Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘insulinpump’

Det bara regnar här. Det regnade redan i morse när jag skjutsade Fästmön till jobbet. Vi har sovit lite dåligt i natt båda två. En orsak är att nattens ljud förstärks så. Jag somnade som en klubbad säl för att sen vakna vid ett-tiden av att nånting lät ungefär

Iiiiiiiiiiiiiihhhaaaiiiiaaaahhhh bzz bzz bzz

Först trodde jag att det var nån som ringde på mobilen. Därpå anklagade jag grannen för att hålla på med nåt skumt. Till sist insåg jag att det var… Anna. För den som inte vet det är Anna lite… sladdstyrd. Hon har en pump med insulin kopplad till sin mage. Och nu var det egentligen pumpen som lät, inte Anna, eftersom innehållet höll på att ta slut. Självklart väckte jag min kära och påtalade detta, för av nån anledning vaknade hon inte själv på grund av larmet.

Efter en del snurrande i sängen somnade jag om. Vaknade då och då av att vissa fingrar hade domnat bort, ett fenomen som jag sluppit ett tag men som nu kommit tillbaka. Ättestupan nästa, eller? Nja, inte riktigt! Jag gick utan kryckor till bilen i morse och jag har varit ute med fyra soppåsar – UTAN att krycka mig till Casa della Garbage! Hälen känns, men det är inte längre som om en kniv körs rakt upp, mer som en liten fil som raspar på ytan. Jag tror bestämt jag överlever! Tillräckligt för att irritera mig på att nån granne IGEN spelade The Bells of  S:t Mary på trappräcket så att det dånade inne i min lägenhet. Föräldrar, var är ni???

Föräldrar, var är ni?


Jag har varit ute i förrådet
och klättrat – jajamens, på onda hälen! – och rivit och rafsat efter stakar och stjärnor. Har fått in dem jag funderar på att ha i fönstren, provat att de fungerat och konstaterat att jag behöver inhandla två stycken sladdar med lamphållare och trycke.

Anna jobbar till klockan 14 idag och när hon har skuttat ut från jobbet far vi in till hjärtegoa L för att hämta vår fyraårsförlovningspresent! Jag är förbluffad över att en människa kan vara så snäll som L! Och så snäll mot just MIG som är så elak och snackar så mycket skit om folk på min blogg (har jag fått höra)! Men på bloggen uttrycker jag mina åsikter. Det är bakom ryggen skitsnack sker. Jag kan bara konstatera att vännen K hade så rätt när h*n sa att somliga inte är mottagliga.

Nu är det telefondags till moder för att få höra hur kaffekalaset i onsdags avlöpte och lite annat.

Ha en go lördag och plita gärna ner nån rad i en kommentar och berätta vad du har för dig!


Livet är kort.

Read Full Post »

Apotek växer upp som svampar. Bara nära mig finns det fyra stycken. Man Jag undrar hur de går runt… En annan sak man jag undrar över är hur 110 000 svenskar, enligt Dagens Nyheter, varje månad lämnar sitt apotek utan att få sin medicin. Det finns inte ett enda apotek som lever upp till 24-timmarsregeln, enligt artikeln…

Inte säkert att du får några på apoteket…


Siffrorna kommer från Sveriges Apoteksförening 
som har gjort en undersökning. Och det är den undersökningen som visar att över 100 000 kunder varje månad får lämna sitt apotek utan medicin eller gå hem med en annan medicin.

Jag behöver bara titta på mig själv och Fästmön. Jag får nästan aldrig den medicin som står på receptet. Sist fick jag en tablett som var väldigt lik en annan tablett. I morse höll jag på att ta fel – av den ena sorten ska jag ta två om dan, av den andra en… Anna får aldrig alla grejor till sin insulinpump. Sen lovar apotekspersonalen att ringa eller sms:a när det som stod på receptet har levererats. Fast antingen hör de aldrig av sig eller så hör de av sig betydligt senare än 24 timmar…

Jag tycker att det är OK att försöka hålla kostnaderna för läkemedel nere genom att kunden får en billigare sort. Men det ska inte alltid vara så. Det borde gå att lägga in nåt larm när läkaren skriver sitt e-recept om han inte håller sig till aktuell så kallad läkemedelslista.

