Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Indien’

Ett inlägg om resor och kärlek.


 

Regnbågshuvud bloggen

Regnbågshuvud på bloggens statistiksida.

 

Regnbågskollage

Mitt regnbågskollage på Instagram.

Igår jublades det i familjen! Det stora landet i väst, USA, sa ja till samkönade äktenskap. Eller egentligen sa man ja till att inga delstater får förbjuda samkönade äktenskap. Detta har nämligen varit nåt som staterna själva hittills har kunnat bestämma om. Den första staten som tillät samkönade äktenskap var Massachusetts år 2004. Sen dess har ytterligare 35 stater sagt ja till det och samkönade par har även kunnat gifta sig i huvudstaden Washington DC. Nu får de andra 14 staterna foga sig, alltså. Men det var med minsta möjliga marginal – en röst – som förslaget röstades igenom och naturligtvis finns det kritiker. Hur som helst, de flesta som jag noterade jublade (inte bara inom Familjen Gay). Till och med WordPress, där jag bloggar, la in regnbågsfärger i huvudet på statistiksidan… Själv gjorde jag ett litet regnbågskollage och la ut på Instagram för att visa hur jag gläds åt #LoveWins.

USA var verkligen inte först med att tillåta samkönade äktenskap, men kanske störst i världen. Och det är väl därför gårdagens beslut fick sån uppmärksamhet. Jag tycker att du ska ta dig tid att kika på den här kartan en stund. Den berättar nämligen att homosexualitet fortfarande är olagligt i vissa länder. I vissa länder är homosexualitet ett brott behäftat med dödsstraff. Så ja… vi har en lång resa kvar… Och jag hoppas att du inte stödjer dessa länder genom att resa till dem!

För egen del reser jag ingenstans. Jag skippar till och med eftermiddagens Galenfestival inne i centrala Uppsala, trots att den lockade mig. Jo, jag ska till Himlen en sväng idag och till mamma om ett tag för att fira högtidsdag. Längre än så får man inte resa när man är livegen, nämligen. Utlandssemester har jag slutat drömma om. År 1996 var det sista året jag var utomlands. Eller nej. Jag var ju i Danmark året därpå och nån tur till Åland har det väl blivit också. Jag får fortsätta drömma och titta på andras bilder och läsa om andras minnen från deras resor. Maj gadd, det låter hur grinigt som helst, men faktum är att jag inte känner mig särskilt grinig, snarare konstaterande: att resa är inte för mig.

Samtidigt ska jag inte sticka under stol med att jag drömmer mig bort. Dagligen… Jag skulle till exempel kunna tänka mig en tripp till Nora för att mordvandra, men bensin är dyrt. I stället njuter jag av att titta på min samling Maria Lang-böcker, ett helt hyllplan. Samlingen är nästintill komplett – jag saknar bara två av de fyra ungdomsdeckare Maria Lang skrev.

Maria Langhyllplan

Min Maria Lang-samling.


På mammas födelsedag
har vi tänkt ge oss iväg på en liten bilresa hela dan. Vi åker söderut och ska luncha på ett ställe som vi både bävar för och längtar till. Därefter gör vi en liten roadtrip tills mamma vill åka hem. Nu är det hon som fyller år och hon som får bestämma. Det känns bara som om det är så förtvivlat lite jag kan göra för att hon ska känna sig firad… Några småpaket får hon, men vi ska också, före själva födelsedagen, införskaffa en mobiltelefon till mamma. En mobil hon klarar av och som jag kan hjälpa henne med på distans om det behövs (tack för manualer på nätet!)

Och DÄR kom dagens första regnskur!

Idag reser jag till Himlen i alla fall. Därifrån reser vi ingenstans utom möjligen till Indien via TV:n i kväll. Indian summers verkar vara en rätt häftig serie, tyckte både Fästmön och jag efter att vi såg första avsnittet förra helgen. Jag tog en rejäl sovmorgon idag så förhoppningsvis klarar jag av att hålla mig vaken klockan 21.45 och en timme framåt.

Vad händer hos DIG i helgen? Reser DU nånstans nu eller senare i sommar? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tekniska prylar på gång.


 

radioskjorta

Äntligen får jag användning av bilden på min radioskjorta!

I tisdags kunde vi läsa om att regeringen stoppar övergången till DAB-radio. Redan nästa år skulle digitaliseringen av vår radio påbörjas, så att FM-sändningarna kan släckas senast 2024. Men nu skjuts planerna på ett utbyggt nät för radio på framtiden. Ja, det här med DAB har diskuterats i många år, inte bara bland radiomänniskor utan också bland taltidningsredaktörer, en skara jag tillhörde fram till för några år sen. (Som kommunikatör jobbar man brett, bara så du, som inte har nån erfarenhet av det, fattar.)

