Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘insnöad’

Ett inlägg om min lördagsmorgon.


 

I sanningens namn

Den fjärde julklappsboken jag läser är Viveca Stens I sanningens namn.

Nej nån sovmorgon går det inte att ta i det här hemmet. Två lediga dar och vad händer? Jag vaknar klockan sju – det vill säga en hel halvtimme innan mitt larm går igång på vardagarna. Inte gick det att somna igår kväll heller. Vid 23-tiden bestämde sig nämligen nån i huset för att tvätta IGEN. Innan dess hade det partajats, kacklats, fånskrattats och kastats med liten boll inomhus. Ungefär. Jag var tvungen att ha TV:n påslagen för att slippa höra eländet och kunna läsa. Igår kväll var jag emellertid så arg att jag så när hade ringt nån i styrelsen för att klaga. Lämpligt nog låg BRF-webbplatsen nere, så jag kunde inte hitta nåt telefonnummer. Eftersom jag inte vet vem det är som tvättar och lever om kan jag inte heller gå och ringa på hos de grannar som finns i min portuppgång – portuppgången bredvid kommer jag inte in i efter klockan 21. Efter att ha kört nån sorts uteslutningsmetod har jag kommit fram till vilka tre lägenheter som har tvätteriverksamhet på nätterna. Kan vara bra att föreslå styrelsen besök där – om jag nu hittar nåt mobilnummer till nån som jag kan ringa. Eller när. För ringa ska jag, nu har jag fått nog.

Jag påbörjade min fjärde julklappsbok igår kväll. Ganska lättläst är den, Viveca Stens senaste I sanningens namn. Men den är tjock och tung – nånstans mellan 400 och 500 sidor. Därför valde jag att läsa den före en pocket nu i helgen när jag inte behöver släpa med mig den i nån väska. Bland julklappsböckerna finns ett par inbundna till samt tre pocketar – och alla verkar mycket bra!

Det blev cirka 100 sidor lästa i sängen i morse, men sen slet rastlösheten tag i mig i stället för skärgården, Sandhamn och sommaren. Då passade jag på att rensa kylskåpsdörren på kort och magneter. För till skillnad från mina grannar tycker jag att en ska göra tysta saker en helgmorgon. Jag spolade sen av mig snabbt, klädde på mig, samlade ihop sopberget och traskade ut – i vintern, kylan (elva minusgrader idag) och snön. Det snöade ymnigt, så jag ville slänga sopor och åka och handla innan jag blev insnöad.

Inte var det nån spännande shoppingresa jag skulle på, men jag behövde komplettera med ett par saker till kvällens middag (lax). Dels behövde jag grejor till sås, dels behövde jag nåt vitt vin att dränka mina sorger i som är torrt och gott. Det tog ganska lång tid, för jag är inte alls bra på vitt vin och köper det endast när jag ska äta fisk eller räkor. Så det slank ner två flaskor vitt för säkerhets skull – och fyra flaskor rött. Ja, jag unnar mig rejält nu när jag har en lön.

sex flaskor vin

Sex flaskor vin varav två vita i mitten. Zensavinerna, flaskorna längst ut till vänster och till höger, är prisvärda och mycket goda!

 

Kranmunstycke

Kranen slutade droppa med det nya munstycket!

Vidare behöver jag sen länge göra nåt åt mina kranar. En del av dem droppar, andra går knappt att vrida runt. Men se byta packningar vågar jag inte ge mig på. Har frågat en vän som då och då får besök av rörmokare om h*n kan fråga om rörisarna kan tänka sig att göra ett mindre jobb hos mig. Vi får se. Till köket införskaffade jag i vart fall ett nytt kranmunstycke idag. Det jag hade var helt värdelöst, för det visade sig vara av plast just där en ska sätta rörtången och dra åt. Alltså, det gick inte att dra åt utan att ha sönder skiten… Jag hittade ett munstycke i metall hos Clas Ohlson. Kanske inte bästa stället att köpa sånt på, ett billighetsställe, men faktum är att det blev tätt och kranen har slutat droppa! Och när jag ändå var där passade jag på att köpa två påfyllningsbara braständare också. Inte för att jag har nån annan brasa än den där bak att tända, men ska jag tända ljusen i ljuskronan är braständare väldigt användbara liksom till airwickljus som har brunnit ner långt i glaset. Det är nämligen så jävla kallt inomhus att en måste tända levande ljus i det rum en befinner sig i för att få upp värmen. Det hjälper inte mycket, men är bättre än inget.