Jag tycker inte att det är OK att kunden/patienten behöver stå och argumentera på apoteket så att alla andra kunder hör varför h*n behöver ha just en viss sort. Det kan nämligen handla om att man inte tål en viss beståndssdel i just den alternativa sorten. För en medicin kan ju innehålla flera saker, inte bara det som är förskrivet…

Just nu utreder regeringen 24-timmarsregeln. I september ska utredningen vara klar. Problemet ska kartläggas och åtgärder ska föreslås. En sån åtgärd tycker jag ska vara ökad tillsyn av att regeln efterföljs…

Read Full Post »

Omtumlad är ordet för dagen för mig. Det var en resa som hette duga igår i värsta snöovädret, men allt eftersom dagen fortskred blev den bara bättre! Det roligaste av allt är jag är inbokad på ett möte på måndag efter lunch för att diskutera eventuella kommande uppdrag. Det känns otroligt spännande och det är väldigt, väldigt smickrande att nån så att säga

vill ha mig

Eller snarare mina kunskaper och min kompetens. Det har varit dåligt bevänt med mitt självförtroende de senaste åren – av förklarliga skäl – så jag blev så glad, så glad, så glad igår. Och det verkar som om många kära vänner har de rätta känningarna att det kan bli nåt! Tack, jag tror på era tankar och intuition!


Jag är lite omtumlad… (Bilden är lånad från Asko.) 


Det blev lite läge att nästan fira lite igår, så det gjorde vi
. Men idag känner både Fästmön och jag oss halvrisiga. Annas insulinpump hade läckt i natt, så hon fick inte i sig tillräckligt med insulin. Själv tror jag att jag håller på att drabbas av den svåra sjukdomen Förkylning. Känns inte så kul när jag ska mini-föreläsa på fredag, men jag får väl snyta mig ordentligt och ta en Ipren så funkar det nog. Det ska mer till att sänka en Toffla!

Till lunch blir det trevligt sällskap av tre kollegor, varav en är den från denna blogg så kända Lisbeth. Då kan vad som helst hända!.. I eftermiddag ska jag bli avtackad av avdelningen. Det känns… lite märkligt. Både kul och sorgligt på en och samma gång.

Read Full Post »

Joråsåatte… Inte slipper vi vinter den här säsongen heller! I morse var det frostigt ute och jag förbannade Bil 3:ans lånebilsbokningsslarv igår som gör att jag fortfarande åker omkring med vinterdäcken inne i bilen och inte utanpå. Annars är det soligt idag och det gör stor skillnad för humör och tankar.


Ett frostigt löv som jag fotade på väg från morgonbönen.

                                                                                                                                                      Förmiddagen skulle jag ha ägnat åt sedvanlig morgonbön – Hej, fru Chef2! för resten. Välkommen till min blogg! (Fru Chef2 har hittat hit, aviserade hon i morse. Och det ligger ingen värdering i siffran två, bara att fru Chef1 sitter närmare mig rent fysiskt.) Nästa möte var ett arbetsmöte kring en konferensdag i slutet på månaden, men uppdragsgivaren ställde in. Jag är liiite orolig för detta – av diverse skäl – allt från mänskligt mående till konferenslokalens dito. Jag har i alla fall bokat om min tandläkartid så att jag i stället kan vara behjälplig vid skyltmontering å konferensdag – och det beskedet togs tacksamt emot!

Resten av förmiddagen har jag suttit och pillat med en envis blankett som inte vill se ut som jag vill ha den. Men jag blev till slut hyfsat nöjd och skickade den vidare till uppdragsgivaren. I övrigt har jag varit behjälplig i lite webb- och intranätfrågor som en av medarbetarna här hade. Vi kliade oss i huvudena och enades om att det hela inte är logiskt uppbyggt… Detta måste åtgärdas!

I eftermiddag blir det avdelningsmöte, lokal osäker. Jag hoppas att jag slipper skena runt och leta efter kollegorna, jag hittar inte så bra här i husen än så länge… Eventuellt väntar ett sent eftermiddagsmöte kring ovan nämnda konferens. Det beror lite på hur saker och ting utvecklar sig. Det kan bli ett möte med endast fru Chef1 och yours truly.

