Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘inte nöjd’

Ett inlägg om årets nya ord.


 

Krig och terror präglade 2015 och med detta även våra nya ord. På måndagsförmiddagen presenterades årets nyordlista. Listan är sammanställd av Språkrådet och Språktidningen. Jag har tittat närmare på listan och lyfter här ut några ord som jag tycker är intressanta av olika skäl:

  • douche = otrevlig eller osympatisk person
  • dumpstra = söka efter och använda sådant som andra slängt, i synnerhet mat
  • EU-migrant = EU-medborgare som tillfälligt uppehåller sig i ett annat EU-land för att förbättra sin materiella eller sociala situation
  • funkis- = som har att göra med (personer med) funktionsnedsättning
  • geoblockering = teknisk spärr som hindrar innehåll på internet från att visas i ett visst geografiskt område
  • groupie = gruppbild där fotografen själv är med på bilden
  • klickokrati = ett samhälle där journalistik och politik styrs av vad internetanvändarna föredrar, till exempel genom att klicka på gilla- och delaknappar på nätet
  • rattsurfa = använda mobiltelefon eller annan utrustning som begränsar uppmärksamheten vid bilkörning
  • svajpa = styra till exempel en dator eller en mobiltelefon genom att dra med fingret på skärmen
  • svischa = använda en app för att föra över pengar
  • trollfabrik = organisering av nättroll och bloggare som har till uppgift att sprida propaganda
  • ögonkramp = kramp i ögat som bland annat kan orsakas av att man tittar för nära och för länge på en mobiltelefon

Jaha vad säger en om dessa ord, då? Föga förvånande kommer många från engelskan och har införts med försvenskad stavning  som svajpa och svischa. Men det är också intressant att se att många av orden har funnits länge fast med en annan betydelse, till exempel funkis och groupie. Ärligt talat är jag väl inte så impad. Eller, för att citera NK*:

Jag är inte nöjd. Jag lägger in mitt veto.

 

Och nu vill jag förstås veta vad DU tycker. Har du nåt favoritord bland nyorden? Är det nåt nyord du inte gillar? Är det nåt nyord du inte har sett tidigare? Skriv gärna några rader i en kommentar.


*NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om gårdagskvällen och dagen idag.


Det blir inte alltid
som man har tänkt sig eller tror. Inte kändes det särskilt roligt att skiljas från Fästmön vid centralen igår eftermiddag. Men hon skulle ju hem till barnen och jag hem till mitt. Bara det att saker och ting kan ändra sig i en handvändning och en timme senare plingade hon på hemma i New Village. Folk som såg oss här, först mig med resväska, sen Anna 60 minuter efteråt med resväska, trodde säkert att vi var skitosams. Det var vi inte. Det har vi aldrig varit. (Bara sura och förtörnade, aldrig skitosams.) Vi fick söndagen och natten till måndagen också! Lite spontansöndag, kan man säga!

Medan jag inväntade Annas ankomst ringde jag mamma och packade upp. Det gick ganska fort, för telefonen började ladda ur och packningen var liten. Jag hade ju inte shoppat en pryl. Därefter satte jag mig vid datorn för att sortera bilder och försöka få till ett bildspel här. Insåg att det mest var tramsbilder från våra egna upptåg, vilket säkert nån har synpunkter på. Men då behöver man ju inte titta.

Framåt tidiga kvällen promenerade vi bort till Maestro. Det var fortfarande jättevarmt ute, så linne upptill var det som gällde. På restaurangen var det ganska mycket folk, men vi fick ett bord ute i hyfsad skugga. En unge levde rövare och servitören var seg, annars blev det en trevlig måltid. Vi åt faktiskt pizza och drack var sin öl till.

Quattro formaggiopizza

Quattro formaggiopizza blev mitt val. Inte en droppe tomatsås, men däremot chiliflagor gjorde den torr och het.


Min pizza, quattro formaggio,
hade inte en droppe tomatsås på sig. Det gjorde att den kändes väldigt torr. Däremot hade nån strösslat chiliflagor över den. Det var jag inte beredd på, så jag fick lite svårt att andas ett tag. Mycket ruccola ovanpå är gott, men det blev nästan i mesta laget.

Vi hann hem lagom till Miss Marple och sen blev det sänggång pronto. Anna skulle ju upp och jobba och jag ville ju såklart förlänga tiden med henne genom att skutta upp och skjutsa.

I morse vaknade vi till en ny solig och varm dag. Ser inte ett moln på himlen utanför mitt arbetsrumsfönster. Det känns konstigt att inte åka till nåt arbete idag, men det är bara att gilla läget. Så här lär det bli nu – men inte alltför länge, hoppas jag. Jag har klippt bandet – såväl det till jobbet som det till Pride. Eller nej, inte riktigt…

Plastband Sthlm Pride av

Plastbandet till Stockholm Pride är av. Fast jag kunde faktiskt inte klippa det, men väl dra ut handen genom det.


Mina planer för dagen
är att först röja upp lite här, kanske äta nåt och sen sticka till Teliabutiken i Stormarknaden med min iPhone. Jag är inte nöjd med den och dessutom har jag fått nån avgift för surfning som jag inte begriper – jag måste fråga om abonnemanget, alltså. Har lite andra ärenden på Stormarknaden också som jag kan passa på att göra.

På seneftermiddagen ska jag åka in till stan med buss (bevare oss väl, men det måste gå!) för att klippa mig. Och därefter ska jag träffa Den Hjärtegoa L på Katalin för en stunds samvaro över en öl. Kan ju inte riktigt släppa taget om jobbet utan vill höra vad som har hänt sen sist(a arbetsdagen i onsdags). Dessutom vill jag omge mig med folk som ger energi, inte tar energi. Den senare kategorin får leka hemma på sin egen gård.