Tändare

En vit och en svart braständare blev det, det vill säga en till köket och en till vardagsrummet. Här är ju så jävla kallt att en måste tända levande ljus i det rum en befinner sig i.


Idag händer inte mycket mer. 
Jag fick gräva fram bilen på Stormarknadens parkering för den var helt översnöad, men när jag kom hem slutade det att komma vitt från ovan. Jag har tvätt från igår att ta reda på och ska sen sparka igång en ny maskin. Lite mer läsning lär det bli under tiden. Jag väntar med spänning på kvällen när SvT har bra program. I afton väljer jag SvT1 för att se Stjärnorna på Slottet och filmen Skumtimmen, baserad på Johan Theorins spännande och bra bok med samma titel. På SvT2 är det säsongsstart för franska Gengångare, men det spelar jag in på DVD-hårddisken och kikar på efter filmen, tror jag. Eller i morgon. En ska väl göra nåt då också..? Fast NU ska jag fixa frukost!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett upptaget inlägg.


 

Ja busy i rubriken är engelska. Rubriken anspelar på den där fruktansvärda låten som var en schlagerplåga för några år sen när den dessutom nästan vann. Tänk om rader som

[…] don’t wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep […]

skulle ha vunnit och fått representera Sverige i Eurovision Song Contest… Maj gadd så pinsamt! Men på lördag är det dags igen. Då börjar årets melodifestival med den första svenska deltävlingen i Göteborg. Varje år säger i alla fall jag att jag inte ska se på skiten. Sen gör jag det ändå, för jag kan inte låta bli att hoppas. Hoppas att tävlingen lyfter fram starka låtar som för en fem, sex år sen. Då var det kvalitet. De senaste åren har vissa artister inte ens kunnat sjunga. Man undrar hur det står till med den som gör urvalet, men även med självinsikten.

Snö på fönsterblecket i sovrummet

Vi är lite insnöade här… Snön ligger tung på fönsterblecket utanför sovrummet.

I morse var jag trött när jag klev ur sängen. Men stackars Fästmön var nog ännu tröttare, för hon klev upp en stund före mig. Jag steg upp bara för att skjutsa henne till jobbet. Jag vet att det fortfarande finns människor som har synpunkter på det. Återigen kan jag säga att det är jag som erbjuder mig, särskilt nu när det är kallt. Anna kan åka buss en del av vägen, men får gå en bra bit. Kan jag då hjälpa min kära så att hon dessutom slipper kliva ur sängen ännu tidigare tycker jag att det känns bra. Dessutom kommer jag själv upp i vettig tid och kan ta itu med mina sysslor. För såna har jag…

Jag fortsatte min morgon med att ta en tablett, för det kändes som om jag hade varit på fest igår när jag vaknade idag: ont i huvudet och torr i käften. Men nån alkohol har jag inte druckit sen det där glaset vin i lördags. Ett par timmar har jag ägnat åt att leta intressanta lediga tjänster och söka dem. Motivationen är extremt låg nu av olika skäl, så jag måste verkligen piska mig. Det gör jag så gärna.

Snö på fönsterblecket utanför köket

Insnöade även utanför köket.

Idag ska jag utföra ett antal ärenden utanför hemmet. Jag upptäckte igår kväll att en lampa i bilen hade pajat, så den (lampan, alltså) ska jag åka och byta till en som fungerar. I eftermiddag ska jag till Annas snälla mamma och återlämna en resväska som hennes dotter lånade för ett par månader sen. Slutligen ska Annas snälla mammas dotter och jag ut på presentjakt efter jobbet. Vi har ju en födelsedag i familjen nästa vecka.