Debatten om DAB har pågått väldigt länge. Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle komma med ett förslag. Men den utredningen har fått mycket kritik av flera remissinstanser som har varnat för att totalförsvaret skulle riskeras om radion blev digital. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver vår kulturminister Alice Bah Kuhnke om detta. (Jag har ingen lust att länka till SvD-artikeln, eftersom SvD har begränsat antal artiklar man får läsa gratis. Jag har redan överskridit månadens gräns.) Hon menar att vi ska snegla på Norge, där man har beslutat att släcka ner FM-nätet och där det digitala tar över redan 2017. Vi ska alltså snegla på Norge och se hur det blir. SEN ska vi bestämma oss.

Det finns ett par problem, för det här med teknik ska uppenbarligen inte vara enkelt. Det ena är att det är väldigt trångt på FM-nätet, det finns liksom inga lediga ställen kvar. Men om vi byter till DAB blir en massa radioapparater – enligt kulturministern tio miljoner, faktiskt – oanvändbara. Ska man kunna lyssna på radio då måste man köpa ny radio, alltså. Men störst är förstås oron för totalförsvaret och radions roll i svensk krisberedskap. Täckningsgraden är en annan oklarhet.

Idag används DAB, digitala sändningar, sen 1980-talet ute i världen, såväl i den så kallade västvärlden som i Indien, Kina och Sydafrika. Det Sveriges regering har tittat på är DAB+, som är en vidareutveckling av DAB och där ljudkvaliteten bibehålls samtidigt som en mindre mängd data överförs.

Nä, det är ingen enkel fråga detta, men helt klart måste nåt göras. Frågan är ”bara” när, var och hur…

arg_tant

Eh… jag var nog lite arg när jag skrev det där…

Inom två veckor ungefär är det i alla fall klart att Google inför en teknisk lösning som gör att du med g-mail kan ångra mejl som du har skickat iväg. Ibland skriver man ju saker i stundens hetta eller man kanske råkar mejla fel mottagare. Genom att aktivera en ångra-tjänst i mejlen (du går in under Inställningar – kugghjulet, sedan Allmänt och därefter Ångra skicka. Där kryssar du i Aktivera Ångra Skicka. Välj tidsperiod. Glöm inte att klicka på Spara ändringar!) kan man välja om man vill ha fem, tio eller 30 sekunder på sig att ångra ett mejl man har sänt iväg. Man kan inte ångra gamla mejl och man har bara 30 sekunder som max på sig att ångra sig. Tjänsten har testats sen 2009, men nu ska den komma alla g-mailare till del.

Nu har jag avhandlat radio och mejl och det är dags för lite TV. Jag såg till min fasa att tionde och sista delen av Frikänd inte finns i TV-tablån på söndag. GAH! Har jag missat den eller vad? Nej då! Av oklar anledning – säkerligen sport eller nån sån skit – sänds sista delen inte förrän söndagen den 5 juli. MEN… den som vill kan använda Playtekniken och se Frikänd som vanligt klockan 21 på söndag – fast via datorn. Det sista avsnittet sänds nämligen på SvT Play då. Jag ar inte bestämt mig för hur jag ska göra, men troligen sätter jag mig med lap topen i knäet i bästefåtöljen och glor. Känner jag mig själv rätt kan jag inte vänta en vecka…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

På midsommardagen startade en ny brittisk dramaserie på SvT1. Av nån anledning missade jag Indian summers, men sent igår kväll var både Fästmön och jag vakna nog att se reprisen. Vi kastades tillbaka till 1932 och till Lilla England vid Himalayas sluttningar…

Indian summers

Några av karaktärerna som sysslar med maktkamp och förbjuden kärlek i Indian summers. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I serien får vi följa två familjer
– en indisk och en brittisk. Familjernas öden går både i varandra och utanför. Den unga Alice kommer med sin späde son Percy (!) för att bo hos sin bror Ralph. Familjen bodde en gång i Indien, men Alice skeppades tillbaka till England som åttaåring. Nu anar vi att en otrogen äkta man ligger bakom Alice tripp tillbaka. Alice anländer just som Indian summer, brittsommaren, infaller. Det är då den brittiska överklassen lämnar de stekheta storstäderna och flyttar till svalare ställen i norra Indien. Här lever de livets glada dagar. Men allt är inte frid och fröjd. Missnöjet jäser bland indierna, som vill göra sig fria från sina kolonisatörer.

