Hagel och drivis eller drivvis med hagel

Ett inlägg i vilket det haglar – på flera sätt än ett.

---

 

En trevlig överraskning från min förra arbetsgivare.

Igår fick jag en trevlig överraskning med snigelposten. Och då menar jag INTE PostNords konstiga kort med nån sorts ursäkt över företagets dåliga service. Nä, jag menar fönsterkuvertet från min förra arbetsgivare. Detta kuvert innehöll nämligen semesterersättning för tre dar. Inte nog med att semesterpengar haglade över mig. När jag sen kollade mitt bankkonto hade a-kassan satt in lika mycket och en femhundring till för sex arbetslösa dar. Det innebär att jag har 7 100 kronor att leva på i maj.

MEN… Eftersom jag fick två löner i slutet av mars – konsultlön betalas ut i efterskott, medan månadslön ju vanligen betalas samma månad – och semesterersättning från konsultföretaget ska jag inte klaga. Jag satte undan en rejäl slant. En del av den har gått till presenter till ett födelsedagsbarn, en annan del till kläder till mig själv och några böcker, förstås. Särskilt mycket mat har det inte gått åt den senaste tiden, så det finns pengar kvar som täcker månadens sedvanliga räkningar inklusive extraräkningen från rörmokaren.

Jag klarar mig en månad till, alltså. HURRA! Men en kan väl säga att en inte blir rik av att gå på a-kassa, om nu nån trodde det, trots att ersättningen höjdes i höstas. Nu fick jag ju bara för sex dar – nästa gång bör jag få för 20 dar. Men ändå. Det handlar om så lite pengar att jag har svårt att tänka mig att nån frivilligt skulle försöka lura till sig dem.

Igår gjorde jag inte många knop, inte fler än jag måste. Jag är fortfarande svag och magen är bråkig. Jag försöker äta lite och ofta, men igår gjorde jag en blunder. Vädret är nämligen rätt jobbigt och irriterande – det kan vara strålande sol på morgonen, som snabbt och plötsligt avlöses av ösregn. Eller som idag – hagel och snöblandat regn.

Hagel eller snö mot gräset idag. Nä jag vet. Det syns inte så bra på fotot, men jag både såg och hörde det.

 

Månen var fantastisk igår kväll! Min mobilkamera gör den naturligtvis inte rättvisa.

Därför erbjöd jag mig att hämta Fästmön efter jobbet klockan 21 och skjutsa hem henne, så att hon kunde komma i säng i vettig tid eftersom hon började jobba tidigt i morse. Lite mer än en timme var jag ute. Behållningen av den trippen blev, förutom pussar, att jag fick uppleva en helt fantastisk måne.

Men sen blev jag ju lite frusen OCH lite hungrig när jag kom hem. Ganska sent intog jag därför två rostade mackor med brännvinsost – och ett glas rött. Ett glas var vad som fanns kvar i flaskan från förra lördagen. Vinet, som då blev en besvikelse, smakade mycket bättre till den starka, lagrade hårdosten igår!

Det borde ha stannat därvid, men det gjorde det inte. Tofflans karaktär är svag. Nåt mer vin blev det inte – jag kämpade med det enda glaset under flera timmar – men jag åt… choklad. Mintchoklad som var kvar sen förra lördagen. Jag åt inte bara en ruta eller en rad – jag åt upp rubbet…

Kaffe och läsning i sängen medan jag inväntade att smärtan skulle släppa.

Jag såg på film på TV igår kväll så jag kom sent i säng. Som vanligt vaknade jag vid åttatiden, i morse var det skåps-/garderobsdörrar som nån smällde i upprepade gånger. Och jag hade ont i magen. I tarmslutet, det vill säga nedtill på vänster sida. Därför inväntade jag dagen – som för övrigt är Världsbokdagen! – och att smärtan skulle gå över i sängen med kaffe och min bok på gång samt lite Wordfeud. Så småningom klev jag upp, tog en dusch och intog fil med linfrön. Därefter blev det en viss output, även om det inte direkt haglade i toaletten, så att säga. Den värsta smärtan släppte emellertid och jag dras nu bara med en svagt molande värk och en tarm som endast småkrampar nån gång i timmen.

Halva dan har redan passerat och om några timmar ska jag hämta Anna igen. Då måste vi åka och köpa nån sorts middag. Jag vet inte vad jag kan tänka mig för egen del, men den får inte innehålla varken hagel eller choklad. Det tror jag inte Anna vill äta heller.