Noterade just, för övrigt, att Katalin har fräschat upp sin webbplats. Då kanske man till och med svarar på e-post snart! Ha ha, tänker på Somliga som var så arga att de studsade upp och ner för att de hade mejlat och inte fått svar. Och när Somliga ringde och påpekade att det skickats mejl som inte besvarats fick Somliga höra:

Det här är en restaurang, inte ett kontor.

Underbart vilken servicekänsla! Och vilken touché på Somliga som säkert tycker att alla, även Gamla Hundar, ska vara datoriserade…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om Tofflans vanor. Eller snarare ovanor. Och hjälpbehov Bland annat.


En gång sa Fästmön till mig:

Du behöver en fru!

Med det menade hon inte att hon ville tvinga sig till giftermål utan att jag behöver nån som lite grann

ser till mig.

Ser till mig så att jag sköter mig. Sköter om, kanske..? Jag klarar städning och tvätt galant, men är fullt medveten om att jag skulle behöva nån som valde och köpte kläder åt mig. Nu har ingen gjort det på väldigt, väldigt länge. Stenåldern, minst. Min mamma gav tidigt upp, för jag hade så bestämda åsikter om framför allt kjoltyg:

Inga klänningar eller kjolar får följa med hem till min garderob, tack!

Nej, jag var aldrig den söta lilla flicka som mamma och pappa ville ha. Sist jag bar kjol var vid min konfirmation. Eftersom jag konfirmerade mig i Metodistkyrkan hade vi inga kåpor utan jag skulle ha vita kläder. Jag var nyss fyllda 14 år och tvingade mig själv att bära vit kjol. Sen dess – aldrig mer. Och du som vet hur gammal jag är och kan räkna, fattar att detta var för många, många år sen.

Tofflan i klänning

För liten för att protestera mot klädesplagget klänning.


Det jag ville komma fram till
när det gäller kläder är att jag inte är ett dugg intresserad. Kläder köper jag för att inte gå naken i tillvaron eller för att inte frysa – eller vara för varm. Det är sällan snygga kläder, de är snarare praktiska, och de är allt som oftast svarta till färgen, utom jeansen som är blå. Tjockis-svarta. Jag har nämligen gått på det där om att svart gör en smalare. Det hjälper inte ett dugg på mig, kan jag tala om, fast jag känner mig bekvämare. Efter en kort fling med en ganska… omfångsrik kvinna med en fäbless för rosa pikétröjor, bär jag alltid svart. Nån annan får se ut som en gullegris, jag föredrar att se ut som en smutsgris.

Sen är det här med mat. Jag har fått för mig att jag inte kan laga mat. Anna säger att jag kan, men det är många som har sagt att jag inte kan. Eller många och många, Några Fler Än En. Och idiot som är jag väljer jag att tro på

Några Fler Än En.

Mitt förhållande – eller snarare oförhållande till mat – är säkert skälet till att jag hade magproblem (snygg omskrivning) igår förmiddag och väldigt ont i magen idag. Här kan du se gårdagens meny så förstår du kanske varför jag har ont idag:

Frukost:
Ostsmörgås med saltgurka, fil med müsli, kaffe, Pro Viva (Bra start, va?! Men sen…)

Förmiddag:
Fyra senapsmuggar kaffe

Lunch:
Två koppar kaffe, en bulle, en medelstor bit jordgubbspaj med grädde, ett par nyplockade hallon

Förrätt kvällsmat:
Två kanelbullar

Kvällsmat:
En skål popcorn med salt, en starköl

Kvällsfika:
En 200 grams schweizernöt

Ja, det är inte konstigt, som sagt. Jag inser det själv. Så idag blir det skärpning! Men det handlar mest om att Anna kommer till mig. Framåt seneftermiddagen, när Prinskorven har förts i sin faders ömma vård, ska vi på en utflykt som eventuellt får som resultat kläder, bad och ordentlig mat. I will say no more, utan den som lever får se. Eller möjligen läsa en rapport på en blogg nära sig.

Kanelbulle

Kanelbullar till förrätt är gott. Men inte särskilt bra för magen…


Dåligt med sömn i natt.
Ältar. Ont i magen. Somnade runt två, vaknade halv sex. Somnade om. Vaknade vid nio. Ständig oro.

Har varit lite duktig i alla fall och lyckats hitta ett telefonnummer till företaget som bytte fönstren här i höstas, Dalkarlarna. Har ringt och reklamerat ett antal av mina nya persienner. Jag är allt annat än nöjd med dem! Men det är semestertider och tidigast i september kan jag få hjälp. Jag lovade att försöka överleva till dess.


Livet är kort. Man vet aldrig när det tar slut.

Read Full Post »

Är det inte fotboll så är det annan sport. Fortfarande är det sporten som styr TV-tablåerna. Tröttsamt, tycker en sån som jag. Det pågår ju så mycket annat VERKLIGT intressant i världen.

Sport och idrott är inte helt ofarligt heller. De tio vanligaste idrottsskadorna är, enligt Idrottsskadespecialisterna:

  1. muskelbristning
  2. nacksmärta
  3. frusen skuldra
  4. ländryggsbesvär
  5. tennisarmbåge
  6. löparknä
  7. benhinneinflammation
  8. fotledsvrickning
  9. hälseneinflammation
  10. hälsporre

Och nu kanske det finns en elfte kategori att lägga till – maskotknuff. Fransmannen Mahiedine Mekhissi-Benabbad hade just vunnit guld på 3 000 meter hinder. Fast det var han tydligen inte nöjd med utan kände sig tvingad att knuffa till en maskot, en tonårstjej, som kom för att gratulera honom.

Nej, sport är farligt, det…

Read Full Post »