Jag känner att jag gör mitt bästa i kontakter som inte alltid är så enkla och att frostigt beteende bemöts vänligt och professionellt från min sida. Det vinner, noterar jag, och inser tacksamt att till och med en gammal Toffla är utvecklingsbar…

Fästmön är hemma och har ledig dag idag, en dag som visst verkade fulltecknad ändå. Vad jag förstår skulle hon ta en tur ut till Himlen för att hämta ett litiumbatteri till sin insulinpump, vars batteri har börjat ticka ner i styrka. I kväll har hon lovat ställa sig vid grytorna, mina insatser igår var närmast katastrofala. Jag vet inte om du uppfattade det, men jag lyckades alltså sätta spisen i barnsäkert läge. Och hur bra fungerar en låst spis? Den fungerar bara på ett sätt: den är låst. De frysta grönsakerna förblev frostiga rätt länge…

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (glad lax) respektive sänkning (surströmming). Det är inte svårare än så här:

Glad lax

  • Världens bästa frissa M (som gör mig fin i håret och som gav mig en bok)
  • Kräftor (Äntligen är det dags!)
  • Allt eller inget (en mycket läsvärd bok!)
  • Kyss mig (en mycket sevärd film!)’
  • Fästmön (som jag bara vill vara med jämt och gärna åka på semester med)

                                                                                                                                               Surströmming

Read Full Post »

Läser en intressant debattartikel, signerad folkpartisterna Anna Manell och Ismail Kamil, om insulinpumpar i dagens lokalblaska. (Tyvärr finns artikeln inte att läsa på tidningens hemsida.) Insulinpumpar används av över 1 500 personer (både barn och vuxna) i vårt län. Men vad händer när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket nu har beslutat att dra in den statliga subventionen av pumpar?


Guldöverklädda chokladpengar lär inte kunna betala en insulinpump.

                                                                                                                                                                    En insulinpump kostar idag mellan 30 000 och 40 000 kronor. Var hamnar kostnaden när pumpen inte längre subventioneras? Inte är det svårt att räkna ut att den räkningen hamnar i patientens knä. För även om den först passerar den verksamhet i vårt län vars huvudansvar är vård och som vi betalar skatt till för att den ska fungera, gissar jag att man där inte har några som helst pengar för detta.

Enligt debattartikelns skribenter utreddes frågan redan för sju år sen. Då drog man slutsatsen att ett borttagande av den statliga subventionen skulle innebära större skillnader mellan ansvariga vårdgivare i vårt land. Och att patienterna riskerade att få betala förden livsviktiga utrustningen.


En sån här kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor.

                                                                                                                                                             Nu har SKL deklarerat att patienterna inte ska bli lidande av förslaget. Men som både debattartikelskribenterna och jag ser det innebär det ingen som helst garanti. För det klart att ekonomin påverkar. Folkpartisterna skriver:

[…] Bedömningen av en patients behov av insulinpump måste vara medicinsk och inte ekonomisk. Den redan ojämlika diabetsvården […] kommer därför att öka ytterligare. […]

En insulinpump fungerar nämligen ganska likt organ i en frisk kropp. Den pytsar ut lite insulin i en jämn ström hela tiden. Det som skiljer sig mot en icke diabetessjuk kropp är att man när man äter nåt får ”skjutsa på” en viss mängd insulin via pumpen – olika mängd beroende på vad man äter, hur mycket man äter etc.

Som jag ser det har insulinpumpen två fördelar:

  1. Den påminner om kroppens naturliga funktion och produktion av insulin.
  2. Den höjer livskvaliteten.

Med insulinsprutor får man aldrig denna jämna ström av insulin i kroppen. Sprutor är förstås också mindre lätta att ha med sig. Visserligen måste den som har pump ha med sig en spruta för säkerhets skull, men det räcker ju med en, inte flera.

Amputationer av fötter samt komplikationer på ögon och njurar är vanligt hos diabetiker. En amputation kostar 400 000 kronor, enligt folkpartisterna, och vad dialysvård kostar ska vi inte tala om. Men en insulinpump ihop med förebyggande åtgärder är ett hjälpmedel som helt klart minskar andelen komplikationer eftersom den ju påminner om kroppen och dess funktioner betydligt mer än en spruta…

Ska diabetes bli en sjukdom som bara folk med pengar överlever???

                                                                                                                                                                   PS Så klart den här frågan engagerar mig! Fästmön är diabetiker och använder insulinpump.