Det är väldigt praktiskt att ha en fungerande bil när man ska fara kors och tvärs. Men bitvis är det svårt att köra eftersom det inte alltid är plogat så bra. Igår vid lunchtid hade en energisk man uppenbarligen fått nog och skottade hela längan utanför garageportarna med armkraft och en snöskyffel. Vaktis hade bara plogat lite sisådär och sandat hade han ju inte orkat. I morse var det tack och lov sandat här, för det är isfläckar under snön.

Nästa vecka händer det bara roliga saker, hoppas jag. Det ser jag fram emot, allra helst torsdagen när jag ska få besök av en vän. Jag har isolerat mig lite ett tag, men nu börjar det bli dags att ta upp mitt sociala liv igen.

Lilla mamma ska på sitt årliga läkarbesök nästa vecka. Hon har varit och tagit prover inför det i veckan. Jag är så stolt över henne, att hon tar sig för saker och tar sig ut! Det är inte lätt när man är gammal och sjuk, men det underlättar när färdtjänsten hittar en utanför ens hem. Sen förstår jag att det måste vara jättejobbigt att få sitta och vänta på hemfärd i nästan två timmar på en hård trästol på sjukhuset. Det skulle till och med ha gjort mig alldeles slut. Jag önskar att jag hade bott 30 mil närmare mamma ibland.

Nu är det dags att sätta i ögonen och flukta igenom veckans nummer av UppsalaTidningen. Den kändes oroväckande tunn när jag hämtade upp den från postboxen…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om nånting jag inte estimerar – snö.


Varje år brukar snöröjningen debatteras,
både lokalt och regionalt. Kanske på riksnivå också? I vart fall är det bara klagomål som hörs. Det måste vara ett oerhört otacksamt jobb att jobba som snöröjare! Man är upphandlad… eller ens företag är upphandlat av kommunen, som vill ha billigast möjliga tjänst utförd. Inte alltid nånting som är till gagn för oss kommuninvånare i Uppsala.

Uppsala var både kallare och mer snörikt än orten där jag jobbar. En ganska stor skillnad, faktiskt. Jag märkte det när jag körde hem. Vägbanan blev mer och mer isig ju närmare Uppsala jag kom. Nån gång på kvällen slutade det i alla fall att snöa. Den snö som fallit yrde emellertid omkring, för här blåste rejält. (Jag vill typ INTE få en granen på framsidan genom mitt köksfönster, men ibland verkade den vara på väg in… Tur att jag har Gevalia – ifall jag får oväntat besök. En gran innehåller ju ett otal små… ”gäster”…) Alla fönster på framsidan var täckta av så mycket snö att man inte kunde se ut mer än i enstaka hål i snölagret.

Snöigt sovrumsfönster

Insnöade… Sovrumsfönstret var täckt av snö igår kväll.


Därför blev jag väldigt förvånad
när Fästmön och jag kom ut i morse – jag skulle ju skjutsa henne till jobbet. Vi gick hemifrån ungefär klockan 6.40 så att vi skulle hinna skotta oss fram om det behövdes. Men faktum är, att det var väldigt bra snöröjt! Jag blev riktigt imponerad, för till och med smågatorna närmast Annas jobb var röjda!!! De enda ställen där det inte var skottat var direkt utanför porten hemma och vid garagen. Men vaktis hade nog åkt på parkeringen nån runda igår, annars hade där varit drivor. Lite skottning utanför garaget var det enda som krävdes för mig och det tackar min dåliga rygg för. Eftersom jag blev så glad grävde jag en liten gång utanför porten så att mina grannar skulle bli lite glada också. (En del av dem blir visserligen nästan aldrig glada – bara när jag misslyckas med nåt – men jag försökte i alla fall göra nåt bra för en gångs skull.)

Så nu, snöröjare i Uppsala, stort TACK för allt arbete ni har utfört i natt eller under småtimmarna på morgonen! Vi kom fram till Annas jobb i tid!

