Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘inte glömt’

Ett inlägg om ett spännande paket som kom idag.


Dagens post var… en avi!
En lapp som jag skulle åka till ICA Heidan med för att hämta ut ett paket. Mig veterligen har jag bara beställt några DVD-filmer i sommar. Den senaste som kom, Hitchcock, kom direkt i postboxen. Så jag blev både konfys och nyfiken, förstås. Fästmön och jag slängde oss i bilen (efter att jag först hade besökt Glasbanken på Stormarknaden). Anna var nog lika nyfikis som jag!

Anna vid ICA Heidan
Anna var med.


Det var massor av folk inne på affären,
men vi slapp gå in och tog bara en lapp i förbutiken. Det var bara en kund före mig till Posten. (HA! Augustifarmor, jag har hittat Posten IRL!) Postkillen gick iväg från Postdisken, in i ett bakomvarande rum. Han kom ut med ett ganska tungt paket!

Paketet var från den vänliga CharlotteApoteket Hjärtat som jag fräste så åt på senhösten när jag väntade på besked om c eller C, behandling etc! Hon hade inte glömt bort mig, trots allt! Ja, jag bad faktiskt om ursäkt och Charlotte skickade ett paket julkaffe, så vi skildes inte åt med några hårda ord. Hon lovade mig då, för ett halvår sen, alltså, att jag skulle få testa några av Hjärtats produkter. Och nu kom prylarna! TACK, Charlotte! 

Paket från Apoteket Hjärtat
Paket och brev från Charlotte.


Inuti lådan låg en fin påse
full av spännande prylar…

Påse med fotvårdsprodukter fr Apoteket Hjärtat
Spännande!


Påsen visade sig innehålla fotvårdsprodukter
ur Hjärtats serie Apolosophy. Det var fotskrubb, fotsalt, fotsalva, fotspray och fotcrème samt som bonus, ett nagellack.

Fotvårdsprodukter i serie Apolosophy
Fotvårdsprodukter.


Det kom inga som helst krav
 i brevet om att jag ska skriva om produkterna, men jag tänkte faktiskt göra det. Men först testa, sen tycka och så blogga. Du som känner mig vet ju att jag inte smörar för nån utan är ärlig när jag recenserar saker och ting – om det så är böcker, film, TV – eller andra typer av produkter. Bland annat gjorde jag ju en egen klinisk prövning av VårtFri för att se om de verkligen var så bra som reklamen vill ha den till. (Och för mig var den det!)

Så här i sommartider, när fötterna blir varma, och man som jag måste jobba i gympadojor (visserligen luftiga sådana, men ändå…) för att kunna använda mina inlägg, passar fotsprayen bäst att prövas först!


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Det var inte alls roligt att stiga upp i morse. Idag kändes det som om en jättehand tryckte ner mig i sängen igen. Satt säkert minst en kvart på sängkanten och samlade kraft att resa på mig. Igår kväll var jag så nöjd att jag kom i säng redan 22.30. Men sen tog det förstås en timma innan jag somnade – för att sen, som vanligt, vakna strax före klockan fem. Och sen slumra till och känna mig mer död än levande när mobillarmet dansade runt ovanpå mammas brudkista, sedan många år tillbaka min lakansförvaring, tio över sex.

Inte blev jag piggare heller när jag kom ut. Himlen är grå och det är ett trist, minimalt ljus över dan. Den enda ljuspunkten idag blir nog thai-lunchen…

Morgonhimmel över jobbet.


Det känns som om tiden springer iväg
med mig. Nyss hade jag lediga dagar utan vare sig klocka eller kalender. Härliga dagar av frihet. Samtidigt gillar jag struktur och att ha tider att passa. Att göra nånting som påminner om Viktiga Saker om dagarna, förhoppningsvis saker som är till gagn för andra. Det vill jag lämna efter mig – ett minne att jag gjorde nånting som är till nytta för andra. Och så den här bloggen, där mina dagar och tankar sammanfattas i ord som har fått så många att avsky mig och spotta på mig, men också som faktiskt har hjälpt andra att fortsätta leva. Det är stort att få veta sånt!

