Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘inget planerat’

Ett kommenterande inlägg.


 

Mamma Katt och jag

Mamma Katt och jag, en mjaufie.

Det luktar lök i hela lägenheten. Stekt lök. Jag lagade mat igår kväll. Det blev en sen middag. Det här med lediga dar är inte riktigt vår grej, Fästmöns och min. Ibland kommer dessa dar och då är frågan vad en ska göra av dem. Har en inget planerat kan det bli så att en får ett infall ganska sent. Då blir allting sent. Därmed också middagen. Och det är därför det luktar lök i hela lägenheten.

Mitt under matlagningen ringde telefonen. Jag kände mig upptagen just då och inte så pratbar, men idag förekom mig personen som ringde innan jag hann ringa tillbaka. Nån telefonmänniska är jag inte, lika lite som en kattmänniska, men självklart blir jag glad när nån för en gångs skull ringer. Till mig. Då pratar jag. Då pratar jag mycket, precis som alla andra ensamma gör. Det blev ett kort och trevligt samtal med denne äldre, men vitale herre. (Ja, jag saknar min pappa och lider svår brist på äldre herrar i mitt liv. Därför blir jag extra glad när denne man ringer.)

Selfie 27 juli 2015

Det har varit tyst här… Ser du mig eller bara din spegelbild i mina solbrillor?


Annars har det varit tyst här.
De stunder livet är OK blir allt längre, men det blir även de stunder när livet känns som pest och jag går sönder. Jag har nu smugit igång kommenteringen på bloggen igen. Förhoppningsvis kan jag hantera den. Ett skäl till avstängningen var att jag inte orkade hantera kommentarer, eftersom min policy är att svara på alla inkomna sådana. Två (2) personer, båda svårt sjuka, hörde av sig ganska direkt på annat sätt än via bloggen och undrade/förstod hur läget var. Sen var det några till som hörde av sig, de flesta av andra orsaker än för att fråga om läget och några oförskämda, elaka och sårande. Som vanligt. Kommenteringen har varit avstängd under ett par veckor. Antalet besökare har minskat. Så då har det alltså handlat om att dessa vill göra sina egna röster hörda. Bevisat är nu att ord – och luft mellan raderna – om det som gör ont är tydligen ointressant. Men lägger jag ut en kattbild på Instagram får den hur många ❤ ❤ som helst. Ja, katter är ju betydligt sötare än jag. Jag läste hos Metro igår om en mamma som härmade sin dotters selfies på Fejan. Bilden överst i inlägget är därför fri för tolkning.

Det här har fått mig att förstå att jag inte kan använda bloggen för sociala kontakter. Mitt sociala liv snävas in allt mer. Därför blev jag extra glad för den äldre mannens telefonsamtal liksom för samtalet från mammakusinen B häromdan. ”Alla andra” är så upptagna med att jobba, eller nåt.

Två glada plastburkar

Så här tomma glada var Anna och jag igår.


Det är Kulturnatt här i Uppsala idag.
Naturligtvis ska jag inte bevista den. Men om jag hade gjort det hade jag nog kikat på nåt av det jag skrev om för nån vecka sen. Idag ska jag ha en läsdag. Jag behöver komma in i min bok på gång, som passande nog bär titeln Dödens bok. Boken är på strax över 600 sidor. I morse, efter att ha skjutsat Anna till jobbet, låg jag i sängen och läste till sidan 155. Tvättmaskinen har snart jobbat färdigt åt mig. Jag borde ta ett varv med dammsugaren, men jag ska inte. Trött, trött, trött är mitt mellannamn.

Och för att du inte ska bli besviken… Här är några kattbilder från igår:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Det är fortfarande nio procents utrymme kvar på bloggen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Först nån sorts dementi! Om nån tror att jag inte älskar mitt är det fel. Eller du får tro vad du vill, men jag älskar mitt jobb. Älskar. Men idag åkte jag hem i tid, det vill säga klockan 16. Det känns som om jag står och väger och ska bli förkyld och det känns ju inte kul med tanke på nästa vecka. 😦  Jag blir faktiskt ganska sur på människor som inte kan hålla sig hemma från jobbet när de är inte mår bra på ett smittsamt sätt – de tänker inte på att de kanske gör andra sjuka.

Gasmask på mot eventuell smitta!


Idag har det varit hur trist väder
som helst. Det började med regn, övergick i snö, fortsatte i snöblask och sen regn igen. När före detta kollegan från avdelningen, M, och jag gick för att luncha, var det full snöstorm!

Vid 16.30 kom jag hem till New Village. Då regnade det. När jag hasade mig från garaget och hem kände jag lukten av brand. Till och med inne i min lägenhet kände jag lukten. Jag gick runt och kollade, men jag hade inte glömt nån platta eller strykjärnet påslaget. (Det senare är ju för övrigt ett safety iron som slår av automatiskt när det inte används!) Så upptäckte jag vad det var: några puckon tyckte att det var en bra dag att grilla. Grilla!  Till och med jag blev mållös.

Jag strök två högar med tvätt som nästan hade börjat lukta grisgrill och sen ringde mamma. Då kollapsade jag på gästsängen och sen dess har jag kroknat lite till. Fredagsmiddagen bestod av rester från förra fredagen samt ett glas rött. Och det räckte bra! Bajsostarna hade emellertid tappat lite av smak och lukt.

En liten rygga har jag packat, för i morgon styr jag mot Himlen för att tillbringa helgen där. Vi har ingenting planerat, men Elias är inte helt kurant så det kanske blir en lugn helg hemma, helt enkelt.

Vad händer här i kväll då? Ja, inte f*n ska jag se på nåt danstramsprogram, men jag kanske läser Helgonet. Och vilar, utsträckt i min älskade fåtölj…

Read Full Post »