_______________________________________

Anna jobbar alltså idag och jag är ledig. Jag har en lång att-göra-lista för dagen, men jag tänkte börja med att se första avsnittet av Morden i Sandhamn som jag missade i veckan som gick. En maskin tjockis-svart ska sparkas igång. Därefter blir det fokus på julklappar ett tag. Jag ska försöka hitta de fem klappar jag har fixat till Anna som ligger spridda på olika ställen i min hem. Anna är ju här och då kan jag inte förvara dem oinslagna var som helst. Sen blir det en shoppingtur. Jag har en lista på klappar och dessutom måste jag till Systemet samt köpa middagsmat till i kväll. Och så ska mamma ringas, men det får bli när jag kommer hem.

Jaa… varför sitter jag här och skriver? Bäst att starta Morden i Sandhamn, kicka igång tvätten och sen leta julklappar. Affärerna öppnar inte förrän klockan tio, så jag borde kunna beta av några saker på min lista innan dess.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Dags för en liten omvärldsspaningstur i media. Man kan ju inte sitta här helt insnöad. Eller? Häng med – du som vill. Du som inte vill, stanna kvar där du är.

  • Vad händer med dina digitala tillgångar när du dör? Det handlar om sånt som foton på nätet, e-post, tillgång till dina lösenord till banken, sociala medier etc. I USA sätter man upp living wills i livets slutskede, nu förordas även social media wills med anvisningar för de närstående. Det låter faktiskt rätt bra, tycker jag.
  • Finger i sociala medier gav sparken på Twitter. Rörigt? Ja, alltså en rysk flygvärdinna la ut en bild där hon pekar finger åt passagerarna på ryska motsvarigheten till Fejan. Bilden spreds vidare i andra sociala medier och nådde flygboglaget – som gav flygvärdinnan sparken via Twitter. Tja, man ska nog tänka sig liiite för ibland. Om man är rädd om jobbet.
  • Kvinnor jobbar en minut mindre gratis varje dag. Klockan 15.52. Efter det jobbar kvinnor i Sverige gratis fram till 17 (om de har börjat klockan åtta). Det har ett gäng fack och kvinnoorganisationer räknat ut. Förra året var det 15.51 som gällde. En hel minut extra får vi alltså betalt i år. Om det fortsätter så här tjänar kvinnor lika mycket som män – om 68 år…
  • Mysteriet med de försvunna kossorna. Minns du de 69 kossorna som försvann? Leif GW Persson hade nån teori om vad som hänt. Han skrev till och med ner den och la den i ett kuvert som förseglades i direktsändning i Veckans brott. Nu är kossornas ägare misstänkt för bedrägeri. Kan det vara så att Leffe har rätt?
  • Snigel slänger penis efter sex. (Tja vad har penisar med sex att göra?? SKOJAR!) Idag har jag lärt mig nåt nytt – och det är roligt att lära sig nya saker, tycker jag! Forskare har nämligen upptäckt att en havssnigel slänger sin penis efter att den har haft sex. Dessutom har den både manliga och kvinnliga könsorgan. Under parningsakten sprutar båda sniglarna sperma i varandra. Ja, det låter märkligt, men detta med tvekönigheten visste man sen tidigare. Att sniglarna sen slänger sina snoppar har japanska forskare nyligen upptäckt. Efter ett dygn växer emellertid en ny penis ut. Märkligare kan det väl knappast bli???

 


Livet är kort. Definitivt märkligt ibland.

Read Full Post »

Nu var det ett tag sen, men det är dags igen… att sluta vara så insnöad! Häng med mig på en tur i omvärlden. Du som vill, förstås. Du som inte vill kan ju bara sluta läsa här.