Det blev en riktigt kanonbra start av den här serien. Jag tycker emellertid att tio delar låter lite långt, men det är ju inte särskilt mycket att se på TV under sommaren. Kärlek, sex, spänning, intriger med mera utgör en till synes lättsam blandning. Men jag anar ett djup.

Toffelomdömet efter första delen blir det högsta. Att det hela är snyggt filmat gör inte omdömet lägre, dessutom.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sånt som är på gång.


 

Man får inte göra s man vill

Visdomsord i entrén till Fredens Hus.

Det är alldeles för sällan jag är inne i stan, Uppsala, inser jag. Jag har liksom nästan aldrig nåt ärende dit. Och ärende bör man ha, annars kan man göra annat. Det är ju inte precis gratis att parkera i eller nära centrum. Buss kan jag inte alltid åka och det är inte heller gratis. Nåt som däremot är på väg att bli gratis är entréerna till vissa av våra museer inne i stan. Från och med måndag blir det fri entré på konstmuseet (fantastiskt ställe som inte bara visar gammal konst utan ganska… ny och… chockerande!) och på Bror Hjorths Hus (ett hus jag inte har besökt trots att jag har bott i Uppsala i 33 år i höst…). Och sen tidigare är det gratis att gå in på Fredens Hus (ytterligare ett fantastiskt museum!), Biotopia (här har jag inte heller varit…) och Upplandsmuseet. Med andra ord får jag snart ärenden till stan. På söndagar är det dessutom gratis parkering och då är museerna öppna för besök.

Ett glas vin

Jag provar nog vin hemma i kväll.

Om man ändå är i stan men inte har bilen med sig kan den som är intresserad av viner titta in till en av stans nya vinbarer. På Drottninggatan har Vinbaren öppnat och där erbjuder man gästerna att prova eller dricka nån av de nästan 100 sorters vin man har. Till vinet kan man få passande smörrebröd, charkuterier eller ost.

Den som vill få sig lite Uppsaliensiskt till livs, men samtidigt stanna hemma, kan kika på serien Vikingarna, som börjar på Viasat History den 2 juni. Fast då gäller det förstås att man har den TV-kanalen. TV-serien är i alla fall inspelad i Gamla Uppsala, delvis. Och vem vet? Kanske ett och annat bekant ansikte skymtar förbi..?

Och kanske är det säkrast att stanna hemma och låsa fönster och dörrar. Jag läste nyss på nätet att Radio Upplands fredagsfajt handlade om monster och mördare. På radions webbplats har det funnits en omröstning. Resultatet blev att Uppsalaborna tycker att mördare är läskigare än monster – på film, i alla fall. Seriöst så det förslår… (<== ironi).

Duvor på mattor på balkong

Balkongsittande duvor på Väderkvarnsgatan i Uppsala.

På tal om seriöst… Visserligen har jag skrattat då och då åt duvor (fråga min Fästmö, får du höra!). Man kan anklaga duvor för mycket, men för spioneri… Det var i alla fall vad som hände en pakistansk vit duva. Den stackars pippin, som bar på ett budskap som inte gillades, hålls nu i förvar i Indien. I väntan på rättegång, tro eller kanske dödsstraff?

Lika sjukt otroligt men sant är dessvärre nåt som sker. Det handlar om arbetsgivare som har en fruktansvärd syn på människor och medarbetare. Eller vad sägs om Laholms kommun som sparkade en lärare efter 16 års tjänst – via sms, dessutom?! Sverige, 2015.

Det verkar vara svårt att (sam)arbeta i våra ofantliga offentliga organisationer. Den organisation som ska värna om länsinvånarnas kroppsliga och mentala väl och ve här kan inte samarbeta, vilket i mina ögon öppnar för partier jag inte vill se få nån makt. Tyvärr tror jag inte att alla som behöver har läst Ismail Kamils debattartikel om dialog och samarbete för att värna om patienternas bästa… Den artikeln borde många läsa och reflektera över…

Handske

Gör som ”Lisbeth”, sträck ut en hand och samarbeta! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


I kväll gick andra delen
av Stephen Fry kommer ut. Fästmön och jag hann hem lagom efter julbordet och kunde bänka oss för att se mr Fry besöka Brasilien, Ryssland och Indien.

Stephen Fry

Stephen Fry på en strand i Brasilien.