Read Full Post »

Dagens ord är

Deeeskmeduuul

Sagt av en man på Tokerian dit Fästmön och jag hastade efter att ha stått läääääänge inne på det nyöppnade apoteket i anslutning till affären. Herreminjeeeee, sicken tid det tog för Anna att få sina insulinpumpprylar! Vi stod inne på apoteket i säkert en halvtimma medan receptarien råddade kring receptet. Det var inget fel på receptet utan apoteket hade beställt hem för många delar till Annas pump. Hade hon dessutom frågat, i instruerande ton, om Anna haft pump tidigare hade jag kreverat. Anna också, såg jag. Högröda i ansiktena var vi. Tänk dig tidningsrubrikerna:

Två medelålders damer fick hjärtattacker på apoteket Hjärtat!

Inte så konstigt då att vi var FNISSIGA när vi skulle in och köpa potatis och sås och lingonsylt!

När den rolige mannen korsat vårt varustråk kunde Anna inte låta bli att härma hans uttal. Den blicken vi fick från frun, som kom EFTER och som Anna inte såg, var dödande! Hon hade hört Anna. Naturligtvis skrattade vi ännu mer.

Nu ska jag sova. Jag är sjuk. Men det var väl inget nytt? Fast inte så sjuk som den snygga karln jag fick bild på via e-post här i kväll. Min morfars pappa, mammas farfar, alltså. En skitsnygg karl men ack så dum han var som lämnade morfars mamma med alla barnen och stack till Småland och skaffade sig en ny fru och barn. Utan att skilja sig… Liken i garderoben rasslar…

Read Full Post »

Fästmön slutade sitt arbete klockan halv två. Dagen såg lovande ut, så jag tänkte att jag drar med henne till Gamla Uppsala för en tur bland högarna. Fast det blåååste – och blåser fortfarande – halv storm. Nån promenad bidde det inte, utan i stället kaffe med bland annat var sin chokladboll med socker på inne på Odinsborg. Chokladbollarna var goda, dock inte upp till Kafferummet Storkens klass!


Klart godkända bollar, men de är ju godast på Kafferummet Storken!

                                                                                                                                                      Tanken var att vi skulle tuffa ut till Morgonen idag på sen eftermiddagen och delta i Öppet hus på Elias skola, men se den unge manne hade fått feber och hosta och befinner sig i sjuksängen. Bidde inget av detta heller! Däremot ska vi träffa sjuklingen i morgon förmiddag en stund medan pappa och en syster går på ett viktigt möte.


Anna vilade en stund på Odinsborg efter jobbet.

                                                                                                                                                           Anna och jag har trängts runt pusslet nu på eftermiddagen, men det känns som om vi bara får dit enstaka bitar. Det här var verkligen ett skitsvårt pussel… 😯


Några bitar har vi fått på plats, men långt ifrån alla 1 500…

                                                                                                                                                             I kväll skulle vi ha ätit med Slaktar-Pojken, men av detta bidde inget heller eftersom vi inte ska åka ut till Förorten. Johan är för övrigt engagerad i ett mässbygge idag, vilket förhoppningsvis ger honom en liten slant. Ingen middag är planerad för kvällen så jag har föreslagit pizza. Inte det nyttigaste, men det ger Anna en chans att pröva sina nyförvärvade kunskaper om sin insulinpump.

Read Full Post »

Så! Nu är bakgrunden på bloggen himmelsblå igen! Det var i alla fall två eller tre som tyckte att den skulle vara blå och inte gul, så nu testar jag hur det känns under dagen. Jag är lite rädd att bilden i headern försvinner i det blåa, men…

Ute är det tyvärr grått idag. Eller tyvärr… Då blir det lättare för mig att ta tag i städningen utan att känna att jag egentligen vill gå ut. Jag behöver tvätta en maskin också, men tänkte visa lite hänsyn – till skillnad från vissa andra – en stund till. Klockan är ju bara strax efter sju.

Hur som helst är det vårdagjämning idag! Äntligen blir det ännu ljusare. Trist bara med sommartiden som infaller i helgen och som innebär att vi får sova en timma mindre. Vi som ska upp och skutta på söndag morgon, vill säga.

Gårdagskvällen blev lugn, med tedrickning och det allra sista avsnittet av Snobbar som jobbar. Nu har vi fyra långfilmer från 1976 kvar i boxen att titta på…


Lord Brett Sinclair i sin snigga orange skjorta.   

                                                Danny Wilde i sin snigga orange bil.                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Som sagt, städning står på schemat och tvätt, men jag tänkte inleda med att läsa lokalblaskan. Dagens Nyheter läser jag senare, när det blir dags för paus. Jag har ställt alarmet på mobilen eftersom jag ska hämta Fästmön redan klockan halv ett idag (hon ska ju på kurs om sin insulinpump i eftermiddag). Då måste jag dra härifrån runt kvart över tolv.