  • Påven lägger av. Enligt en italiensk nyhetsbyrå har påven, på latin förstås, tillkännagett att han avgår den 28 februari klockan 20. Skälet är hög ålder. Påven blir 86 bast i april. Låter rätt vettigt att släppa fram yngre förmågor, tycker jag.
  • Hästköttskandalen. Ja jisses! Det verkar som om Findus  med flera skulle behöva en köttguide. För uppenbarligen kan man inte deklarera innehåll korrekt. Enligt Svenska Dagbladet kan det vara så att en hästmaffia är inblandad, till och med. Men Aftonbladet drar på värst och hävdar att det kan ha serverats åsna i våra skolorTUR att jag inte äter så mycket kött, säger jag bara. Jag vill nämligen väldigt gärna veta vad jag äter…
  • Polisen bogserade permobil. Det var väl smart! Hur skulle permobilens ägare annars få hem sitt fordon? Det finns väl inte vägassistans för permobiler, eller?
  • Fick sparken för bananstöld – stämmer arbetsgivaren. En kvinna fick sparken från jobbet sen man hittat några bananer och några pannkakor i hennes cykelkorg samt ett paket kaffe och ett paket kex i jobbskåpet. Kvinnan anser att hon är oskyldig och nu har hon stämt sin förra arbetsgivare, en kommun. Varorna var totalt värda mellan 150 och 200 kronor. Man baxnar… Även om hon skulle vara skyldig handlar det om skitbelopp. Sätt åt storfifflarna i stället, de som snor miljoner … eller förstör människors liv genom peta dem utan anledning, för att nämna några exempel.
  • Alla fick kömiljard utom Uppsala. Bra gjort – NOT! I stället för att organisera på ett bra sätt, ta bort ett antal chefer och sätta in lite riktig personal, alltså,  är man upptagen av prestigefrågor.


Livet är kort.

Read Full Post »

Tyvärr för alla oönskade besökare som smyger in här under natten (vågar ni inte visa er i ljuset, spricker ni då, eller vad?) har ridån gått upp idag igen. Det var verkligen ingen höjdare att tillbringa julafton på egen hand. Jag grinade mig igenom större delen av dan. Kämpade för att bita ihop när mamma ringde – typ fem gånger. Kämpade för att inte visa nåt här på bloggen.

Jag tittade på Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton och efter det orkade jag inte mer. Jag mådde så illa efter julmaten, det gav liksom inte med sig. Borstade tänder och gick och la mig tjugo över åtta och grät mig till sömns. För att vakna vid 23-tiden – klarvaken…

Karl Bertil Jonssons pappa

Tyko Jonsson, som har närt en kommunist vid sin barm…


Så småningom klev jag ur sängen
mitt i natten för att öppna mina julklappar. Jag orkade inte göra det tidigare och det kändes förresten så ledsamt att öppna dem alldeles ensam. Jo jag VET. Min ensamhet är på sätt och vis självvald. Det blev den när jag tackade ja till förturen till operation. Och det är inget jag ångrar. Men ändå. Jag kände mig väldigt, väldigt ensam. Jag hade fixat fem julklappar till mig själv som jag hade slagit in, just in case jag inte skulle få några andra.

Klappar till mig själv

Jag gav mig en fotobok, med titeln Året på Ultuna (mina egna bilder), en bok, ett par strumpor med fiskar på, ett datumblock och ny plastfilm till Ajfånen.


Men Tomten hade inte glömt bort mig!
Tomten i Motala hade ju skickat ett grönt paket och detta innehöll två böcker av en författare jag gillar att läsa just nu, Kjell Eriksson. TACK SNÄLLA FEM FÖR KLAPPAR OCH BESÖKET HOS MAMMA!!!

Klappar från FEM

Klappar från FEM! 


Även Tomten i Förorten
hade kommit ihåg mig. Från Jerry kom tre böcker varav en som jag redan hade fått. När det gäller böcker måste man ALLTID kolla av först… Men de andra två har jag inte, TACK!

Klappar fr Jerry

Två av tre som jag inte har.


Fästmöns
snälla mamma
hade inte bara bidragit med Janssons frestelse utan också med en klapp från henne och L. Den innehöll nånting jag verkligen behöver för jag är otroligt torr. Har torra fläckar framför allt på armarna, så Olivcrème blir toppen! TACK!

Klapp fr Annas mamma o L

Härligt för mitt torra skinn!