Kvällens först tripp
gick till Brasilien, där han bland annat besökte en Pride-festival. Festivalen var så välbesökt och det fullkomligt myllrade av människor. Man kunde få fobi för mindre… Men trots att Brasilien verkar så gay-öppet på ytan mördas en homosexuell person var trettiosjätte timme. Stephen Frys besök hos mamman till en mördad fjortonårig (14-årig) kille var otroligt rörande.

I Ryssland träffade Stephen Fry bland annat en politiker som arbetar för att införa lagar mot homosexuella. Detta genom att hävda att homofobi inte existerar och att homosexuella enbart är ute efter att värva flera homosexuella. Stephen Fry hävdade motsatsen – att det ju verkar som om homofoberna vill ha fler homofoba ”kompisar”.

Härligaste turen gick nog till Indien, där man har blivit mer tillåtande gentemot homosexuella. Dock finns det undantag och att slå ner personer som är transgender är ganska vanligt.

Även denna del två av Stephen Fry kommer ut var mycket givande. Trots att det finns länder där homosexualitet inte accepteras och där homosexuella förföljs, till och med mördas, är det såna här dokumentärer och personer som Stephen Fry som gör skillnad.

Högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Här kan du läsa vad jag skrev om Stephen Fry kommer ut del ett.

Här kan du läsa vad Jerry skrev om Stephen Fry kommer ut del ett.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en roman.


Det börjar hos en frissa
och slutar hos samma frissa. Göran Borg blir klippt hos Salong Cissi. Det som händer däremellan är en smått fantastisk och väldigt rolig historia. Jag har just läst Mikael Bergstrands Delhis vackraste händer, ett fynd från en av stans antikvariat (inbunden, fint skick, 90 pix). Men vem 17 tipsade mig om denna bok? Jag vill tacka!

Dehlis vackraste händer

Dehlis vackraste händer är både rolig och allvarlig.


Göran Borg är medelålders
och gillar mest att surfa på en fotbollsblogg. Exhustrun Mia finns rätt ofta i hans tankar, de vuxna barnen träffar han sällan. En dag blir han utköpt från sitt jobb på Kommunikatörerna. Göran är en ganska bitter man. Han isolerar sig tills en av killkompisarna avslöjar hur det ligger till och övertalar Göran att följa med till Indien. Efter en svår diarré träffar han Yogi och sen är Göran fast i Indien.

Boken skildrar en småfet medelålders mans yttre och inre resa, kan man säga. Berättelsen är väldigt rolig, men också allvarsam. Mötet med Indien och kulturen där är kärleksfullt beskrivet. Och när kärleken, i form av en vacker, väldigt gift kvinna drabbar huvudpersonen genomgår han en stor förändring.

Mikael Bergstrand är journalist liksom sin huvudperson Göran Borg. Han har varit stationerad i Indien och bland annat jobbat där som reseledare. Tidigare har han skrivit deckare. Det här är hans första utvecklingsroman, reseroman, pikaresk… Bokens genre är ganska svårbestämd. Men den är bra! Boken är välskriven, jag skrattar åt såväl fyndiga formuleringar som alla punktlistor. Vissa passager skulle ha kunnat varit skrivna av mig – de berättar nästan en del av min historia.

Självklart blir det högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Förra helgen var Fästmön och jag lediga tillsammans – kors i taket! Då passade vi på att besöka ett par bokantikvariat. Jag hittade Kjell Erikssons Den hand som skälver inbunden, med skyddsomslaget kvar och i fint skick på Myrorna för endast 20 kronor.

Den hand som skälver

Fynd på Myrorna!


Den här boken kom ut 2008,
men den börjar egentligen redan 1993 med att ett socialdemokratiskt kommunalråd försvinner. Ingen vet vad som har hänt, kanske har han avlidit. Men så, många år senare, ser en bekant honom – i Indien. Kommunalrådet beslutar sig för att komma hem. I och med sin hemkomst sätts vissa händelser igång igen, händelser som har med ett gammalt mordfall att göra. Ett mord från 1993… Polisen Ann Lindell och hennes kollegor tar upp tråden. Samtidigt måste de nysta i ett nytt fall, en upphittad kvinnofot.

Som vanligt en spännande och engagerande bok, signerad Kjell Eriksson. Jag gillar hans böcker eftersom de utspelar sig i Uppsala. Men inte bara där utan även i övriga delar av länet. Dessutom är han en fena att beskriva Ann Lindells tankar och känslor.

Boken är spännande hela vägen, ända till slutet. Och inte förrän på de allra sista sidorna avslöjas mördarnas identitet. Inte alls som jag trodde, förstås…

Högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »