Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ideellt’

Ja, jag är helt förstummad. Idag finns det TVÅ (2) intressanta artiklar att läsa i söndagens lokalblaska. Nu har väl tidningen[s personal] överträffat sig själv? Men nåja, med intressanta inte sagt att de är lika bra som gårdagens läsning om slappt språk.

Redan på förstasidan hajar jag till när ordet

TYST!

slår emot mig i negativ färg på svart platta. Det aviserar en artikel inne i tidningen som ska handla om orättvisor och missförhållanden, men framför allt om kritiska röster på myndigheter i Uppsala. Om att som anställd

blåsa i visselpipan.

som det nypoppiga uttrycket lyder. (Amerikanskt larv!)

Rubriken inne i tidningen signalerar det svåra valet en anställd kan stå inför – att våga snacka om missförhållanden på jobbet eller hålla käften. (Artikeln ligger inte ute på nätet. Är lokalblaskan rädd för läsarkommentarer eller för att stöta sig med annonsörer? Man undrar…)

När jag börjar läsa handlar artikeln mest om utredningen om yttrandefriheten, en rättighet vi svenskar har, en rättighet som är skyddad i grundlagen, kära X och andra. Det nämns dock ett fall om en man och en kvinna som jobbade på myndigheter. Två människor som älskade sina jobb, men som såg oroande saker på arbetsplatserna. När de påpekade missförhållandena kallades de in i enrum. Där fick de veta att om de inte slutade prata skulle de bli av med sina jobb. De tu bestämde sig då för att gå till lokalblaskan och prata. Blaskan skrev en text. Men så ångrade sig mannen och kvinnan. De vågade inte. Synnerligen intressant historia! Det hade emellertid varit intressant på riktigt om artikelförfattaren lyft fram nån som hade vågat. För såna finns, jag lovar! 

Resten av artikeln handlar i princip om Göran Lambertz, som är ordförande i Yttrandefrihetskommittén. Intressant läsning det också, men resten av texten dödade ett reportage som kunde ha blivit bra. Nu får vi hoppas att lokalblaskan följer upp med artiklar om verkliga fall. Annars riskerar denna upptrappning att sluta som ett rejält magplask.

♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦

Den andra intressanta artikeln handlar om läkaren Peter Moberger som jobbar för Läkare utan gränser. Men den artikeln får man bara läsa i papperstidningen eller om man köper e-tidningen.

Peter Moberger har varit ute på uppdrag för Läkare utan gränser tre gånger, men är sugen på att ge sig ut igen. Han beskriver hur meningsfullt arbetet på fältet känns. Och det är tur att det finns såna som Peter Moberger som vill jobba där ute, för arbetet sker mer eller mindre ideellt. Så är det nån hjälporganisation jag ger pengar till är det just Läkare utan gränser. Folk jobbar nämligen inte inom den organisationen för att bli rika.

Tyvärr avslutas artikeln på det lite slappa sätt som diskuterades igår: med ett rejält korrekturfel. Jag begriper helt enkelt inte vad som egentligen ska stå där. Och sånt tar ju bort en hel del av det braiga med texten. Sorry, men…

Men han längtar jag

Den konstiga meningen är passande nog utmärkt med gräslig turkos understrykning: ”Men han längtar jag…” Vad menas? Ett exempel på slappt språk. Korrekturfelet gör att man inte begriper meningen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Tisdagen idag var vikt åt ett besök på Thuns i Faringe. Den som har följt mig här på bloggen ett tag har kanske läst om mina tidigare äventyr och bravader i detta klädvaruhus på landet. Dagens besök utgjorde inget undantag, men den här gången tänker jag INTE höra av mig till affären. 😳

Dagens missöde gick ut på att jag köpte tre par snygga trosor för 40 pix styck. Men när jag kom hem och skulle packa upp skiten trosorna visade det sig att ett par hade storlek XS och ett annat storlek S. Och då betyder S inte Stor utan Small, vi är ju i Sverige *hånar*. Fästmön säger visserligen att jag har

en söt liten särt!

Men i ärlighetens namn är den inte liten. Både XS och S är FEL storlekar. Irriterande nog stod både fel storlek och rätt storlek på emballaget. Jag hade naturligtvis läst rätt, men fel. Eller nej… Läst fel, men rätt… Eller… NÅN J***A IDIOT HADE ROAT SIG MED ATT STOPPA SMÅ TROSOR I EMBALLAGE MÄRKTA MED STÖRRE STORLEK! GAH! Nu återstår att se om Frida, som har minst

särt

av oss tjejer/kvinnor i familjen kan ha trosorna. Annars åker de i soppåsen. 80 pix åt skogen i såna fall. Jag som liksom inte badar i pengar…

För övrigt gjorde jag bra fynd! Nöjdast var jag nog med ett par svarta Reebok-dojor för 400 pix – och en ask chokladfudge! Hittade även ett par Läderlappspaket till pojken som har födelsedag den sista dagen den här månaden.

I stället för att åka direkt hem tog vi omvägen om Alunda. Mamma bjöd oss på middag på Olandsbaren, ett gammalt favoritställe med toppengod mat. Damerna i mitt sällskap åt Black ‘n white-tallrik och jag kycklingfilé. Fräscha grönsaker till, goda såser, hemgjord tzatziki och iskallt bubbelvatten med citron gjorde detta till en luccullisk upplevelse. So, if you’re ever in Alunda, visit Olandsbaren!


Väggmålning på Olandsbaren. Fotografens hand syns som skugga till höger i bild.

                                                                                                                                                                     Under tiden vi åt mulnade det på ordentligt. Nu har det kommit rejäla skurar av och till och det är ganska skönt, faktiskt! Väntar bara på boomeliboom electronica*, men nån sån verkar det inte bli här.


Mörka moln i Alunda.

                                                                                                                                                              Vi svängde av vägen vid Ängeby och åkte in till Förorten där jag tankade samt körde hem Anna till Himlen. Det var INTE kul att skiljas åt IGEN, men Anna ska ha filmkväll med Lullan i afton och i morgon kväll ska hon och döttrarna gå på en biopremiär.

Själv ska jag på ett viktigt möte i morgon förmiddag som har med gårdagens båda telefonsamtal att göra. Jag ska nämligen skriva på ett papper… Sen får jag hoppas att det inte strular på nåt sätt utan att det hela går vägen. I såna fall är jag

upptagen på heltid ett par, tre månader

från och med den 1 september. Mer eller mindre

ideellt.

Men ändå. Jag ser fram emot det – om det nu blir verklighet…

I kväll blir det godis, chilibågar och tredje delen av Morden i Midsomer. Måste ju ladda för eventuella bakslag i morgon.

Torsdag åker vi Söder om Söder för att luncha hos mammas kusin B. Det ska bli kul, för jag har aldrig varit där. Räknar med att det blir en heldagsutflykt, mer eller mindre, så i morgon eftermiddag tar vi det nog mest lugnt.

Slutligen en utlovad bild på den söta pillerasken från Berlin som jag fick av min älskling igår! Tack och puss!


Söt pillerask från Berlin som jag fick av min söta älskling!

                                                                                                                                            *boomeliboom electronica = åska

Read Full Post »