Det var riktigt pinsamt
att ta emot klappar från dessa, för jag har inte köpt nånting till nån av dem. Det kom som sagt en operation emellan och före blev det så stressigt med att försöka ordna så att ”barnen” fick klappar och jag fick mat i kylen. Sen var jag osäker på klapperierna med somliga eftersom jag inte fick nåt till 50-årsdagen. Tänkte att då köper vi inga klappar heller. När jag sen fick veta att det var klappar på gång var jag för sjuk för att köpa. Och ”barnens” löste jag som sagt på annat sätt. Men jag vet inte om de var nöjda, har inget hört. Att köpa julklappar i efterskott tror jag inte på, men jag har planer på att vissa levande änglar ska få nånting som tack för mycken hjälp. Det känns bättre än att komma efter jul med julklappar. Och snart är julen över. Förhoppningsvis snart.

Annas klappar sparade jag till sist. Jag hade fått för mig att ett av paketen från henne innehöll plastfilm till Ajfånen – för det hade jag köpt på skoj både till henne och mig. Men det var ett USB-minne på 32 GB – perfekt! Idag – eller nån annan dag – ska jag föra över mina bilder som nu är utspridda överallt… Fotcrème och böcker fick jag också, TACK snälla älskling!

Klappar från Anna

Klappar från Anna!


Vid det här laget
var klockan nästan två…

Klockan nästan två

Klockan var nästan två när jag hade öppnat alla julklappar.


Jag var vaken till klockan tre,
ungefär. Är rädd att jag störde min älskling väldigt mitt i natten med en jobbig sms-konversation. Men, som sagt, jag var så ledsen och bedrövad igår. Jag tror att jag har drabbats av nån sorts post-op depression för jag bara gråter. Gråter, gråter, gråter typ hela tiden. Det är skitjobbigt och ytterligare ett skäl till att jag drar mig undan människor. Jag blir ju inte vackrare heller av tårarna, ser allt mer ut som en gris.

Tofflan mitt i natten

Tofflan mitt i natten.


Idag vaknade jag halv nio.
Det var ganska mörkt ute och det snöar som 17. Känner mig faktiskt ganska insnöad…

Insnöad

Insnöad… OBS! Den läskiga snögubben på bilden är inte mitt verk.


I natt lät det som om nån i huset
hade vinterkräksjukan. Det plus snön gör inte precis att jag är sugen på en liten promenad, men annars är det en intention jag har. Jag måste i vart fall gå till soprummet med all julmat som har hamnat i komposten. Det luktar inte gott efter ett tag…

Kring operationsärret är det fullt av röda prickar som kliar som fan. Jag är allergisk mot plåster och kirurgtejp och gissar att det är såna rester som jag inte har fått bort. Jag får nämligen fortfarande inte tvätta mig i området, bara låta duschvatten försiktigt rinna över.

Förutom eventuell promenad och bildöverföring till min USB-sticka har jag inga större planer för dagen. Ikväll ska jag se på Änglagård: Sjuhundrafyrtiofjärde sommaren, men jag ska också se dokumentärfilmen om Olof Palme på SvT, uppdelad i tre avsnitt för TV. Den senare får jag emellertid spela in eftersom programmen krockar.

Vad händer hos dig då???


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag klev jag ut genom porten – och vände in igen, i princip. Insnöad är ordet som gäller för dagen. Vaktis var och plogade, men det snöar snabbt igen här – det vräker ner i skrivande stund. Utanför porten är det varken plogat eller skottat, utanför garageporten säkert drivor.

Skylt och snödriva

Så här mycket snö var det i Förorten i februari 2010. Det är på god väg att bli lika mycket i New Village…


Natten har varit orolig.
Jag mår fruktansvärt illa idag, gissningsvis är det nerver inför ”övningen” nästa vecka. Jag hade ett inbokat fotouppdrag idag klockan tio, men jag har snälla kollegor så jag har lyckats ”delegera” uppdraget. Överst på min topplista just nu finns M, som skickar snälla och peppande sms och kallar mig fina saker som

[…] lagom kaxig, ödmjuk och bra tjej […]

Det var länge sen jag hörde såna ord från en kollega och jag blev väldigt, väldigt rörd. (Ja, det trillade en och annan tår, sånt där är jag inte bortskämd med. Och nu har jag totalt förstört min image som kall och hård och jävligt elak…)

 

Det funkar över förväntan bra att jobba hemifrån. Jag har skrivit och besvarat massor av mejl och jag har publicerat lite på en av institutionernas externwebb. Idag blir det fokus på att mejla och avstyra sjuhundrafyrtioelva saker, så det passar rätt bra att sitta vid hemdatorn. Den plinkar och plonkar så snart det trillar in jobbmejl, hur praktiskt som helst!