Annars händer inget särskilt idag, vad jag vet. Biltvätt blir det först senare i veckan – om det torra vädret håller i sig. Jag nöjer mig med att göra rent i hemmet, tror jag.

Till middag blir det lite kallskuret – rostbiff och kalkonpastrami. Jag längtade efter det i helgen, men det är sån mat som passar bäst när det bara är vi två vuxna. Och ibland har man tur att det är extrapriser också.

Nej, nu har somliga levt rullan ett tag, så jag tänker starta tvättmaskinen. Och det är ju bara tystnad utlyst enligt ett styrelsebeslut (hittar inget i stadgarna) fram till klockan sju, så…

Read Full Post »

Nu ligger vi slängda i soffhörna respektive reclinerfåtölj, med påskgodis och var sin öl. Jag har suttit/legat med dagens lokalblaskesudoku, Fästmön ligger med datorn på magen.

Känner mig så otroligt trött, trött, trött… Det måste vara den här löjliga infektionen jag har i kroppen, för detta känns inte som ”normalläge”. Jag är alltså så trött att jag knappt orkar halvsitta i fåtöljen… Reste mig i vart fall och hasade ut till datorn i arbetsrummet för att blogga lite.

Pratade med en kompis i telefonen i eftermiddags och det var ett ganska jobbigt samtal. Det känns som att stå mitt i nånting. En mitt jag inte vill befinna mig på. Hur ska jag kunna agera på bästa sätt? Hur ska kunna ta ställning ens till att agera? Ska jag helt enkelt inte agera? Eller vad? Livet är fullt av såna här ”små prövningar”…

Dagens middag bestod av lite vårbuffé à la Anna och Tofflan. Jag åkte till ICA Solen och köpte kycklingben, rostbiff, kalkonpastrami, potatissallad och baguetter. Anna fixade räkor med ägg och grönsaker under tiden. Smarrigt värre och åtminstone ETT BARN uttryckte sin glädje över maten. Övriga åt under tystnad och det får man väl tolka som ett gillande..?

N’är middagsbordet var röjt blev det så avfärd till fadren som väntade på sin trio i nystädat hem. En av katterna strök sig som vanligt lite för pilskt mot mig. Hoppas han inte tror att jag gillar djur – som lilla Anna. Se bara bilden nedan! VARNING FÖR SNUSK!


Tjolahopp! Här är lilla Snusk-Anna och Ådi i farten igen!

                                                                                                                                                         Ojejoj! Nu fick jag rycka ut akut till köket där blodvite uppstått. Anna skulle fylla på sin insulinpump och när hon drog ur den gamla ”nålen” började blodet fullkomligt spruta! Nu hör det till saken att Anna är mycket lugn till sättet, dessutom undersköterska. Hon har haft såväl diabetes som insulinpump länge. Men detta hade aldrig hänt förut! Och med ena handen full av blod, den andra full av pump behövde hon viss assistans. Tofflan, å andra sidan, är en riktigt vekling och svimmar gärna vi åsynen av blod och nålar… Hur som helst, det hela avlöpte bra. Tofflan assisterade med papper, Anna torkade och tryckte mot det sprutande HÅLET på magen. Hon lyckades samtidigt krångla sig ur sina mjukisbrax som Tofflan nappade åt sig och tog med ut i badrummet för att tvätta. Där svimmade hon INTE! Slutet gott, allting gott! (Men nu är jag rätt trött på påsk-GOTT…)


Blodet droppar, blodet droppar… Och då sa Bellman: ”Sätt på ett plåster!”

                                                                                                                                                               Vi anlände till stan vid 19-tiden, skulle jag tro och ägnade en stund åt att packa upp. Anna hittar inte

  1. sin scarf
  2. sitt busskort

så en del tid gick åt att söka efter dessa två missing objects. Dessvärre utan framgång.

Själv startade jag stor-datorn och beställde linser för tre månader. Tänkte att det var bäst att fixa innan jag åker ner till mamma, för då blir det ju så krångligt att beställa i och med att hon ska flytta. Snart. Hoppas vi.

Vi anlände till ett tyst och lugnt hus, vilket känns underbart skönt. Kanske vågar vi hoppas på sovmorgon i morgon efter den mindre roliga natten jag hade…

Read Full Post »