Medan jag funderar över mateländet packar jag då och då ner nåt i min väska. Mot slutet av nästa vecka bär det ju av neråt landet. Jag ser inte fram emot begravningen jag ska bevista, det lär bli mycket svårt. Gott blir det i alla fall att träffa lilla mamma och få överlämna skyddsängeln från Sister of Pain.

Innan jag rundar av vill jag skicka ett stort GRATTIS till framtiden till vännen Agneta och hennes Jonka. Även om jag personligen inte är odelat glad (jag är självisk) över det hela är jag glad för er skull!

Övriga läsare önskar jag en trevlig lördag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sista april light

Ett Sista april-inlägg igen.

---

 

Igår kväll regnade det – av och till.

Sista april har startat tveksamt. Det regnade av och till igår kväll och det ser ut som om det har regnat i natt. Kallt har det visst varit också, knappt nån grad varmt. I skrivande stund är det runt 19 grader. Solen försöker titta fram och vem vet, den kanske lyckas.

Själv önskar jag att vädret fortsatte att vara tveksamt. Om det regnar och är kallt blir det nämligen mindre fylla på stan. Nej, det är verkligen inte så att jag missunnar människor att ha roligt. Men på Sista april är det som om det råder krigstillstånd på stan, som jag skrev igår. En del kan inte bete sig, helt enkelt. Många gånger har jag till exempel sett hur man gör sig av med urdruckna ölflaskor – man kastar dem bakåt över axeln, naturligtvis utan en tanke på att det råder trängsel på gator och torg idag. Jag har också sätt unga människor så berusade att det har varit ett under att de inte har trillat i ån. Akutpersonalen på Sjukstugan i Backen får jobba hårt varje Sista april. De borde få direktörslöner en sån här dag. Det finns en och annan direktör som lätt skulle kunna avstå en månadslön på runt 80 000 kronor åtminstone i april.

På alla andra ställen än Uppsala är det arbetsdag idag. Några kanske har halv arbetsdag. Som arbetssökande är varje dag en arbetsdag med att söka jobb. Fast jag tog sovmorgon ända till klockan åtta i morse. Jag är nämligen fortfarande inte riktigt frisk. Fästmön mår bättre och i morgon måste hon ta sig till jobbet. Jag skjutsar dit och hem. Inte 17 orkar hon promenera som hon gjorde innan vi drabbades av Den Svåra Sjukdomen. Hoppas bara att hon orkar morgondagen.

Fallet Vincent Franke är en obehaglig historia.

Vi har inga större planer för dan. Jag vill gärna fortsätta läsa min bok på gång, som jag slog upp igår. Inte tyckte jag att jag satt så särskilt länge med den, men hepp så hade jag redan läst ett sjuttiotal sidor. Det är en riktigt obehaglig historia om drogmissbruk och abstinens, för att nämna en del. Den ska visst innehålla kärlek och besatthet också.

Jag har så många härliga böcker att läsa just nu. Men jag behöver fortfarande bokhyllor. Jag förvarar en lagerhylla åt Anna i mitt förråd och funderar på att ta in den i lägenheten och förvara böcker i den… Snart kan jag nämligen inte peta in fler böcker i mina hyllor i arbetsrummet.

Här ska serveras klassisk matjes till lunch.

Nä, idag blir det nog inte många knop här. Jag ska börja min dag med en dusch och hårtvätt. Möjligen försöker vi ta oss till ett apotek, eftersom Anna behöver insulin (kan vara bra att ha när man är diabetiker). Vi kör sen en Sista april light. Vi har ju skippat champagnefrukosten med gröt och forsränningen struntar vi fullständigt i liksom champagnegaloppen i eftermiddag. Men nåt vi inte skippar är sillunchen! Jag har handlat hem matjessill som ska intas med potatis, gräddfil, gräslök och kokt ägg samt knäckemacka med ädelost. Det hela sköljs ner med en liten klar eller två (Östgöta sädes, förstås). Till kvällen har vi tänkt oss räkor och var sitt glas vitt vin. Vi har samlat ihop diverse gemensamma resurser. Det gäller ju att inte fakta av.

Jag hoppas att du får en fin Sista april, vad du nu än hittar på! Och du som är ute och festar, var försiktig med alkoholen!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »