson inte har frågat personalen eller grävt lite mer och frågat personalen som var underställd honom när han jobbade centralt i organisationen, alltså tjänsten han innehade före tjänsten på Svenska Kyrkan. Hannah Davidsson kunde till exempel ha studerat personalomsättningen åren 2007, 2008 och 2009 och enbart med dessa siffror kunnat få intressanta trådar att rycka i.

För en sak är ganska klar och det är att en person som beter sig kränkande mot kollegor och medarbetare inte bara plötsligt gör det. Genom att studera historien skulle Hannah Davidsson ha hittat ett och annat. Jag själv kunde ha berättat om chefens nämnande av min homosexualitet i jobbsamtal, till exempel. Vad har sexuell läggning med arbetet att göra, liksom? På Svenska Kyrkan handlade det tydligen om att chefen skulle ha

[…] skrivit mejl till några anställda kvinnor där han kommenterade deras utseende och klädsel. […]

Nu blev det emellertid utrett att detta inte var kränkande. Ändå blev chefen utköpt. (Så vad var det då, undrar man?)

Under år 2007 slutade, köptes ut eller omplacerades cirka 50 procent av avdelningen som chefen då basade över centralt inom den organisation varunder Sjukstugan i Backen sorterar. Hade det inte varit lite… intressant att undersöka varför? Och två år senare var det dags igen, men då handlade det om cirka 20 procent av avdelningen som slutade eller som köptes ut. Varför personalen ifråga köptes ut fick varken de drabbade eller fackombuden svar på. Vad som sades till övriga kollegor och personal kan man bara spekulera om…

Skälen till att personal slutar kan ju vara allt ifrån att man har hittat ett nytt och bättre jobb till att man inte trivs. Och den som blir omplacerad vågar nog inte säga varför h*n gick med på det – att stå bredvid och se kollegor bli utköpta utan anledning är tillräckliga skäl att tiga.

Ja, Hannah Davidsson, det var synd att du inte grävde lite mer. Men genom att skriva det här inlägget har jag grävt i gömmor i mitt inre som jag hade täppt till. Trodde jag. Att bli påmind om sånt som gör ont… gör väldigt, väldigt ont…

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (Dina ben) respektive sänkning (Mina ben). Det är inte svårare än så här:

Dina ben

  • Vår nyblivna student (som jag skulle önska fick lite sommarlov innan vuxenlivet startar)
  • Fästmön (som jag önskar en utlandsresa eller nåt annat kul på den kommande, välförtjänta semestern)
  • Talgoxarna (som har byggt sitt på mellan väggarna på min balle*)
  • ROLIGT att WordPress-supporta vänner och bekanta (så jag får känna att jag har nåt litet värde i alla fall…)
  • Glass i värmen!

Mina ben

  • Gnällspikar (som inte vågar prata med den det berör, utan ber nån annan)
  • Fegpottor (som inte vågar säga nej, utan i stället skiter i att svara på sms och telefonsamtal)
  • Att många inte vet vad demokrati är och att de kan tänka sig att sälja sin partiröst för till exempel ett jobb…
  • Småbarnstraktorer och -cyklar med plasthjul (INTE kul att vakna till!)
  • Mina ben (kritvita och håriga på framsidan, blåa på baksidan)

                                                                                                                                                          *min balle = min balkong

Read Full Post »