Slutligen, ett WordPresstips: Igår kväll fick jag irriterade sms från Fästmön om att hon hade problem med att ladda upp bilder på sin WordPress-blogg. Och så såg jag att även Halvbonden har problem med det. Det jag kom fram till igår var att Anna använde en föråldrad version av sin webbläsare Explorer. Jag tror att hon uppgraderade den och sen funkade det! Själv kör jag en annan webbläsare och jag har inte haft några problem.

Så dagens WordPresstips vid problem med att ladda upp bilder är att du

  1. uppgraderar din Explorer webbläsare
    …eller
  2. använder en annan webbläsare än Explorer!


Livet är kort.

Read Full Post »

Jaa, med livet i behåll kom jag hem – men det var knappt! Bilen var helt översnöad när jag skulle åka hem från jobbet. Det blåste och snön yrde och redan när jag skulle svänga ut på stora vägen från jobbet höll jag på att köra fast. Då kommer det en idiot bakom och ska köra om och runt mig för att också svänga höger – när jag står halvvägs ute i korsningen och en bil närmar sig från vänster. Hur dum får man vara?.. (Retorisk jävla fråga.)

Bilresan hem gick i 20 knyck som max. Jag vet inte hur många gånger jag höll på att köra fast eller få sladd. På vindrutetorkarna frös snön till is och sikten var i princip fem procent – en remsa, cirka en decimeter bred som löpte över vindrutan var klar att se igenom. Snön utanför gjorde att sikten totalt sett närmade sig noll…

Hemma i New Village var det inte plogat, men på parkeringen hade det inte yrt så mycket snö. Jag hade en hög om cirka en meter snö upp mot garageporten, så den fick jag skotta undan innan jag kunde köra in. Jag var livrädd att fastna på parkeringen, för där var ju trots allt inte snöfritt, men det gick bra. Idiot 2, med parkeringsplats till vänster om mig, hade skottat sin parkering och lämpat över all snö på min plats. Vilken tur att jag har ett garage!!!

Snön börjar täcka fönsterrutorna här hemma. I arbetsrummet är ungefär 20 centimeter av rutans nederdel täckt i skrivande stund.

Snö på fönsterrutan

Snön har lagt sig på nedre delen av fönstret i arbetsrummet.


Alla andra fönster
i lägenheten ser ungefär likadana ut, utan ballefönstren*, förstås – all snö hamnar ju på räcket eller själva ballen**. I köket har emellertid snön ramat in den ena rutan i vänsterkant. Tyvärr syns det inte så bra på bilden, men det är rätt fint. Fast läskigt. Jag börjar känna mig ganska insnöad…

snö på köksfönstret

Mycket snö är det nu.


Jag var orolig
både för Fästmön och Jerry, hur de skulle kunna ta sig hem från jobben. Sms-svaren dröjde, så jag satte igång att skura i badrummet. Då fick jag ett telefonsamtal som jag har väntat på och som gjorde mig ganska uppskakad… Mer om detta kommer strax i ett lösenskyddat inlägg!

Både Anna och Jerry kom hem till Förorten, men nu är all busstrafik i Uppsala inställd. Taxi kör inte heller utanför stan. Så vi får se om man kan ta sig till jobbet i morgon. Det kanske blir till att jobba hemma…


*ballefönstren = balkongfönstren

**ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Det känns som om jag knappt har läst en tidning på flera dar – varken i pappersform eller på nätet. Lokalblaskan räknar jag inte riktigt, jag läser mest dess kultursidor. Och det går rätt snabbt nu för tiden, för där står inte så mycket intressant.

Men nu har jag gjort en liten surfrunda i omvärlden och hittat följande intressant, läskigt och märkligt:

Read Full Post »