Nu har emellertid min lista på vänner jag vill träffa snarast blivit allt längre. Tiden är däremot inte längre. Dygnet har 24 timmar som tidigare. Kvällarna är korta, helgerna lär svischa förbi. Men en kär vän, CL, ska jag försöka få till en träff med på söndag. Det har gått alldeles för lång tid sen vi sågs! På listan finns, förutom CL även

  • Lisa
  • Agneta
  • Monica
  • Lisbeth
  • Bibbi

… och säkert har jag missat att skriva upp nån, FÖRLÅT! Jag ska se till att vi ses, men det kan dröja ett tag. Däremot har jag inte glömt er!!! 

Det är viktigt med input. Jag får mycket input genom att läsa bloggar och omvärldssurfa, särskilt bland media på nätet. Och läsa böcker, förstås! Jag började på en ny bok igår och hann läsa närmare 70 sidor, tror jag. Men det är möten med människor som ger mest input. Därför är jag extra glad att jag hade möjligheten att träffa både Klara och Gunilla i somras.

Jag jobbar med kommunikation. Därför vet jag hur svårt det är. Och att det personliga mötet människor emellan är oslagbart. För en människa är inte bara platta ord på en skärm utan ansiktsuttryck, kroppsspråk, ljud, skiftningar – mycket av detta har jag lärt mig att ge akt på när jag har arbetat tillsammans med döva.

Men kommunikation är inte bara svårt, det är ganska utmattande också. Det är därför jag använder den här bloggen som nån sorts debriefing. Det irriterar somliga, men ärligt talat skiter jag i det. Det är min tid och mina ord och tankar som jag behöver tömma mitt personliga RAM-minne på. Dessutom är ju ingen tvingad att läsa mina ord. Inte alls.


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, nån vilodag blev inte denna söndag, den som försvann! Jag har varit igång sen jag vaknade, känns det som.


Jag har varit igång hela dan och då blir jag sån här!

                                                                                                                                                            Har fått en del ”administration” gjord efter ett av mötena i förra veckan. Slängde iväg en jobbansökan också. Och i morgon ska jag förbereda mina presentationer. Jag har inga som helst problem med att prata inför 500 personer, men när jag ska prata om mig själv räcker det med att det är inför EN person och jag blir totalskakis!!!


Jag blir totalskakis när jag ska prata om mig själv!

                                                                                                                                                     Kära vännen fru Hatt är en vän jag estimerar mycket! Lite grann för att hon förstår hur viktigt det är med den sortens vänskap där man bara kan lyfta en telefonlur, ringa och prata av sig. Det är så lätt att prata med henne och jag hoppas att hon känner det samma gentemot mig. Och med denna vänskap har jag lärt mig att man nog ska ha många vänliga bekanta men ett fåtal vänner som är riktigt nära. Man kan inte bära alla andras lidanden och bördor i det oändliga eller ens en sekund. Men man kan lyssna, humma och krama per telefon. För jag kan ju konstatera att sina problem måste man lösa själv, vid behov med hjälp av experter, dock inte självutnämnda sådana.

Det blev ett kort samtal med Fästmön framåt kvällningen. Köket i Himlen serverade frys-pizza idag, köket i Nyby åkte till MacJack och tryckte i sig kycklingburgare, tjocka pommes och Loka citron. Till dessert blev det lördagsgodischoklad som inte åts upp igår.


Lite lördagsgodischoklad fanns kvar.

                                                                                                                                                       Anna har påmint mig om vår sång och dess budskap och det klart att jag inte har glömt!!!

Jag har besvarat några mejl, bland annat ett mejl från en av mammas otaliga kusiner. Denna kusin är emellertid en klar favorit hos oss båda och då är det ingen belastning att skriva, utan bara roligt. Jag är för övrigt rädd att jag skrev alldeles för långt och för öppenhjärtligt… Hur som helst, mejlet är avsänt!

Efter en del skrivande fixade jag lite pressokaffe och slängde mig i fåtöljen för att glo på Brottet och straffet på SvT1. I kväll var avsnittet mer spännande än vanligt tycker jag. Det utspelade sig på ett tivoli, bland resandefolk och ”klarsynta” kvinnor. Jag ska ärligt säga att håren på armarna ställde sig rakt ut vid ett par tillfällen.

Nu är det dags att runda av såväl blogginlägget som kvällen. Jag är mycket, mycket trött, men Anna är tröttare och jag hoppas att hon får vila lite mer fram över. Vi fick en extra peng av min mamma att göra nåt för, så det blir nog ett restaurangbesök i veckan. Det behöver vi! Komma ut bland folk, göra vuxensaker och bara slippa laga mat…

Read Full Post »